Gröt, ägg, kroppkakor. Simon ser till att värnpliktiga och piloter är väl rustade – när han inte ägnar sig åt sina sex fackliga uppdrag.
Militärgröna lastbilar på vägen, Jas-plan i luften och en vaktkur där alla som vill in på området kontrolleras noga.
Simon Olsson, 31, jobbar på flygflottiljen F 17 på Ronneby garnison. Restaurangen ligger inte så långt från landningsbanan.
Köket ser ut som många andra. Möjligen att kokkärlen är av större modell.
– Det går åt väldigt mycket mat på en garnison. Nu på morgonen hade vi 200 värnpliktiga på frukost så det gick mycket gröt och ägg, säger Simon Olsson.
Utländska flaggor = besök på F 17
Gästerna är värnpliktiga, officerare och civilanställda.
Restaurangen drivs av Nordrest, men Försvarsmaktens behov styr. Vajar utländska flaggor vid entrén vet Simon att det kommer besök.
– Det kan komma många gäster med kort varsel. Är det en militärövning får vi inte veta det på förhand.
Andra dagar, när de värnpliktiga är i väg på övning, är det bara några få.
Simon Olsson har arbetat på F 17 i tio år. Han har en kockutbildning men är anställd som restaurangbiträde.
När han inte är i köket jobbar han ute i matsalarna eller i markan där det säljs godis, glass – och mycket energidryck. Ibland kör han ut frukost och fika på området.
– Jag gillar gästkontakten, den får man inte på samma sätt som kock.
Vilken mat gillar de värnpliktiga bäst?
– Det är nog kroppkakorna, de blekingska, vita som är gjorda på bara kokt potatis. I Småland blandar de i rå potatis också så de blir mer grå.
Platsombud och skyddsombud
Men Simon Olsson lägger också mycket tid på sitt fackliga engagemang. När han ska räkna upp sina uppdrag tar han fram en fusklapp i mobilen så att han inte glömmer något.
Hur väcktes ditt intresse för att bli förtroendevald?
– Det var när den arbetsgivaren vi hade då skulle införa årsarbetstid och sa att underlaget var hemligstämplat. Jag kontaktade min fackavdelning för att ta reda på mer.
Kontakten ledde till att Simon blev skyddsombud och platsombud. Sedan följde uppdrag i avdelningsstyrelsen och han blev regionalt skyddsombud, RSO.
Mer om Simon
- Ålder: 31 år.
- Gör: Restaurangbiträde på Nordrest, F 17, Ronneby garnison. Är ledamot i avdelningsstyrelsen för HRF Syd, försäkringsinformatör, platsombud, skyddsombud, huvudskyddsombud och regionalt skyddsombud.
- Kopplar av med: Att gå i skogen med hunden.
- I hemmaköket: Gillar att hålla blekingska mattraditioner vid liv genom att laga mormors isterband.
- Om facket: ”Är du intresserad av att engagera dig, kontakta din lokala HRF-avdelning. Vi behöver bli fler förtroendevalda!”
– Jag är stark nog att slåss för mig själv. Men det orkar inte alla. Då vill jag finnas för dem.
Vad hände med årsarbetstiden?
– Det omförhandlades. Nu har vi det, men enligt det som står i kollektivavtalet.
Vad ser du för problem när du är ute på andra arbetsplatser som regionalt skyddsombud?
– Jag är intresserad av säkerhet och arbetsmiljö, så jag reagerar när de som arbetar i kök inte får skor utan måste köpa själva. Sedan märker jag att en del anställda inte vågar prata. Men det är stor skillnad om chefen är med eller går och sätter sig i ett annat rum.
Har du några planer framöver, något du drömmer om att göra i arbetslivet?
– En sak som jag funderat på är hur det skulle vara att arbeta som ombudsman på vår lokala HRF-avdelning. Men det har jag inte riktigt vågat säga än, säger Simon Olsson.
