Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Förhandlingar gav miljoner till HRF:are

Hotell- och restaurangfacket förhandlade under 2014 fram totalt 11,5 miljoner till sina medlemmar. För fackklubben på vandrarhemmet Af Chapman ledde förhandlingen även till att medlemmar fick heltid och att relationen med arbetsgivaren förbättrades.

Publicerad 29 juni 2015
Förhandlingar gav miljoner till HRF:are
HRF:arna Andreas Dits och Peter Lindbäck på Af Chapman är nöjda med att förhandlingarna också gav en bättre relation till arbetsgivaren. Foto: Anna Simonsson

HRF förhandlade under 2014 fram totalt 11,5 miljoner till medlemmar och klubbar. De flesta förhandlingarna rörde utebliven lön och övertidsersättning, ofta i samband med uppsägningar. Många gånger var det en medlem som vände sig direkt till sin HRF-avdelning och fick hjälp med förhandlingen.

Men fackklubben på STF:s vandrarhem Af Chapman i Stockholm förhandlade först lokalt. Arbetsgivaren hade då vid upprepade tillfällen brutit mot arbetstidslagen.
– Anställda kunde jobba mer än heltid, med en låg anställningsgrad i botten, berättar Peter Lindbäck, ordförande i fackklubben.

När klubben tog upp detta fick de vaga löften om förändring, men ingenting hände. Arbetsgivaren ville vid ett tillfälle även säga upp personal på grund av arbetsbrist, trots att de arbetade många timmar mertid. Klubben kallade till förhandling och krävde högre anställningsgrad för en av medlemmarna. En ombudsman från HRF Stockholm-Gotland deltog också. När parterna inte kunde enas gick ärendet vidare till förhandling mellan fack och arbetsgivare på central nivå. Resultatet blev att medlemmen fick 85 i stället för 40 procents anställning, samt att klubben fick ett skadestånd på 40 000 kronor.

Andreas Dits, klubbens vice ordförande, säger att det sista steget med en central förhandling var nödvändigt den här gången.
– När det är nytt med fackligt förtroendevalda på en arbetsplats kan nog arbetsgivaren ha svårt att se arbetstagarens nya roll. En del saker kan vara lättare att ta om de kommer från en utomstående.

En del av överenskommelsen vid den centrala förhandlingen blev att chefer och förtroendevalda skulle gå en gemensam utbildning om bland annat arbetstidsregler.
– Det är principiellt bra att ha gemensam utbildning. Då kommer våra olika tolkningar av kollektivavtalet fram och man kan diskutera direkt, säger Peter Lindbäck.

Andreas Dits tycker att arbetsgivaren nu lyssnar på dem på ett annat sätt.
– Vi har fått en annan samarbetsanda och de som har fast anställning har i dag rimlig anställningsgrad. Nästa sak att ta tag i är anställningsvillkoren för säsongsanställda, säger Andreas Dits.

Skadeståndet får de kvittera ut när de ordnar en aktivitet för medlemmarna.
– Det blir nog en övernattning på ett STF-vandrarhem i skärgården.  Vi kan se hur de jobbar och så stannar pengarna inom företaget, säger Peter Lindbäck.

Förhandlingar 2014 i siffror

  • HRF:s lokalavdelningar genomförde totalt 5058 förhandlingar.
    Medlemmarna fick sammanlagt ut 6,2 miljoner i löner och övertidsersättning, 1,7 miljoner i semestersättning, och 1,8 miljoner i LAS-ersättning och 460 000 i skadestånd.
  • HRF centralt avslutade 146 ärenden som rörde arbetsrätt, och medlemmarna fick ut 1,2 miljoner i löner, 177 600 i lönegaranti, 84 180 i rättegångskostnader och 94 000 i skadestånd.
  • Via LO-TCO Rättsskydd fick HRF-medlemmar ut 1,6 miljoner.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här