Nyheter utbildning

Fullsatt fackkurs på mongoliska

Engelska, spanska och nu också på mongoliska. I veckan höll Hotell- och restaurangfacket sin första medlemskurs för mongolisktalande, och intresset var stort.

Publicerad 18 oktober 2018
Fullsatt fackkurs på mongoliska
Kajsa Bysell och Tseegii Byambadorj är kursledare. Tseegii kommer själv från Mongoliet och jobbar som hotellstädare. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

– Ingen arbetsgivare får vara elak mot er eller särbehandla er för att ni är med i facket. Det står i lagen. Vi har föreningsrätt, säger Kajsa Bysell, barista och förtroendevald.
Hon tittar ut över det 20-tal deltagare som samlats på HRF:s Stockholmsavdelning, medan Tseegii Byambadorj översätter till mongoliska.

Det är dag två på den första medlemsutbildningen som HRF håller på mongoliska. Konferensrummet är fullt. Deltagarna kommer från olika delar av hotell- och restaurangbranschen. Många är här på arbetstillstånd, det vill säga att deras uppehållstillstånd är kopplat till deras anställning. Att det är en otrygg situation är tydligt. Många frågor handlar om vad man vågar kräva av sin arbetsgivare när man inte har permanent uppehållstillstånd.
– Ni har rätt till precis samma saker som alla andra. Arbetsgivaren får inte lov att behandla er annorlunda, säger Kajsa Bysell.

Det var Tseegii Byambadorj som tog initiativet till kursen. Hon är förtroendevald och jobbar till vardags som hotellstädare. Tseegii kommer själv från Mongoliet och vet hur det kan vara att komma in på den svenska arbetsmarknaden utan kunskap.
– Många blir utnyttjade och lurade när de inte kan sina rättigheter och inte kan språket. Jag ville göra något för att hjälpa mina landsmän.

Solongo Widén. Foto: Elis Hoffman

På kursen går de igenom allt från arbetsmiljö till vad som ska stå på ett anställningsbevis. Solongo Widén är en av deltagarna. Hon säger att hon har lärt sig mycket.
– Före utbildningen visste jag nästan ingenting om de här sakerna. Nu vet jag allt. I Mongoliet finns det fack, men det är inte som här. Här är det för oss anställda, på riktigt, säger hon.

Chimgee Lkhagva. Foto: Elis Hoffman

Chimgee Lkhagva pratar inte så mycket svenska än, men får hjälp med tolkningen av Tseegii.
– Jag har redan lärt mig mycket om vad som är viktigt att tänka på, och varför man ska vara med i facket. Det visste jag inte förut.
Chimgee tycker att alla borde gå en medlemsutbildning.
– Det är så många som missar sina rättigheter, säger hon.

Intresset för kursen var stort och tyvärr fick inte alla plats som ville gå. Några av de anmälda fick inte heller ledigt av sina arbetsgivare, säger Tseegii Byambadorj.
– Medlemmarna hade lämnat in ledighetsansökan cirka tre veckor innan kursen, men arbetsgivaren hade ändå inte beviljat. Det är fruktansvärt.
Hennes förhoppning är att det ska bli fler tillfällen.
– Det finns helt klart ett behov, säger hon.

Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här