Nyheter arbetstillstånd

Färre får arbetstillstånd

Fler stoppas från att arbeta i Sverige efter att lönekravet höjdes till 27360 kronor för arbetskraftsinvandrare. Nu väntar ännu tuffare krav.

Publicerad 21 februari 2024
Färre får arbetstillstånd
I november 2023 ökade andelen avslag på arbetstillstånd. Städare är en yrkesgrupp där det märks tydligt: I november ökade andelen avslag till 76 procent, efter att ha legat på runt 30 procent. Foto: Mostphotos

En månadslön på minst 34 200 kronor.
Det ska en person från ett land utanför EU tjäna för att få arbetstillstånd i Sverige, enligt förslagen i en utredning som överlämnades till regeringen i förra veckan.

Men redan den 1 november 2023 skärptes inkomstkraven för arbetskraftsinvandrare, från 13 000 till 27 360 kronor i månaden.

Inför höjningen var många arbetsgivare oroliga för hur den skulle slå mot kompetensförsörjningen i hotell- och restaurangbranschen.

Anna Bartosiewicz.
Foto: Migrationsverket

Statistik från Migrationsverket bekräftar nu att antalet som nekas arbetstillstånd för att de inte når upp till försörjningskravet har ökat efter 1 november.

– Om vi tittar på alla branscher så ser vi att i oktober 2023 berodde 1 procent av avslagen på att man inte uppnådde det dåvarande försörjningskravet. Efter november 2023 har andelen som nekas på grund av lönen ökat till 25 procent, säger Anna Bartosiewicz, rättslig expert på Migrationsverket.

En tydlig brytpunkt första november.

Anna Bartosiewicz

Eftersom serviceyrken i regel har löner under försörjningskravet leder det till att fler ansökningar avslås i hotell- och restaurangbranschen.

– Om vi till exempel tittar på andelen ansökningar för städare som får avslag så är det en tydlig brytpunkt första november, säger Anna Bartosiewicz.

Utöver städare har Hotellrevyn tittat närmare på två andra vanliga yrken inom hotell och restaurang: kockar och restaurangbiträden.

För båda var det fler ansökningar om arbetstillstånd som avslogs i november än månaderna före.

Undantag för bristyrken

  • Den nya utredningen föreslår att det ska gå att göra undantag från försörjningskravet för yrken där det råder brist på arbetskraft.
  • Eftersom behovet av arbetskraft kan se olika ut i olika delar av landet ska det även gå att göra regionala undantag. Då ska lönen i stället motsvara lägstalönen enligt kollektivavtal eller yrkespraxis.
  • Enligt förslaget är det Migrationsverket som med hjälp av Arbetsförmedlingen föreslår vilka yrken som ska undantas. Tanken är att fack och arbetsgivarorganisationer ska få yttra sig om vilka bristyrkena är.

Statistiken visar också att det var ovanligt många som ansökte om arbetstillstånd både för städare och restaurangbiträden i oktober 2023.
Detta kan tolkas som att flera arbetsgivare passade på att ansöka innan det nya försörjningskravet trädde i kraft.

När det gäller kockar var det fler än vanligt som fick avslag i november, men i december och januari är skillnaden inte lika stor.
En förklaring kan vara att genomsnittslönen för kockar ligger högre.

Även om en större andel får avslag, så är det fortfarande många tillståndsansökningar som beviljas och alltså når upp till det nya försörjningskravet.

En statlig inblandning när det gäller lönegolv är inget som vi förespråkar.

Malin Ackholt
Malin Ackholt.
Foto: Peter Jönsson

– Vi vet att vi har medlemmar som är rädda för den dagen då de ska få sina tillstånd förlängda, eftersom de inte når upp till försörjningskravet, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt.

– Men vi har också stött på medlemmar och arbetsgivare som har haft ett resonemang och sett till att medlemmen får en lön som motsvarar det lägsta kravet.

Men nu föreslår regeringens utredning alltså att försörjningskravet höjs ytterligare, till motsvarande 100 procent av medianlönen i Sverige.
I dagsläget är det 34 200 kronor.

Malin Ackholt är kritisk till flera delar i det nya förslaget.

– En statlig inblandning när det gäller lönegolv är inget som vi förespråkar. Vi ser inte heller att regeringen har lyssnat på våra krav om att det ska finnas kollektivavtal, att det ska vara en tillsvidareanställning och att personen ska jobba heltid, säger hon.

Förslaget är en del i en större reform av regelverket kring arbetskraftsinvandring.
Regeringen vill främja arbetskraftsinvandringen till mer kvalificerade jobb och skärpa villkoren för lågkvalificerade yrken.

Tanken är att de lågkvalificerade jobben i stället ska utföras av arbetskraft som redan befinner sig i Sverige.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här