Nyheter tävling

De drillas i konsten att tävla

Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö är årets Malin Söderström-stipendiater. Under sitt år med kocklandslaget ska de lära sig allt från styckning till köksekonomi – och att ta plats i tävlingsköken.

Publicerad 17 maj 2019
De drillas i konsten att tävla
Matilda Pylkkö, Hanna Claesson och Matilda Ewaldh ska träna med kocklandslaget under nästan ett år. Foto: Elis Hoffman
Matilda Ewaldh, Matilda Pylkkö och Hanna Claesson. Foto: Elis Hoffman

Klockan är strax efter nio och förberedelserna är i gång i Electrolux lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Det är träning för det svenska kocklandslaget, den andra för årets Malin Söderström-stipendiater. Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö har varit elever i laget sedan i april.
– Det känns roligt och inspirerande. Det känns som att man kommer framåt, säger Matilda Ewaldh som till vardags arbetar som kock på restaurang Grano i Göteborg och på Skärets krog på Smögen.

Stipendiet innebär att de ska träna med kocklandslaget under ett knappt år, fem dagar i månaden. Utöver det ska de göra praktik på Operakällaren och gå en rad olika utbildningar.
– Det kommer verkligen att vara utvecklande. Det är kul att få äran att göra det här, säger Matilda Pylkköö som tar studenten i sommar.

Fredrik Andersson. Foto: Elis Hoffman

Det yttersta målet med Malin Söderström-stipendiet är att få in fler kvinnor i kocklandslaget, säger lagets team manager Fredrik Andersson.
– Vi har svårt att rekrytera kvinnor över lag. På det här sättet vill vi fånga upp dem tidigt. Visa hur det går till att tävla, men också hjälpa dem att känna sig trygga i uttagningsprocessen.

Historiskt har det funnits få kvinnor i kocklandslaget, just nu finns det inga. Samma tendens märks i andra tävlingssammanhang, som till exempel Årets kock. Fredrik Andersson tror att det finns flera orsaker, som att tjejer inte är lika benägna att tävla som killar.
– Sedan har det ju generellt varit en tuff jargong i branschen, det kanske gör att man drar sig för att söka. Vi vill ju visa att det inte behöver vara så.

Fakta: Om stipendiet

Det är andra gången som Malin Söderströms stipendium delas ut. Förutom ett år med kocklandslaget får stipendiaterna en rad olika utbildningar i allt från knivslipning och styckning till hållbarhet och köksekonomi. De får även göra praktik på Operakällaren i Stockholm.
Syftet med stipendiet är att få in fler kvinnor i kocklandslaget och att inspirera fler kvinnor att tävla i matlagning.

Laget arbetar löpande med attityder och värdegrund. Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö tycker att de känner sig väl mottagna i gruppen.
– Det tycker jag verkligen. De har en väldigt fin sammanhållning. Många restauranger skulle behöva lite mer av det, säger Matilda Ewaldh.

Fakta: Om kocklandslaget

Svenska kocklandslaget 2019 består av Anders Karlsson, Daniel Haynes, Henric Herbertsson, Ludwig Tjörnemo, Anders Isaksson, Kasper Kleihs, Sebastian Pettersson, Anton Husa och lagkapten Jimmi Eriksson. Fredrik Andersson är team manager.

De tror att gamla attityder ligger bakom att de kvinnliga toppkockarna är få.
– Tidigare har man kanske inte fått ta plats som kvinna i köken, men jag tror att det börjar luckras upp, säger Matilda Pylkkö.
– Det kan ju finnas en tuff jargong i köken. Jag har inte brytt mig om det, men jag har hört andra som inte velat jobba kvar på ställen för att någon sagt saker, säger Hanna Claesson, som jobbar som kock på Görvälns slott i Stockholm.

Det är strax dags för laget att sätta i gång. I dag står tidsträning på schemat. Det innebär att kockarna ska laga sina tävlingsrätter under tidspress. Tjejernas roll är att ta tid och noggrant granska varje moment. I sex timmar. Träningsdagarna är intensiva, säger Matilda Ewaldh.
– Det blir långa dagar, man är ganska trött efteråt. Men det är väldigt kul.

Målet för laget är Culinary Olympics som hålls i februari. Team manager Fredrik Andersson tror att de har goda chanser att vinna.
– Det här laget har ett bra driv, men framför allt gör man det här tillsammans. De är verkligen ett lag.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här