Nyheter utbildning

Här får nyanlända koll på sina rättigheter

Många nyanlända blir lurade på sina första jobb. Det vill HRF:aren Bassem Majid ändra på. Under våren har han träffat hundratals människor och berättat hur den svenska arbetsmarknaden funkar.

Publicerad 22 maj 2017
Här får nyanlända koll på sina rättigheter
Bassem Majid håller kurserna på arabiska, lätt svenska eller med hjälp av tolk. Foto: Melker Dahlstrand
Bassem Majid. Foto: Melker Dahlstrand

– Vad tror ni är den lägsta timlönen man får lov att betala någon i Sverige?
Bassem Majid ställer frågan till dagens grupp, ett femtontal nyanlända i olika åldrar. De chansar.
– Hundra? Nittio? Åttio?
– Mindre, mindre, mindre, säger Bassem och berättar till slut att det faktiskt inte finns någon lagstadgad minimilön i Sverige:
–  Slavarbete är olagligt, men det är okej att betala en krona bara. Om det inte finns kollektivavtal.

Platsen är ett grupprum på ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Gruppen går en kurs i samhällsorientering, en introduktion på minst 60 timmar om att leva i Sverige. Bassem är här för att prata om facket, rättigheter och arbetsmarknadens fällor. Till vardags arbetar han på McDonald’s och har flera fackliga uppdrag.

Bassem ber gruppen presentera sig och berätta vilket yrke de skulle vilja ha här i Sverige. Kursdeltagarna svarar allt från frisör, snickare, skräddare till revisor. Många säger att de vill jobba som kock.
– Bra. Vi behöver många kockar i Sverige just nu, säger Bassem.

Samhällsorientering

  • Enligt lagen är kommuner skyldiga att ge nyanlända en kurs i samhälls­orientering.
  • Utbildningen är minst 60 timmar och ska ta upp hur samhället fungerar bland annat när det gäller vård, skola, arbetsmarknad och myndigheter.
  • Kursen ska i största möjliga mån hållas på de nyanländas modersmål eller annat språk de behärskar väl.

Under timmen som följer går han igenom kollektivavtal, anställningsformer, anställningsbevis och svartarbete.
– Det är aldrig okej. Om någon säger att du ska jobba svart, säg nej. Det är inte bra för någon utom för arbetsgivaren.

En del nickar instämmande, några ställer frågor:
– Hur vet man om ett företag har kollektivavtal?
– Gäller det gröna avtalet för alla branscher?

En kille berättar att han liksom många andra gjort praktik, men att det inte lett till anställning – trots att arbetsgivaren varit nöjd.
– Får de göra så?
När lektionen är slut berättar Bassem att det brukar vara fler frågor om svartarbete.
– Det är många som har blivit erbjudna svartjobb. De har ofta fått uppfattningen att det är så det fungerar i Sverige.

Hela våren har han informerat hundratals nyanlända på kurser i samhällsorientering runt omkring Stockholm. Det började med en förfrågan om det fanns facklig skolinfo på arabiska.
– Och det fanns det inte, så jag översatte LO:s skolinfo. Det var ett detektivarbete eftersom inte alla uttryck finns på arabiska.
Intresset för Bassems kurs var stort. Det tog 20 minuter så var hela våren uppbokad, berättar han. Och alla grupper, som den i dag, pratar inte arabiska. Då får det bli på lätt svenska eller med tolk. Behovet är enormt, säger Bassem.
– Alla vill ju jobba, de vill göra rätt för sig. Men när de kommer ut på arbetsmarknaden utan kunskap om lagar och regler och utan att kunna språket, då blir de ofta blåsta. Nästan alla blir det. Jag vill att de ska veta sina rättigheter.

Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSION

”Man kan inte bara höja pensionsåldern”

I går beslutade riksdagen att höja pensionsåldern. Att bara höja gränsen för när man får gå i pension är inte rätt, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 17 oktober 2019 Kommentera
”Man kan inte bara höja pensionsåldern”
I veckan höjdes lägsta pensionsålder till 62 år. På sikt ska den höjas ytterligare. Foto: Birgit Reitz-Hofmann/Mostphotos

Nästa år höjs åldern då man tidigast har rätt att gå i pension, från 61 till 62 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning. Dagens 67 år blir i stället 69 år. Efter det säger lagen om anställningsskydd, las, att arbetsgivare har rätt att säga upp personer utan att ha något särskilt skäl.

Bakom beslutet ligger en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
–  Jag kan förstå att man behöver göra något när snittåldern i Sverige ökar med två timmar om dagen. Men man kan inte bara höja pensionsåldern. Man måste skapa förutsättningar för människor att jobba längre. Man ska inte behöva gå sönder. Vi har väldigt få i branschen som jobbar till 65 i dag, för att kroppen inte funkar, säger Malin Ackholt.

Bakgrunden till att pensionsåldern höjs är att människor lever allt längre. Men medellivslängden för kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster har inte ökat de senaste tio åren, visar en LO-rapport.

För att anställda inom hotell och restaurang ska orka jobba längre krävs satsningar på arbetsmiljö och trygghet, menar Malin Ackholt.
– Det behövs mer pengar i systemet. Minst dubbelt så mycket måste satsas på förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Dessutom behöver man lägga mer pengar i pensionssystemet. Annars gör sådana här beslut människor enkom fattigare.

– Kvinnor i vår bransch ligger på en pension som motsvarar drygt 50 procent av inkomsten. Lägger man till det utbredda fusket med tjänstepensionerna så inser man att politiken, men även vi parter har mycket kvar att göra.

Höjningarna är ett första steg i en planerad förändring av pensionssystemet. Om några år väntas gränserna höjas ytterligare.

Förändringarna gäller den allmänna, statliga, pensionen. Tjänstepensioner berörs inte.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter arbetsliv

Ny guide ska hjälpa arbetsgivare

Hur går ett medarbetarsamtal till? Och vad ska göras vid en nyanställning? Nu får branschens arbetsgivare ett nytt stöd som reder ut alla frågetecken. Det är HRF och Visita som tillsammans ligger bakom.

Publicerad 17 oktober 2019 1 kommentar
Ny guide ska hjälpa arbetsgivare
Branschens arbetsgivare ska få stöd i sitt arbetsgivarskap. Foto: Colourbox/Syda Productions
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Den nya vägledningen heter Branschkoden och har tagits fram med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Den innehåller praktisk information, checklistor och mallar för allt från jobbannonser och nyanställningar till medarbetarsamtal.
– Detta är ett sätt att ge arbetsgivare handledning i hur de ska kunna utöva ett bra arbetsgivarskap, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt.

Idén om en praktisk handledning för arbetsgivare väcktes ursprungligen av krögaren Fredrik Eriksson, som också varit involverad i arbetet. Det har även förtroendevalda från HRF varit, liksom unga chefer samt arbetsgivare i branschen.
– Arbetsgruppen har tittat på olika delar och ringat in områden. Det handlar inte om att lösa saker som är kollektivavtalsreglerade eller lagreglerade, utan om att hjälpa arbetsgivare göra mer rätt. Allt blir enklare om man gör rätt från början, säger Malin Ackholt.

Fakta: Branschkoden

Branschkoden är tillgänglig för alla och är gratis att ladda ner. Den kommer bland annat att finnas på Hotell- och restaurangfackets sajt och på Visita.se. Den finns också att hitta på bfuf.se.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här