Nyheter

Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF

Under 2015 förhandlade Hotell- och restaurangfacket fram totalt nära 16 miljoner kronor till sina medlemmar och klubbar. Servitrisen Nikita Darforth fick hjälp att få ut 45 546 kronor i utebliven lön.

Publicerad 13 juni 2016
Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF
Nikita Darforth har lärt sig att hålla koll på sina rättigheter. Foto: Jonas Bilberg

Utebliven lön, övertidsersättning eller semesterlön. Detta är en del av arbetslivet för många anställda inom hotell- och restaurangbranschen.

Servitrisen Nikita Darforth märkte att hennes lön inte stämde med den arbetade tiden.
–Det kändes inte som ett bra ställe att vara på. Jag sade upp mig.

Efteråt tog hon kontakt med HRF avdelning Mälardalen och ombudsmannen Alejandro Quezada.
– Han upptäckte att det var större problem än vad jag visste om. Jag fick inte lön som motsvarade min erfarenhet. De hade gjort dubbla lunchavdrag och avdrag för frukost. Tråkigt nog trodde jag också på att jag inte hade rätt till OB.

Efter ett par månader och många diskussioner med HRF nåddes en överenskommelse där hon fick ersättning för utebliven lön, samt skadestånd. Den totala summan blev 45 546 kronor, varav 6 000 i skadestånd.

Förhandlingarna 2015 i siffror

  • HRF:s lokalavdelningar genomförde tillsammans totalt 4669 förhandlingar som berörde 6072 medlemmar. Medlemmarna fick tillsammans ut 14,4 miljoner kronor i löner, övertidsersättning, semesterlöner, LAS-ersättning och skadestånd.
  • HRF centralt avslutade 115 ärenden som rörde arbetsrätt. Medlemmarna fick ut totalt 1,5 miljoner kronor i löner, lönegaranti, rättegångskostnader, rättsförlust och skadestånd.HRF:s medlemmar fick även ut 647 000 kronor i ersättning genom LO-TCO Rättsskydd.
  • Totalsumman för ersättningarna 2015 var 15,9 miljoner. Under 2014 förhandlade HRF fram 11,5 miljoner till medlemmarna.

 

 

Nikita Darforth fick sedan ett nytt restaurangjobb. Men när en anställd där återkom efter sin föräldraledighet blev Nikita uppsagd.
– De sade att jag inte hade någon uppsägningstid, vilket jag hade. Så då fick jag kontakta facket igen.

Hon råder andra att vara med i facket.
–Tidigare tänkte jag att det var slöseri med pengar, men utan Alejandros bistånd vet jag inte hur det skulle ha gått.

Nikita Darforth säger att hon har lärt sig mycket.
–Det är superviktigt att hålla koll på sina rättigheter även när arbetsplatsen har kollektivavtal, eftersom man inte alltid kan lita på att andra följer reglerna. Gå på magkänslan och kolla upp om något inte verkar stämma.

Nu är Nikita inte säker på om hon vill jobba kvar i hotell- och restaurangbranschen.
–Jag vet att jag hade otur och egentligen förstör detta inte min syn på branschen. Men eftersom det blev problem två gånger på raken blir jag lite nere.

Ombudsmannen Alejandro Quezada som hjälpte Nikita har många liknande ärenden.
– Det är inte ovanligt med arbetsgivare som har kollektivavtal men som inte jobbar enligt det i vardagen. Man utgår inte från grundläggande regler. Mycket fixas allt eftersom, säger Alejandro Quezada.

Personer som har osäkra anställningsförhållanden drabbas oftare än fast anställda, tror Lena Bengtsson Olsson, kassör för HRF avdelning Sydost.
– Min uppfattning är att de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden utsätts i högre grad. Det gäller till exempel personer med osäkra anställningar som bidragsanställningar, de som inte kan språket så bra eller unga utan erfarenhet, säger hon.

Cecilia Creutz, ombudman på avdelning Stockholm-Gotland, hade under 2015 många ärenden som rörde las-ersättningar, det vill säga arbetsgivare som köper ut anställda.
–De betalar för att slippa följa las, genom överenskommelse med den anställde. Det kan vara efter att ha sagt upp dem felaktigt, eller när något hänt som gör att de inte vill ha kvar den anställde.  Men det kan också vara ett lönekrav från början, där man väljer en klumpsumma i stället för att räkna timmar.

De skadeståndsärenden som Cecilia Creutz har haft har gällt brott mot mbl, där arbetsgivaren inte har förhandlat om verksamhetsförändring.

 

Ur temat Avtal 2020
Nyheter RAPPORT

Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”

Ett av HRF:s avtalskrav för nytt kollektivavtal är att stärka skyddet mot sexuella trakasserier från tredje man. Nu får kravet stöd av en ny rapport från Arena Idé.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”
Det är vanligast att anställda inom LO-kollektivet utsätts för sexuella trakasserier från tredje man, till exempel gäst eller kund. Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Sexuella trakasserier mot anställda är ett stort problem, inte minst i hotell- och restaurangbranschen. Ett sätt att komma till rätta med problemet kan vara att kollektivavtala om arbetsgivarens plikt att agera mot det, menar Lena Svenaeus, arbetsrättsjurist och tidigare Jämställdhetsombudsman i en rapport från tankesmedjan Arena Idé.
– Man ställer sig frågan om det finns något verktyg som vi inte har använt oss av här i Sverige. Och svaret är givet, det är ju kollektivavtalet, säger hon.

Rapporten handlar om hur kollektivavtal används i Kanada för att motverka sexuella trakasserier. Lena Svenaeus menar att en skrivning i kollektivavtalet skulle komplettera och förstärka lagstiftningen i frågan. Det gäller framför allt i fråga om trakasserier från tredje part, till exempel en kund eller kroggäst.
– I den svenska diskrimineringslagen finns inget skydd mot tredje mans våld. Ett krav skulle kunna vara att man måste göra en riskanalys, till exempel på en restaurang, över var de anställda skulle kunna utsättas för tredje mans våld, säger Lena Svenaeus.

Att stärka skyddet mot sexuella trakasserier är ett av kraven inom LO-samordningen inför årets avtalsrörelse. Hotell- och restaurangfacket har valt att fokusera just på skydd mot sexuella trakasserier från tredje part, som till exempel gäster.

Läs hela rapporten ”Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier”.

Ingår i temat: Avtal 2020 9 artiklar

Alla artiklar i temat (6 till)
Nyheter MICHELIN

”Kollektivavtal är jätteviktigt”

Hela 15 av de 18 Michelinrestaurangerna i Sverige har kollektivavtal för sina anställda. För en av dem är avtalet lika färskt som stjärnan de fick i går.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
”Kollektivavtal är jätteviktigt”
Jonas Lagerström på Etoile är glad över Michelinstjärna - och kollektivavtal. Bilden är ett montage. Foto: Samuel Unéus/Årets kock, Mostphotos

I går kväll avslöjades vilka svenska restauranger som upptas i den eftersträvansvärda samlingen av krogar med stjärnor i Michelinguiden. Etoile i Stockholm fick sin första stjärna.

– Det var en stor och nervös dag i går. Vi fick en inbjudan till utdelningen för två veckor sedan, men man vågar ändå inte ha för stora förhoppningar, säger Jonas Lagerström, en av delägarna.

Svenska Michelinrestauranger:

***
Frantzén, Stockholm

**
Daniel Berlin, Skåne Tranås
Vollmers, Malmö
Gastrologik, Stockholm
Oaxen Krog, Stockholm
Aloë, Stockholm

*
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Sav, Malmö
Agrikultur, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Sushi Sho, Stockholm
Etoile, Stockholm
PM & Vänner, Växjö

Men det är inte bara en stjärna som är i antågande på restaurangen. Från den 1 mars kommer de anställda också att omfattas av kollektivavtal.

– Ja, det stämmer. Vi gick med i Visita förra veckan faktiskt. Det har varit planen sedan vi startade för snart två år sedan, men det har varit en kostnadsfråga. Det är en jätteviktig del. Vi vill ju locka framtidens kockar och kunna erbjuda bra villkor och stötta dem, säger Jonas Lagerström.

Jonas Lagerström

I kväll stänger de restaurangen för att fira med teamet, vänner och familj.

– Vi har verkligen kämpat för det här. Och vi har gjort det på egen hand, det är inga investerare eller andra som varit inblandade.

Frantzén, som är den enda restaurangen i Sverige med tre stjärnor i Michelinguiden, tecknade kollektivavtal förra våren.

Tre stjärnkrogar saknar avtal: Vollmers och Sav i Malmö, samt Sushi Sho i Stockholm.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

”Visita kräver fullständigt förfogande”

Visita vill öka pottandelen, frysa minimilönerna och ge arbetsgivarna möjlighet att förlägga helgledighet till hela veckan. HRF ser kraven som ett angrepp på de anställdas möjlighet till ett fungerande privatliv.

Publicerad 14 februari 2020 Kommentera
”Visita kräver fullständigt förfogande”
Visita vill att helgledigheten ska kunna förläggas under alla veckans dagar. Foto: Peter Jönsson, Anna-Lena Lundqvist

Förra veckan växlade Hotell- och restaurangfacket och motparten Visita avtalsyrkanden. HRF:s ordförande Malin Ackholt kallar arbetsgivarnas krav för oerhört långtgående.
– Det är längesedan vi såg yrkanden som var lika långtgående, säger hon.

Det hon framför allt reagerar på är Visitas yrkanden om ledighet. Arbetsgivarna vill ta bort kravet att de anställdas veckovila minst varannan vecka ska förläggas till fredag-måndag. I stället ska ledigheten kunna läggas ut under hela veckan, vill Visita.
– Genom de här kraven vill man fullständigt förfoga över personalen och deras möjlighet att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap. Det är oerhört stora förändringar som man föreslår, säger Malin Ackholt.

Fakta: Visitas krav

  • 80 procent av lönehöjningen i pott.
  • Ingångslönerna bibehålls på samma nivå.
  • Om parterna inte kan nå enighet i en central förhandling om pottfördelning ska arbetsgivaren ha rätt att fördela det lokala utrymmet enligt sitt förslag.
  • Veckovilan ska kunna förläggas till veckans alla dagar.
  • Ny bestämmelse om att arbetsgivare ska kunna avtala om att anställd som anställs tidigast tre månader före en lönerevision inte ska ingå i denna.
  • Anställd som uteblivit från arbete 14 kalenderdagar utan giltigt skäl ska anses ha avslutat sin anställning på egen begäran.

Visita vill också frysa minimilönerna och öka andelen av lönehöjningen som fördelas i pott till 80 procent. Arbetsgivarna vill dessutom ha yttersta beslutsrätt i pottfördelningsprocessen, i de fall parterna inte kommer överens.
– Det de säger är att ”vi kan prata med er, men det är vi som bestämmer”. Vi har i dag ett system för tvistelösning i avtalet som fungerar. Det är bara en ingång till att de vill ha hela makten över processen, säger Malin Ackholt.

Malin Ackholt tycker att Visitas krav är oroväckande.
– Vi är bara i början av processen men det ger en oerhört tydlig bild av att arbetsgivarna vill ha ett förhållande där en part bestämmer och den andra fogar sig, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här