En medlem blev sjuk av att aldrig kunna koppla bort jobbet. När han hörde av sig till facket upptäckte ombudsmannen Johan Östman att medlemmen varit tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Han hade i princip jour dygnet runt. Men det är inte tillåtet enligt kollektivavtalet.
Nu har medlemmen fått 250 000 kronor.
Medlemmen jobbade som vaktmästare på en dygnet runt-verksamhet i Stockholmsområdet.
Hans arbetsuppgifter var många och varierade. Men också oförutsägbara. Det märktes inte minst på antalet telefonsamtal han fick.
Chefen ringde sambon
Mannen hade en tjänstetelefon som var påslagen jämt.
Om han vid något tillfälle stängde av telefonen kunde chefen ringa till hans sambo för att nå honom.
Detta pågick i nästan två år. Trots att medlemmen blev sjukskriven i perioder gjorde arbetsgivaren inte kopplingen till arbetssituationen.
– Olika människor kan reagera olika på stress. Att arbetsgivaren säger ”Det är lite så vi gör här, att vi ringer varandra” betyder inte att det funkar för alla, säger Johan Östman, ombudsman på HRF Stockholm-Gotland.
Fick betalt vid utryckningar
Att medlemmen fick åka in till jobbet utanför ordinarie arbetstid är i sig inget problem, säger Johan Östman.
– Då fick han betalt för det. Och den möjligheten har arbetsgivaren i våra avtal, att beordra övertid. Men han fick inget betalt för att svara i telefon och vara tillgänglig. Det viktiga här är att vi inte har jour i vårt kollektivavtal.
Blev sjuk
När medlemmen tog kontakt med facket var det för att få hjälp med sin arbetsmiljö.
Han hade återigen blivit sjuk av stress och krav på tillgänglighet.
– Jag såg ju att han hade jobbat i princip dygnet runt utan att få betalt för det. Jag kontaktade arbetsgivaren och sade att vi kommer att kräva ersättning. Men först fick de chansen att ordna det själva före förhandlingen.
Gjorde rätt för sig
Arbetsgivaren tog den chansen. Utifrån jämförelser med andra avtal där det finns bestämmelser om jour och beredskap kom man fram till att mannen hade rätt till 250 000 kronor.
Unikt att det inte kom ett skambud.
– Det är unikt att det inte kom ett skambud. Företag borde vilja göra rätt för sig, och i det här fallet var det så. Jag tycker det är bra av en HR-chef att gå in till ledningen och säga att vi måste betala 250 000 kronor, säger Johan Östman.
Fler kan vara drabbade
Han tycker sig märka att det blir allt vanligare att arbetsgivare vill ha någon form av jour eller beredskap för anställda.
– Jag är helt övertygad om att det går en massa medlemmar där ute som jobbar gratis. Att vara tillgänglig är att arbeta.
Arbetsmiljön måste ses över
För medlemmen pågår sjukskrivningen fortfarande.
Innan han kommer tillbaka till arbetet behöver arbetsgivaren se över arbetsmiljön.
– Arbetsgivaren får hitta en annan ordning för jouren. Antingen beordrad övertid eller att man lägger det på en extern leverantör. Framför allt kommer man inte ha kravet på att man ska ha telefonen med sig utanför arbetstid. Jag anser att man kanske måste vara fler på avdelningen och att fler måste lära sig arbetsuppgifterna, så att det finns backup, säger Johan Östman.
