Under 2015 förhandlade Hotell- och restaurangfacket fram totalt nära 16 miljoner kronor till sina medlemmar och klubbar. Servitrisen Nikita Darforth fick hjälp att få ut 45 546 kronor i utebliven lön.
Utebliven lön, övertidsersättning eller semesterlön. Detta är en del av arbetslivet för många anställda inom hotell- och restaurangbranschen.
Servitrisen Nikita Darforth märkte att hennes lön inte stämde med den arbetade tiden.
–Det kändes inte som ett bra ställe att vara på. Jag sade upp mig.
Efteråt tog hon kontakt med HRF avdelning Mälardalen och ombudsmannen Alejandro Quezada.
– Han upptäckte att det var större problem än vad jag visste om. Jag fick inte lön som motsvarade min erfarenhet. De hade gjort dubbla lunchavdrag och avdrag för frukost. Tråkigt nog trodde jag också på att jag inte hade rätt till OB.
Efter ett par månader och många diskussioner med HRF nåddes en överenskommelse där hon fick ersättning för utebliven lön, samt skadestånd. Den totala summan blev 45 546 kronor, varav 6 000 i skadestånd.
Nikita Darforth fick sedan ett nytt restaurangjobb. Men när en anställd där återkom efter sin föräldraledighet blev Nikita uppsagd.
– De sade att jag inte hade någon uppsägningstid, vilket jag hade. Så då fick jag kontakta facket igen.
Hon råder andra att vara med i facket.
–Tidigare tänkte jag att det var slöseri med pengar, men utan Alejandros bistånd vet jag inte hur det skulle ha gått.
Nikita Darforth säger att hon har lärt sig mycket.
–Det är superviktigt att hålla koll på sina rättigheter även när arbetsplatsen har kollektivavtal, eftersom man inte alltid kan lita på att andra följer reglerna. Gå på magkänslan och kolla upp om något inte verkar stämma.
Nu är Nikita inte säker på om hon vill jobba kvar i hotell- och restaurangbranschen.
–Jag vet att jag hade otur och egentligen förstör detta inte min syn på branschen. Men eftersom det blev problem två gånger på raken blir jag lite nere.
Ombudsmannen Alejandro Quezada som hjälpte Nikita har många liknande ärenden.
– Det är inte ovanligt med arbetsgivare som har kollektivavtal men som inte jobbar enligt det i vardagen. Man utgår inte från grundläggande regler. Mycket fixas allt eftersom, säger Alejandro Quezada.
Personer som har osäkra anställningsförhållanden drabbas oftare än fast anställda, tror Lena Bengtsson Olsson, kassör för HRF avdelning Sydost.
– Min uppfattning är att de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden utsätts i högre grad. Det gäller till exempel personer med osäkra anställningar som bidragsanställningar, de som inte kan språket så bra eller unga utan erfarenhet, säger hon.
Cecilia Creutz, ombudman på avdelning Stockholm-Gotland, hade under 2015 många ärenden som rörde las-ersättningar, det vill säga arbetsgivare som köper ut anställda.
–De betalar för att slippa följa las, genom överenskommelse med den anställde. Det kan vara efter att ha sagt upp dem felaktigt, eller när något hänt som gör att de inte vill ha kvar den anställde. Men det kan också vara ett lönekrav från början, där man väljer en klumpsumma i stället för att räkna timmar.
De skadeståndsärenden som Cecilia Creutz har haft har gällt brott mot mbl, där arbetsgivaren inte har förhandlat om verksamhetsförändring.