Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Kvinnors arbete värderas lägre”

Att kvinnor oftare blir sjuka av sitt arbete beror inte främst på fysiska skillnader, utan på att kvinnors arbete och därmed även arbetsmiljörisker värderas lägre än mäns. Det konstaterar Arbetsmiljöverket i sin nya rapport om kvinnors arbetsmiljö.

Publicerad 27 februari 2015

– Kvinnors arbete värderas lägre än mäns. Vi kan inte dra någon annan slutsats. Det är ett mönster som är generellt i samhället, säger Boel Callermo på Arbetsmiljöverket
Hon har varit ansvarig för det uppdrag som verket fick av regeringen år 2011 och som gick ut på att specialgranska kvinnors arbetsmiljö. Syftet var att försöka stoppa trenden att allt fler kvinnor tvingas lämna arbetsmarknaden på grund av arbetsmiljöproblem. 

Slutrapporten, som i dag överlämnades till regeringen, pekar ut en rad tänkbara orsaker till att kvinnor blir sjuka av sitt arbete oftare än män. En är arbetsmarknadens uppbyggnad.
– En viktig, sannolikt grundläggande orsak, till att kvinnor är överrepresenterade när det gäller sjukfrånvaro och förtida utträde från arbetsmarknaden är att vi har en synnerligen könssegregerad arbetsmarknad. Det här leder till att kvinnor överlag har en tyngre fysisk och psykisk belastning, säger Boel Callermo.

En annan viktig orsak är att män och kvinnor inte utför samma arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Som exempel tar Boel Callermo städverksamhet där män oftare kör städmaskiner, medan kvinnor använder moppar.
– Det är vanligare att kvinnor jobbar med ensidigt upprepat arbete och rätt monotona arbetsuppgifter. Det är lätt att missa eftersom man tror att alla har samma arbetsuppgifter, säger hon.

Andra bidragande orsaker är att verktyg eller arbetsstationer ofta är utformade efter mäns behov och att synen på mäns och kvinnors arbetsskador skiljer sig åt.
– Arbetssjukdomar är förrädiska därför att de tar lång tid att utveckla, kanske decennier. Det går inte alltid att se att de är orsakade av jobbet. Det blir inte riktigt lika alarmistiskt som när det inträffar svåra olyckor, säger Boel Callermo.

Däremot har fysiska skillnader mellan könen bara en liten del i förklaringen, visar forskningen. 

Boel Callermo tror att krävs ett medvetet arbete för att införa genusperspektiv i arbetsmiljöarbetet för att komma tillrätta med problemen.
– I teorin har män och kvinnor samma rätt till en bra arbetsmiljö men det är faktiskt inte så i praktiken. Vi är övertygande om att det behövs ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Arbetsverket ska nu arbeta vidare med att sprida kunskap kring kvinnors arbetsmiljö. Verket har även fått ett nytt uppdrag av regeringen: att jobba vidare med kvinnors arbetsmiljö inom kvinnodominerade sektorer med ett tydligare fokus på de sociala och organisatoriska faktorerna.  

Fakta: Uppdraget

Under arbetet har Arbetsmiljöverket utbildat alla inspektörer i genusfrågor. Sammanlagt har verket inspekterat cirka 4 100 arbetsplatser och samarbetat med en rad olika forskare för att ta fram kunskapsöversikter. Verket har även gjort jämförande studier av manligt respektive kvinnligt dominerade verksamheter i kommunernas regi.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här