Nyheter

Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF

Under 2015 förhandlade Hotell- och restaurangfacket fram totalt nära 16 miljoner kronor till sina medlemmar och klubbar. Servitrisen Nikita Darforth fick hjälp att få ut 45 546 kronor i utebliven lön.

Publicerad 13 juni 2016
Nikita är en av 6000 som fick hjälp av HRF
Nikita Darforth har lärt sig att hålla koll på sina rättigheter. Foto: Jonas Bilberg

Utebliven lön, övertidsersättning eller semesterlön. Detta är en del av arbetslivet för många anställda inom hotell- och restaurangbranschen.

Servitrisen Nikita Darforth märkte att hennes lön inte stämde med den arbetade tiden.
–Det kändes inte som ett bra ställe att vara på. Jag sade upp mig.

Efteråt tog hon kontakt med HRF avdelning Mälardalen och ombudsmannen Alejandro Quezada.
– Han upptäckte att det var större problem än vad jag visste om. Jag fick inte lön som motsvarade min erfarenhet. De hade gjort dubbla lunchavdrag och avdrag för frukost. Tråkigt nog trodde jag också på att jag inte hade rätt till OB.

Efter ett par månader och många diskussioner med HRF nåddes en överenskommelse där hon fick ersättning för utebliven lön, samt skadestånd. Den totala summan blev 45 546 kronor, varav 6 000 i skadestånd.

Förhandlingarna 2015 i siffror

  • HRF:s lokalavdelningar genomförde tillsammans totalt 4669 förhandlingar som berörde 6072 medlemmar. Medlemmarna fick tillsammans ut 14,4 miljoner kronor i löner, övertidsersättning, semesterlöner, LAS-ersättning och skadestånd.
  • HRF centralt avslutade 115 ärenden som rörde arbetsrätt. Medlemmarna fick ut totalt 1,5 miljoner kronor i löner, lönegaranti, rättegångskostnader, rättsförlust och skadestånd.HRF:s medlemmar fick även ut 647 000 kronor i ersättning genom LO-TCO Rättsskydd.
  • Totalsumman för ersättningarna 2015 var 15,9 miljoner. Under 2014 förhandlade HRF fram 11,5 miljoner till medlemmarna.

 

 

Nikita Darforth fick sedan ett nytt restaurangjobb. Men när en anställd där återkom efter sin föräldraledighet blev Nikita uppsagd.
– De sade att jag inte hade någon uppsägningstid, vilket jag hade. Så då fick jag kontakta facket igen.

Hon råder andra att vara med i facket.
–Tidigare tänkte jag att det var slöseri med pengar, men utan Alejandros bistånd vet jag inte hur det skulle ha gått.

Nikita Darforth säger att hon har lärt sig mycket.
–Det är superviktigt att hålla koll på sina rättigheter även när arbetsplatsen har kollektivavtal, eftersom man inte alltid kan lita på att andra följer reglerna. Gå på magkänslan och kolla upp om något inte verkar stämma.

Nu är Nikita inte säker på om hon vill jobba kvar i hotell- och restaurangbranschen.
–Jag vet att jag hade otur och egentligen förstör detta inte min syn på branschen. Men eftersom det blev problem två gånger på raken blir jag lite nere.

Ombudsmannen Alejandro Quezada som hjälpte Nikita har många liknande ärenden.
– Det är inte ovanligt med arbetsgivare som har kollektivavtal men som inte jobbar enligt det i vardagen. Man utgår inte från grundläggande regler. Mycket fixas allt eftersom, säger Alejandro Quezada.

Personer som har osäkra anställningsförhållanden drabbas oftare än fast anställda, tror Lena Bengtsson Olsson, kassör för HRF avdelning Sydost.
– Min uppfattning är att de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden utsätts i högre grad. Det gäller till exempel personer med osäkra anställningar som bidragsanställningar, de som inte kan språket så bra eller unga utan erfarenhet, säger hon.

Cecilia Creutz, ombudman på avdelning Stockholm-Gotland, hade under 2015 många ärenden som rörde las-ersättningar, det vill säga arbetsgivare som köper ut anställda.
–De betalar för att slippa följa las, genom överenskommelse med den anställde. Det kan vara efter att ha sagt upp dem felaktigt, eller när något hänt som gör att de inte vill ha kvar den anställde.  Men det kan också vara ett lönekrav från början, där man väljer en klumpsumma i stället för att räkna timmar.

De skadeståndsärenden som Cecilia Creutz har haft har gällt brott mot mbl, där arbetsgivaren inte har förhandlat om verksamhetsförändring.

 

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här