Nyheter

Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF

Under 2015 förhandlade Hotell- och restaurangfacket fram totalt nära 16 miljoner kronor till sina medlemmar och klubbar. Servitrisen Nikita Darforth fick hjälp att få ut 45 546 kronor i utebliven lön.

Publicerad 13 juni 2016
Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF
Nikita Darforth har lärt sig att hålla koll på sina rättigheter. Foto: Jonas Bilberg

Utebliven lön, övertidsersättning eller semesterlön. Detta är en del av arbetslivet för många anställda inom hotell- och restaurangbranschen.

Servitrisen Nikita Darforth märkte att hennes lön inte stämde med den arbetade tiden.
–Det kändes inte som ett bra ställe att vara på. Jag sade upp mig.

Efteråt tog hon kontakt med HRF avdelning Mälardalen och ombudsmannen Alejandro Quezada.
– Han upptäckte att det var större problem än vad jag visste om. Jag fick inte lön som motsvarade min erfarenhet. De hade gjort dubbla lunchavdrag och avdrag för frukost. Tråkigt nog trodde jag också på att jag inte hade rätt till OB.

Efter ett par månader och många diskussioner med HRF nåddes en överenskommelse där hon fick ersättning för utebliven lön, samt skadestånd. Den totala summan blev 45 546 kronor, varav 6 000 i skadestånd.

Förhandlingarna 2015 i siffror

  • HRF:s lokalavdelningar genomförde tillsammans totalt 4669 förhandlingar som berörde 6072 medlemmar. Medlemmarna fick tillsammans ut 14,4 miljoner kronor i löner, övertidsersättning, semesterlöner, LAS-ersättning och skadestånd.
  • HRF centralt avslutade 115 ärenden som rörde arbetsrätt. Medlemmarna fick ut totalt 1,5 miljoner kronor i löner, lönegaranti, rättegångskostnader, rättsförlust och skadestånd.HRF:s medlemmar fick även ut 647 000 kronor i ersättning genom LO-TCO Rättsskydd.
  • Totalsumman för ersättningarna 2015 var 15,9 miljoner. Under 2014 förhandlade HRF fram 11,5 miljoner till medlemmarna.

 

 

Nikita Darforth fick sedan ett nytt restaurangjobb. Men när en anställd där återkom efter sin föräldraledighet blev Nikita uppsagd.
– De sade att jag inte hade någon uppsägningstid, vilket jag hade. Så då fick jag kontakta facket igen.

Hon råder andra att vara med i facket.
–Tidigare tänkte jag att det var slöseri med pengar, men utan Alejandros bistånd vet jag inte hur det skulle ha gått.

Nikita Darforth säger att hon har lärt sig mycket.
–Det är superviktigt att hålla koll på sina rättigheter även när arbetsplatsen har kollektivavtal, eftersom man inte alltid kan lita på att andra följer reglerna. Gå på magkänslan och kolla upp om något inte verkar stämma.

Nu är Nikita inte säker på om hon vill jobba kvar i hotell- och restaurangbranschen.
–Jag vet att jag hade otur och egentligen förstör detta inte min syn på branschen. Men eftersom det blev problem två gånger på raken blir jag lite nere.

Ombudsmannen Alejandro Quezada som hjälpte Nikita har många liknande ärenden.
– Det är inte ovanligt med arbetsgivare som har kollektivavtal men som inte jobbar enligt det i vardagen. Man utgår inte från grundläggande regler. Mycket fixas allt eftersom, säger Alejandro Quezada.

Personer som har osäkra anställningsförhållanden drabbas oftare än fast anställda, tror Lena Bengtsson Olsson, kassör för HRF avdelning Sydost.
– Min uppfattning är att de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden utsätts i högre grad. Det gäller till exempel personer med osäkra anställningar som bidragsanställningar, de som inte kan språket så bra eller unga utan erfarenhet, säger hon.

Cecilia Creutz, ombudman på avdelning Stockholm-Gotland, hade under 2015 många ärenden som rörde las-ersättningar, det vill säga arbetsgivare som köper ut anställda.
–De betalar för att slippa följa las, genom överenskommelse med den anställde. Det kan vara efter att ha sagt upp dem felaktigt, eller när något hänt som gör att de inte vill ha kvar den anställde.  Men det kan också vara ett lönekrav från början, där man väljer en klumpsumma i stället för att räkna timmar.

De skadeståndsärenden som Cecilia Creutz har haft har gällt brott mot mbl, där arbetsgivaren inte har förhandlat om verksamhetsförändring.

 

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här