Nyheter arbetskraftsmigration

Så vill regeringen stoppa utnyttjande arbetsgivare

Regeringen tänker arbeta för att stärka utsatta arbetskraftsinvandrare som Tseegii, säger migrationsminister Morgan Johansson. Just nu undersöks en rad tänkbara åtgärder, som till exempel straff­ansvar för arbetsgivare som lurar anställda med arbetstillstånd.

Publicerad 28 juni 2017
Så vill regeringen stoppa utnyttjande arbetsgivare
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

I maj meddelade regeringen att man ska lägga fram ett lagförslag om så kallad självrättning, att arbetsgivare i efterhand ska kunna fixa till fel som kan göra att en anställd arbetskraftsinvandrare inte får stanna. Förslaget kom efter flera uppmärksammade fall där anställda inom framför allt it-sektorn riskerat utvisningar efter mindre misstag.
– Vi har ju sett att företag har hamnat i Kafka-liknande tillstånd, där anställda utvisas för att man har gjort mindre administrativa missar. Så kan vi inte ha det, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Förslaget är ett av flera ur den utredning som han själv initierade i juli 2015 om hur arbetskraftsmigranters ställning kan stärkas. Bland annat föreslås att Migrationsverket ska få större befogenheter att göra kontroller av migranternas arbetssituation. Det är ute på remiss nu, säger Morgan Johansson.

Under hösten ska man även gå vidare med ett förslag om straffansvar mot arbetsgivare som bryter mot reglerna kring arbetskraftsinvandring, berättar Morgan Johansson.
– I dag riskerar en arbetsgivare som gör fel ingenting. Det är en ren klasslagstiftning skulle jag säga. Vi tänker gå vidare med frågan om sanktioner under hösten. Det är angeläget att arbetsgivarna också har något att förlora.
Något som dock saknas helt i utredningen är det fackförbunden länge efterfrågat: att anställningsvillkoren i ansökan om arbetstillstånd ska vara juridiskt bindande.

Det man lovar i utlandet bör gälla även när man kommer till Sverige

Morgan Johansson säger att han hade velat ha ett sådant förslag från utredaren.
– Jag fick inte det, det är jag inte nöjd med. Det man lovar i utlandet bör gälla även när man kommer till Sverige. Vi kommer att göra en egen utredning av frågan inom Regeringskansliet, säger han.

Sedan partikongressen i april är Socialdemokraternas hållning att arbetskraftsinvandring bör begränsas i vanliga »LO-jobb«, säger Morgan Johansson. Men regeringskollegorna i Miljöpartiet håller inte med.
– Jag tycker också att det är svårt att motivera att man ska rekrytera städare från Bangladesh. Men vi i regeringen har lite olika ingångar i det här.

Nyheter utland

De samverkar över gränsen

Det startade med att galna ko-sjukan avslöjade stor okunskap för grannlandets system. Sedan dess har det fackliga svensk-norska samarbetet längs gränsen hjälpt mängder av ”gränsgångare”.

Publicerad 16 oktober 2018 Kommentera
De samverkar över gränsen
En gång om årets träffas förtroendevalda och anställda på HRF, Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och Handel og Kontor. Foto: Tomas Gillberg
Pelle Brandt, ombudsman HRF. Foto: Tomas Gillberg

Att bo i ett land och jobba i ett annat är vardag i området kring den västsvenska gränsen mellan Sverige och Norge. Men även om den fysiska gränsen knappt existerar, är det stor skillnad mellan länderna, säger Pelle Brandt, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, avdelning Karlstad.
– Det är helt olika system, till exempel när det gäller skatter och a-kassa. Det ställer ju till det så klart.

Problemen som möter så kallade ”gränsgångare” är en av sakerna på agendan under den årliga träffen för Gränsprojektet, som i år hålls i Lysekil. Projektet är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, norska Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och det norska Handel og Kontor.
Projektet startade runt år 2000, i samband med utbrottet av galna ko-sjukan. På den tiden var det många norrmän som arbetade i Sverige. När myndigheterna stoppade köttförsäljningen, var det många av dem som permitterades. De ringde då till sina norska fackförbund, däribland Fellesforbundet, för att kolla vad som gällde.
– Då blev det tydligt hur lite vi visste om varandras system. Så då började vi prata och samarbeta, säger Pelle Brandt.

Knut Thomas Rustad, förtroendevald Fellesforbundet. Foto: Tomas Gillberg

I dag är ett 30-tal förtroendevalda och anställda på fackförbunden med i projektet. En av dem är Knut Thomas Rustad. Han är servitör och förtroendevald för Fellesforbundet på Quality Hotel Fredrikstad, knappt fyra mil norr om Svinesund. Han tycker att gränsprojektet ger en nyttig inblick i den svenska arbetsmarknaden.
– Sedan är det bra att knyta kontakter. Det blir lättare att hjälpa varandra över gränsen om man vet vilken person man ska prata med.
När projektet drog i gång var det framför allt norrmän som jobbade i Sverige. Men nu är situationen omvänd, säger Knut Thomas Rustad. Många av de anställda på hans hotell kommer från Sverige.
– Vi har faktiskt inte haft en norsk sökande på åtta år, i alla fall inte i serveringen.

Nyttiga länkar

Funderar du på att jobba i Norge eller något av de andra nordiska länderna? Här finns nyttig läsning:

Lönen är en av anledningarna till att många svenskar väljer att jobba i den norska hotell- och restaurangbranschen, säger Pelle Brandt.
– Deras lägsta nivå är vår högsta nivå. Och så lägg på kursen på det.
Effekten blir viss lönedumpning, säger han.
– Om du får 150 kronor i timmen hemma och får 160 kronor där, struntar du kanske i att du egentligen ska ha 180 kronor.

Dagens möte handlar om allt från olika öppettider för barnomsorg, till ledighet kring nationella helgdagar. Någon berättar om en bestört norsk tonåring som ringde facket för att hen inte fick ledigt från sin svenska arbetsplats på 17 maj.

Det viktigaste rådet de har är att vara med i facket i det land där man arbetar.
– Det är jätteviktigt. Det är inte var man bor som ska styra utan var man arbetar någonstans, säger Pelle Brandt.

Nyheter tävling

Noorali blev Årets sommarjobbare

”Han ger gästerna det lilla extra med perfekt timing och ett strålande humör med en inställning att allt kan ordnas.” Nu är det klart – Noorali Atayee från Green Hotel i Tällberg är Årets sommarjobbare.

Publicerad 11 oktober 2018 Kommentera
Noorali Atayee. Foto: Årets sommarjobbare

– Vi har fått in nomineringar från Kiruna i norr till Sölvesborg i söder och är mycket glada för tillströmningen och all positiv feedback på initiativet, säger Fredrik Åström, VD för Svenska Kulturpärlor och initiativtagare till tävlingen.

Juryn, som bestod av krögare och andra profiler från restaurangsverige, valde till slut Noorali Atayee som sommarjobbat på Green Hotel i Tällberg. En del av nomineringen löd: ”Noorali är verkligen värd en guldstjärna för den utvecklingsresan han gjort. Noorali kom till Sverige utan att kunna det svenska språket eller yrket. Från att hugga ved till att bli en av de bästa servitörerna i huset.”

Noorali Atayee kom ensam till Sverige från Afghanistan år 2015. Han säger att han är glad att han hamnade i restaurangbranschen.
– Att jobba inom restaurang är som att hitta hem eller som att hitta en andra familj. I denna bransch finns så mycket värme och gemenskap, man ger varandra så mycket. Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som fick denna möjlighet.

I år var första gången tävlingen anordnades. Priset är en weekend på någon av anläggningarna som ingår i Svenska Kulturpärlor.

Hela nomineringen:

”Noorali är verkligen värd en guldstjärna för den utvecklingsresan han gjort. Noorali kom till Sverige utan att kunna det svenska språket eller yrket. Från att hugga ved till att bli en av de bästa servitörerna i huset. Noorali kan nu flytande svenska och även engelska.

Han ger gästerna det lilla extra med perfekt timing och ett strålande humör med en inställning att allt kan ordnas. Han är den som ställer upp när någon blir sjuk, han är den som finns där när man behöver en extra hand och han är den som sprider glädje i hela arbetslaget fast han kämpar om att få stanna i vårt avlånga land.”

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSIONSFUSKET

”Vi ser inte att det här problemet minskar”

Hotell- och restaurangfacket uppmanar sina medlemmar att logga in regelbundet för att kolla att Fora får inbetalningar. – Det händer att vi stöter på arbetsgivare som inte har betalat in en krona, säger HRF-ombudsman Mats Hansson.

Publicerad 10 oktober 2018 Kommentera
”Vi ser inte att det här problemet minskar”
Arbetsgivare ska betala in pensionspengar till Fora. Foto: Colourbox, Montage: Sofia Andersson
Mats Hansson HRF
Mats Hansson. Foto: Jann Lipka/HRF

De senaste åren har både ­Hotell- och restaurangfacket och Hotellrevyn uppmärksammat ett utbrett fusk med anställdas pensioner bland arbetsgivare i branschen.
I dag kollar HRF:s ombudsmän rutinmässigt hur det ser ut med inbetalningar till Fora i samband med andra ärenden.

– Det händer att vi stöter på arbetsgivare som inte har betalat in en krona. Vi ser inte att det här problemet minskar. Tvärtom, säger Mats Hansson.
Han är ombudsman på ­Hotell-­ och restaurangfacket och har arbetat med frågan under flera år. Bland annat driver han ett projekt, delfinansierat av LO, för att utbilda ombudsmän och försäkringsinformatörer i hur viktigt det är att kontrollera pensionsinbetalningarna. Något som även HRF:s medlemmar måste lära sig.

Det här är tjänstepension

  • Anställda som fyllt 25 år och jobbar på ett företag med något av LO:s kollektivavtal ska få tjänstepension från sin arbets­givare. Den heter SAF-LO avtalspension.
  • Motsvarande 4,5 procent av din lönesumma ska betalas in till Fora, som sköter pensionen. Detta oavsett om du jobbar tillsvidare, visstid, heltid eller deltid.
  • För att Fora ska veta hur stora premier du har tjänat in måste arbetsgivaren varje år slutrapportera hur mycket lön du har fått.

– Det är oerhört viktigt att man loggar in på Mina sidor på Fora då och då.
En bra nyckel till att hålla koll är din arbetsgivares organisationsnummer. I HRF:s app »Schysta villkor« kan du använda det till att kontrollera att din arbets­givare har kollektivavtal. Det är också viktigt att se så att det är samma organisationsnummer på dina lönespecifikationer.

Kontrollera din pension!

  1. Ta reda på vad du har tjänat. Skatteverket har uppgifter för de senaste sex åren. Ring 0771-567 567 och säg att du vill ha kontrolluppgifter för de år du vill kontrollera. Blanketten heter KU10. Om du har varit duktig och sparat lönespecifikationer, kontrolluppgifter eller deklarationer, kan du i vissa fall använda dessa.
  2. Få uppgifter från Fora.fora.se finns fliken »Logga in på Mina sidor«. Gör det! Allt du behöver är ett bank-id. Du kan också ringa Fora på 08-787 40 10. De kan skriva ut samma uppgifter och skicka till dig.
  3. Jämför. Skatteverkets uppgifter ska matcha det som rapporterats in till Fora. Förmodligen är de inte exakt samma, men skillnaden bör inte vara mer än 10–15 procent. Stämmer det inte? Ring Fora.

– Vi har sett arbetsgivare som fuskar genom att flytta över anställda i andra bolag.
Förbundet skulle helst vilja se en rad förändringar i systemet, ­säger Mats Hansson.
– Det är ett stökigt system som är svårt att överblicka när en arbetsgivare inte fullföljer avtalet på ett korrekt sätt.

Fråga om jobbet.
145
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här