Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Ny metod ska mäta yrkeskunskap i branschen

Många kockar och servispersonal har stora informella kunskaper, som inte finns på papper. En ny modell för kunskapsvalidering kan snart komma att ändra på den saken.

Publicerad 8 februari 2012

– Det har länge funnits ett behov av en modell för validering i hotell- och restaurangbranschen, säger Attilio Jaconelli som är projektledare.
Det senaste året har han arbetat med en modell för att synliggöra restaurangarbetares kunskap och sätta den på papper. Bakom projektet ligger Utbildningsrådet för hotell och restauranger, där både HRF och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare ingår. Målgruppen är allt från befintliga anställda till arbetslösa som vill öka sina chanser till ett jobb.
– Det kan vara unga som hoppat av skolan eller arbetslösa som har jobbat i kök men saknar formell utbildning, säger Attilio Jaconelli.
 
Pilotmodellen gäller enbart kockar. Men tanken är att även andra yrkesområden inom branschen ska kunna använda sig av samma upplägg. Som modellen ser ut i dag är den indelad i tre faser. Först kartläggs deltagarens kunskaper och förutsättningar och en handlingsplan görs. I fas två yrkesbedöms deltagaren i ett kök under två veckor av en utbildad validerare, till exempel en köksmästare.
– Bedömningen mynnar ut i ett dokument som intygar kompetens och synliggör ett eventuellt kompletteringsbehov. För många kommer det att vara tillräckligt, säger Attilio Jaconelli.
 
Den tredje fasen är för dem som vill ha formella betyg och meriter, som till exempel gesällbrev. Då görs teoretiska prov och kunskaperna testas sedan mot formella utbildnings- eller yrkeskrav.
 
En av dem som just nu testar pilotmodellen är kocken Jens Weiss. Han har varit utan jobb i sedan augusti 2010, och tyckte att projektet lät intressant.
– Jag utbildade mig till kock på 1980-talet i Östtyskland. Det var annorlunda eftersom vi inte hade några exotiska råvaror som räkor, ananas eller curry. Även om jag har jobbat som kock i Sverige efter det är det bra att veta var man står.
Jens Weiss har varit två veckor på restaurang WTC i Stockholm. Nu väntar han på sitt värderingsdokument. Men oavsett resultatet är han nöjd att han återupptäckt sina förmågor. 
– Jag märkte att jag faktiskt kan saker, som livsmedelshygien.
 
Hotell- och restaurangfacket tror mycket på projektet. Ombudsman Pim van Dorpel sitter med i UHR för HRF:s räkning, och är framför allt positiv till att facket och arbetsgivarna nu tillsammans arbetat fram branschens kriterier för vad en kock bör kunna.
– Tidigare har det varit enskilda arbetsgivares subjektiva bedömning på yrkesrollen. Nu får vi ett verktyg som fastslår vilka kunskaper som kan krävas. Det kommer att kunna användas vid vidareutveckling.
 
Under året ska samma kriterier tas fram även för servispersonal. Tanken är att den färdiga modellen ska vara färdig år 2012.

Fakta: UHR

Utbildningsrådet för hotell och restaurang är ett gemensamt yrkesråd för branschen. I rådet sitter förutom HRF och SHR även representanter från Kooperationens Förhandlingsorganisation, KFO, samt Unionen. En av UHR:s främsta uppgifter är att analysera branschens utbildningsbehov, både i dag och i framtiden. UHR äger även förlaget Gästakademien som ger ut läromedel främst till branschens gymnasiala utbildningar.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Nyheter utbildning

Hallå där, Sara Lake

Ett pilotprojekt ska hjälpa uppsagda Nordic Choice-anställda i Göteborg att få nya jobb genom utbildning i bland annat yrkessvenska och kundservice. Bakom står hotellkedjan och Göteborgs stad, berättar Sara Lake, vd för Clarion Post.

Publicerad 27 maj 2020 Kommentera
Hallå där, Sara Lake
Sara Lake, vd på Clarion Hotel Post i Göteborg. Foto: Nordic Choice Hotels

– Vi har ju tyvärr fått varsla många, två tredjedelar av bemanningen som det ser ut just nu. Vi hade ett upparbetat samarbete med staden sedan tidigare, och det föll sig naturligt att prata om vad vi kan göra för att hjälpa dem som nu står utan arbete.

Vad är målet?
– Att bredda och stärka kompetensen. Att de ska få ett certifikat på utbildningen, ett kvitto på vad de faktiskt kan för att göra det lättare för dem att få nya jobb.

Vilka får gå utbildningen?
– I ett första skede är det 40-45 personer från städavdelningarna på våra sju Göteborgshotell. Men vi hoppas på och planerar för en fortsättning där även andra yrkesgrupper, som restaurangpersonal, också skulle kunna få gå.

Om projektet

Utbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs stad och Nordic Choice Hotels. I första omgången utbildas 40 till 45 anställda som sagts upp från sju Nordic Choice-hotell i Göteborg.
Deltagarna ska lära sig yrkessvenska, hjärt- och lungräddning, digital färdighet, hållbart miljöarbete samt kundservice och bemötande. Utbildningen pågår under åtta veckor, cirka 30 timmar i veckan. Den som går klart utbildningen får ett yrkesbevis inom städservice.

 

Nyheter AVGIFT

A-kassan lämnar avgiften orörd

Flera a-kassor planerar att höja avgiften på grund av ökade utbetalningar. Hotell- och restauranganställdas a-kassa kommer inte att göra det i dagsläget.

Publicerad 26 maj 2020 Kommentera
A-kassan lämnar avgiften orörd
Inga högre räkningar för HRAK:s medlemmar. Än så länge låter man avgiften ligga kvar på 142 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Från den 1 juni höjer Kommunals a-kassa avgiften. Samtidigt planerar fler kassor att göra detsamma, visar en enkät som Arbetsvärlden gjort. Men på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, finns inga sådana planer.

– Vi har inte en tillräckligt bra bild av hur verksamheten kommer att se ut. Vi följer utvecklingen, säger Karin Pettersson, föreståndare.

Anledningen till att avgiften i många kassor nu ses över är att utgifterna för ersättning har ökat. Dels har många förlorat jobbet i spåren av covid-19, dels har regeringens mer generösa a-kasseregler fått medlemmar att strömma till. HRAK har på bara några månader ökat från 73 000 medlemmar till 91 500. Eftersom fler ska få mer måste också mer pengar in i försäkringen.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger Karin Pettersson.

I förra veckan meddelade regeringen att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få 100 miljoner att fördela till landets a-kassor för att säkerställa att de har resurser att hantera alla ansökningar om ersättning. Karin Pettersson tror att HRAK är en av de kassor som kommer att få pengar.

– Ja, det tror jag. Vi är den a-kassa som har påverkats mest och snabbast av covid-19 skulle jag vilja påstå. Det vore orimligt om inte vi fick del av de pengarna.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här