Nyheter utbildning

Här får nyanlända koll på sina rättigheter

Många nyanlända blir lurade på sina första jobb. Det vill HRF:aren Bassem Majid ändra på. Under våren har han träffat hundratals människor och berättat hur den svenska arbetsmarknaden funkar.

Publicerad 22 maj 2017
Här får nyanlända koll på sina rättigheter
Bassem Majid håller kurserna på arabiska, lätt svenska eller med hjälp av tolk. Foto: Melker Dahlstrand
Bassem Majid. Foto: Melker Dahlstrand

– Vad tror ni är den lägsta timlönen man får lov att betala någon i Sverige?
Bassem Majid ställer frågan till dagens grupp, ett femtontal nyanlända i olika åldrar. De chansar.
– Hundra? Nittio? Åttio?
– Mindre, mindre, mindre, säger Bassem och berättar till slut att det faktiskt inte finns någon lagstadgad minimilön i Sverige:
–  Slavarbete är olagligt, men det är okej att betala en krona bara. Om det inte finns kollektivavtal.

Platsen är ett grupprum på ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Gruppen går en kurs i samhällsorientering, en introduktion på minst 60 timmar om att leva i Sverige. Bassem är här för att prata om facket, rättigheter och arbetsmarknadens fällor. Till vardags arbetar han på McDonald’s och har flera fackliga uppdrag.

Bassem ber gruppen presentera sig och berätta vilket yrke de skulle vilja ha här i Sverige. Kursdeltagarna svarar allt från frisör, snickare, skräddare till revisor. Många säger att de vill jobba som kock.
– Bra. Vi behöver många kockar i Sverige just nu, säger Bassem.

Samhällsorientering

  • Enligt lagen är kommuner skyldiga att ge nyanlända en kurs i samhälls­orientering.
  • Utbildningen är minst 60 timmar och ska ta upp hur samhället fungerar bland annat när det gäller vård, skola, arbetsmarknad och myndigheter.
  • Kursen ska i största möjliga mån hållas på de nyanländas modersmål eller annat språk de behärskar väl.

Under timmen som följer går han igenom kollektivavtal, anställningsformer, anställningsbevis och svartarbete.
– Det är aldrig okej. Om någon säger att du ska jobba svart, säg nej. Det är inte bra för någon utom för arbetsgivaren.

En del nickar instämmande, några ställer frågor:
– Hur vet man om ett företag har kollektivavtal?
– Gäller det gröna avtalet för alla branscher?

En kille berättar att han liksom många andra gjort praktik, men att det inte lett till anställning – trots att arbetsgivaren varit nöjd.
– Får de göra så?
När lektionen är slut berättar Bassem att det brukar vara fler frågor om svartarbete.
– Det är många som har blivit erbjudna svartjobb. De har ofta fått uppfattningen att det är så det fungerar i Sverige.

Hela våren har han informerat hundratals nyanlända på kurser i samhällsorientering runt omkring Stockholm. Det började med en förfrågan om det fanns facklig skolinfo på arabiska.
– Och det fanns det inte, så jag översatte LO:s skolinfo. Det var ett detektivarbete eftersom inte alla uttryck finns på arabiska.
Intresset för Bassems kurs var stort. Det tog 20 minuter så var hela våren uppbokad, berättar han. Och alla grupper, som den i dag, pratar inte arabiska. Då får det bli på lätt svenska eller med tolk. Behovet är enormt, säger Bassem.
– Alla vill ju jobba, de vill göra rätt för sig. Men när de kommer ut på arbetsmarknaden utan kunskap om lagar och regler och utan att kunna språket, då blir de ofta blåsta. Nästan alla blir det. Jag vill att de ska veta sina rättigheter.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här