Nyheter arbetskraftsmigration

De kan tvingas lämna Sverige efter sex års jobb

Efter sex års jobb på McDonald’s riskerar Joydip Paul och Sadat Chowdhury att förlora sina arbetstillstånd. Arbetsgivaren vägrar att fylla i de papper som Migrationsverket kräver.

Publicerad 18 juli 2017
De kan tvingas lämna Sverige efter sex års jobb
Joydip Paul har jobbat på McDonald's i sex år. Nu riskerar han att bli av med sitt arbetstillstånd. Foto: Elis Hoffman
Joydip Paul. Foto: Elis Hoffman.

Joydip Paul kom från Bangladesh till Stockholm 2010 för att plugga nanoteknik på KTH. Parallellt med studierna jobbade han på McDonald’s, och 2011 blev han tillsvidareanställd på 75 procent. Nu, sex år senare, ska han ansöka om permanent uppehållstillstånd. Men Tornado AB, företaget som driver McDonald’s-restaurangen där han jobbar, tänker inte fylla i de papper som Migrationsverket kräver.
– Jag har anställningsbevis och har jobbat väldigt lång tid. Jag vet inte varför de vägrar. Jag har inte haft ett enda bråk med någon person där och mina kollegor säger att de är jättenöjda med hur jag jobbar. Jag har inte fått någon signal från cheferna att de inte skulle vara nöjda, säger Joydip Paul.

När han förstod att arbetsgivaren inte tänkte fylla i det som behövdes vände han sig till Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning. Men facket kan bara hantera de arbetsrättsliga lagarna, och inte migrationslagarna, förklarar ombudsman Cecilia Creutz.
– Medlemmen riskerar att hamna i ett slags Moment 22. Om inte arbetsgivaren ger honom de papper som krävs, det så kallade anställningserbjudandet, så riskerar han att bli av med uppehållstillståndet. Och om han inte har det så kan arbetsgivaren utestänga honom från arbetsplatsen. Det blir ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd.

Sadat Chowdhury. Foto: Anna Hjorth.

Det är inte bara Joydip Paul som har problem att få Tornado AB att fylla i papperen till Migrationsverket. Sadat Chowdhury kommer också från Bangladesh och har varit fast anställd på McDonald’s sedan 2010. Han har främst jobbat nätter och de senaste månaderna har han varit sjukskriven, eftersom han har opererats för diskbråck.
– Migrationsverket ringde arbetsgivaren för att få in anställningserbjudandet, när jag hade ansökt om förlängt arbetstillstånd. Men i stället skickade min chef ett mejl till mig där han sade att han inte kan göra det, för jag har inte presterat bra. De vill inte skriva under och de behöver inte ge någon orsak. Jag har försökt få dem att ändra sig, men de vill inte, berättar Sadat Chowdhury.

Cecilia Creutz på HRF tycker att det är problematiskt att arbetsgivare själva kan välja om de vill fylla i papperen till Migrationsverket eller inte.
– Mindre seriösa arbetsgivare kan ju använda sig av detta för att göra sig av med folk lite smidigt. Det blir godtyckligt, när de helt enkelt bara kan bestämma att den här personen vill vi inte ha kvar av någon anledning. I de här fallen har det ju gått bra i sex år, men plötsligt gör det inte det längre. Man kan tycka att McDonald’s och franchisetagarna borde hantera sådana här saker moraliskt korrekt, men det gör de inte nu.

Joydip Paul har inte gett upp hoppet. Cecilia Creutz har hjälpt honom med ett brev till Migrationsverket för att förklara omständigheterna. Nu väntar han på besked och planerar för framtiden.
– Jag fortsätter att studera, jag läser svenska och it-säkerhet. Kanske kan jag forska eller starta företag. Jag vill verkligen stanna, hjälpa till och bidra här i Sverige. Nu ska jag snart få barn, jag vill också att mitt barn ska ha det bra här, säger han.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter Kollektivavtal

Stjärnkrogar saknar kollektivavtal

Restaurang Frantzén fick i går sin tredje Michelinstjärna. Men restaurangen saknar kollektivavtal. – Det är skamligt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 20 februari 2018 Kommentera
Stjärnkrogar saknar kollektivavtal
Restaurang Frantzén är den första svenska restaurangen som fått tre Michelinstjärnor. Men restaurangen saknar liksom flera andra stjärnkrogar kollektivavtal.

Sverige fick i går sin första trestjärniga restaurang. En historisk dag tycker många. Men Restaurang Frantzén som grundats av krögaren Björn Frantzén saknar kollektivavtal. Det är något som upprör Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Per Persson.
–Det är högst anmärkningsvärt. En restaurang som ligger i toppskiktet men som inte vill ta ansvar för sin personal eller för branschen i stort. Om inte ens de främsta restaurangerna kan ta ansvar sänder det ut signalerna att det råder djungelns lag i restaurangbranschen, säger Per Persson. 

Stjärnrestauranger som saknar kollektivavtal

Tre stjärnor:
Frantzén, Stockholm

Två stjärnor:
Vollmers, Malmö

En stjärna:
Sav, Malmö
Sushi Sho, Stockholm
Volt, Stockholm

Totalt har nu Sveriges restauranger 32 Michelinstjärnor. Men Hotellrevyns genomgång visar att flera av stjärnrestaurangerna saknar kollektivavtal.
–Tankarna snurrar kring varför de här toppkrogarna inte vill teckna avtal. Det kan vara så att de inte vill betala avtalsenliga löner. Jag vet kockar som fått jobb på stjärnkrogar och velat ha avtalsenlig lön men fått höra att vinsten för dem är att de får jobba på en så fin restaurang,  säger Per Persson.

Stjärnrestauranger med kollektivavtal

Två stjärnor:
Daniel Berlin, Skåne-Tranås
Oaxen Krog, Stockholm
Fäviken Magasinet, Järpen

En stjärna: 
Mathias Dahlgren Matbaren, Stockholm
Aloë, Stockholm
Agrikultur, Stockholm
Imouto, Stockholm
Gastrologik, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Bloom in the Park, Malmö
Sture, Malmö
Bhoga, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Upper House, Göteborg
Hotell Borgholm, Öland
PM & Vänner, Växjö
Esperanto, Stockholm

Tidigare drev Björn Frantzén lyxkrogen Frantzén/Lindeberg som inte heller hade kollektivavtal. Jenny Bengtsson som då var ordförande för HRF:s sektion Stockholm-Gotland uppmärksammade detta på Twitter. Hon fick då svaret från Björn Frantzén att ”Nej, vi har inte råd.” Hotellrevyn har utan framgång sökt Björn Frantzén för en kommentar.

Nyheter arbetskraftsmigration

Han nekas papper för uppehållstillstånd

Sadat Chowdhury har arbetstillstånd och fast jobb på McDonald’s. Nu ska han söka permanent uppehållstillstånd, men arbetsgivaren vägrar fortfarande att lämna de uppgifter som Migrationsverket kräver.

Publicerad 20 februari 2018 Kommentera
Han nekas papper för uppehållstillstånd
Sadat Chowdhury. Foto: Elis Hoffman

I somras berättade Hotellrevyn om restaurangbiträdet Sadat Chowdhury från Bangladesh som jobbat på McDonald’s i Stockholm sedan 2010. De senaste fyra åren har han varit tillsvidareanställd. Trots det ville inte företaget Tornado AB, som driver restaurangen där han jobbar, ge honom det underlag som Migrationsverket kräver.
– Jag fick förlängt arbetstillstånd ändå, jag tror att det var för att facket hjälpte mig med ett brev. Nu ska jag söka permanent uppehållstillstånd. Jag har bett min arbetsgivare att de ska fylla i det som Migrationsverket vill ha, men de har sagt att de inte vill, säger Sadat Chowdhury.

Det som krävs är ett så kallat anställningserbjudande. Det behövs trots att han har anställningsbevis som styrker att han är tillsvidareanställd sedan flera år.
– Jag har samma jobb som jag haft hela tiden. Och jag har fått förlängt tidigare, så varför skulle de inte ge mig uppehållstillstånd nu, undrar Sadat.

För att få hjälp har han vänt sig till Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning igen. Ombudsmannen Cecilia Creutz förklarar att det är svårt för HRF att hjälpa till i migrationsärendena. De avgör från fall till fall om det finns något de kan göra utöver rådgivning.

Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det är ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd.Cecilia Creutz, HRF-ombudsman

– Det här fallet är tragiskt, tycker jag. Han har en fast anställning, men ändå vill inte arbetsgivaren ge honom anställningserbjudandet han behöver. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det är ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd, så att de kan bli av med honom, säger hon.

Joakim Nordin är Sadats chef och store manager på restaurangen. Det är han som sagt att de inte tänker hjälpa honom med uppgifterna till Migrationsverket. Men han vill inte förklara varför. När Hotellrevyn söker honom för en intervju svarar han via mejl: ”Jag vill inte bli intervjuad i frågan. Hoppas du har en bra dag!”

För Sadat börjar tiden rinna ut. Senast den 15 mars måste han ha gjort sin ansökan om permanent uppehållstillstånd. Även den här gången fäster han sitt hopp till att det ska räcka med bevis på anställningen och ett brev från HRF som förklarar situationen.
– Om jag inte får uppehållstillstånd så vet jag inte vad jag ska göra. Jag måste väl åka tillbaka till Bangladesh, men jag har varit i Sverige så länge. Jag har barn som går på dagis, och det skulle vara väldigt svårt att återvända. Det här är så frustrerande.

Ur temat Kongress 2018
Nyheter kongress 2018

Nya kandidater till HRF:s ledning

Nu har alla Hotell- och restaurangfackets lokalavdelningar nominerat sina kandidater till ny ledning för förbundet. Den nya ledningen utses på HRF:s kommande kongress.

Publicerad 19 februari 2018 Kommentera
Nya kandidater till HRF:s ledning
HRF:s kongress i Visby 2014, då nuvarande ledningen valdes. Foto: Stig Hammarstedt

När HRF har kongress den 1 – 4 juni i år ska det väljas en ny ledning. Pelle Brandt, ombudsman i avdelning Karlstad, sitter i valberedningen.
– Vi har fått in nomineringar från samtliga åtta avdelningar, som vi nu ska gå igenom. De kandidater vi sedan tänker föreslå ska vi intervjua, antingen träffa dem eller ta det över video.

Förbundsstyrelsen består av elva personer. Det är åtta ledamöter som är yrkesverksamma inom branschen samt tre personer som utgör arbetsutskottet, AU. AU består av förbundsordförande, vice ordförande och avtalssekreterare.

Vissa avdelningar har nominerat flera personer, andra bara en suppleant. Det är ett stort ansvar att ta plats i förbundsstyrelsen, säger Pelle Brandt.
– Det är inte som att vara förtroendevald på sin arbetsplats. Här handlar det om att ha ansvar för alla anställda inom HRF. Förbundet har också ett antal miljoner på banken och det är förbundsstyrelsen som är ytterst ansvarig för dem.

Mer om nomineringarna

Valberedningen ska ta fram åtta ordinarie och åtta suppleanter till förbundsstyrelsen, tre till arbetsutskottet, samt två revisorer och två revisorssuppleanter. Det har kommit in totalt 24 nomineringar, varav två är till revisorsplatserna och inga till revisorssuppleantplatserna.

 

När det gäller arbetsutskottet ska valberedningen sätta samman ett förslag som de tror blir ett bra, välfungerande lag.
– Det blir förödande om ledningen drar åt olika håll, säger Pelle Brandt.

Valberedningen tänker på ett annat sätt när det gäller förbundsstyrelsen.
– Viss ska det finnas en samstämmighet även där, men de leder ju inte den dagliga driften. Förbundsstyrelsen ska vara lite i opposition till arbetsutskottet, så det är bra om det finns många olika åsikter, säger Pelle Brandt.

Alla som sitter i arbetsutskottet i dag har ställt upp för omval.

Den 28 mars blir valberedningens förslag offentligt.

Fråga om jobbet.
131
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.