Nyheter

Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF

Under 2015 förhandlade Hotell- och restaurangfacket fram totalt nära 16 miljoner kronor till sina medlemmar och klubbar. Servitrisen Nikita Darforth fick hjälp att få ut 45 546 kronor i utebliven lön.

Publicerad 13 juni 2016
Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF
Nikita Darforth har lärt sig att hålla koll på sina rättigheter. Foto: Jonas Bilberg

Utebliven lön, övertidsersättning eller semesterlön. Detta är en del av arbetslivet för många anställda inom hotell- och restaurangbranschen.

Servitrisen Nikita Darforth märkte att hennes lön inte stämde med den arbetade tiden.
–Det kändes inte som ett bra ställe att vara på. Jag sade upp mig.

Efteråt tog hon kontakt med HRF avdelning Mälardalen och ombudsmannen Alejandro Quezada.
– Han upptäckte att det var större problem än vad jag visste om. Jag fick inte lön som motsvarade min erfarenhet. De hade gjort dubbla lunchavdrag och avdrag för frukost. Tråkigt nog trodde jag också på att jag inte hade rätt till OB.

Efter ett par månader och många diskussioner med HRF nåddes en överenskommelse där hon fick ersättning för utebliven lön, samt skadestånd. Den totala summan blev 45 546 kronor, varav 6 000 i skadestånd.

Förhandlingarna 2015 i siffror

  • HRF:s lokalavdelningar genomförde tillsammans totalt 4669 förhandlingar som berörde 6072 medlemmar. Medlemmarna fick tillsammans ut 14,4 miljoner kronor i löner, övertidsersättning, semesterlöner, LAS-ersättning och skadestånd.
  • HRF centralt avslutade 115 ärenden som rörde arbetsrätt. Medlemmarna fick ut totalt 1,5 miljoner kronor i löner, lönegaranti, rättegångskostnader, rättsförlust och skadestånd.HRF:s medlemmar fick även ut 647 000 kronor i ersättning genom LO-TCO Rättsskydd.
  • Totalsumman för ersättningarna 2015 var 15,9 miljoner. Under 2014 förhandlade HRF fram 11,5 miljoner till medlemmarna.

 

 

Nikita Darforth fick sedan ett nytt restaurangjobb. Men när en anställd där återkom efter sin föräldraledighet blev Nikita uppsagd.
– De sade att jag inte hade någon uppsägningstid, vilket jag hade. Så då fick jag kontakta facket igen.

Hon råder andra att vara med i facket.
–Tidigare tänkte jag att det var slöseri med pengar, men utan Alejandros bistånd vet jag inte hur det skulle ha gått.

Nikita Darforth säger att hon har lärt sig mycket.
–Det är superviktigt att hålla koll på sina rättigheter även när arbetsplatsen har kollektivavtal, eftersom man inte alltid kan lita på att andra följer reglerna. Gå på magkänslan och kolla upp om något inte verkar stämma.

Nu är Nikita inte säker på om hon vill jobba kvar i hotell- och restaurangbranschen.
–Jag vet att jag hade otur och egentligen förstör detta inte min syn på branschen. Men eftersom det blev problem två gånger på raken blir jag lite nere.

Ombudsmannen Alejandro Quezada som hjälpte Nikita har många liknande ärenden.
– Det är inte ovanligt med arbetsgivare som har kollektivavtal men som inte jobbar enligt det i vardagen. Man utgår inte från grundläggande regler. Mycket fixas allt eftersom, säger Alejandro Quezada.

Personer som har osäkra anställningsförhållanden drabbas oftare än fast anställda, tror Lena Bengtsson Olsson, kassör för HRF avdelning Sydost.
– Min uppfattning är att de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden utsätts i högre grad. Det gäller till exempel personer med osäkra anställningar som bidragsanställningar, de som inte kan språket så bra eller unga utan erfarenhet, säger hon.

Cecilia Creutz, ombudman på avdelning Stockholm-Gotland, hade under 2015 många ärenden som rörde las-ersättningar, det vill säga arbetsgivare som köper ut anställda.
–De betalar för att slippa följa las, genom överenskommelse med den anställde. Det kan vara efter att ha sagt upp dem felaktigt, eller när något hänt som gör att de inte vill ha kvar den anställde.  Men det kan också vara ett lönekrav från början, där man väljer en klumpsumma i stället för att räkna timmar.

De skadeståndsärenden som Cecilia Creutz har haft har gällt brott mot mbl, där arbetsgivaren inte har förhandlat om verksamhetsförändring.

 

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här