Nyheter tävling

De drillas i konsten att tävla

Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö är årets Malin Söderström-stipendiater. Under sitt år med kocklandslaget ska de lära sig allt från styckning till köksekonomi – och att ta plats i tävlingsköken.

Publicerad 17 maj 2019
De drillas i konsten att tävla
Matilda Pylkkö, Hanna Claesson och Matilda Ewaldh ska träna med kocklandslaget under nästan ett år. Foto: Elis Hoffman
Matilda Ewaldh, Matilda Pylkkö och Hanna Claesson. Foto: Elis Hoffman

Klockan är strax efter nio och förberedelserna är i gång i Electrolux lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Det är träning för det svenska kocklandslaget, den andra för årets Malin Söderström-stipendiater. Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö har varit elever i laget sedan i april.
– Det känns roligt och inspirerande. Det känns som att man kommer framåt, säger Matilda Ewaldh som till vardags arbetar som kock på restaurang Grano i Göteborg och på Skärets krog på Smögen.

Stipendiet innebär att de ska träna med kocklandslaget under ett knappt år, fem dagar i månaden. Utöver det ska de göra praktik på Operakällaren och gå en rad olika utbildningar.
– Det kommer verkligen att vara utvecklande. Det är kul att få äran att göra det här, säger Matilda Pylkköö som tar studenten i sommar.

Fredrik Andersson. Foto: Elis Hoffman

Det yttersta målet med Malin Söderström-stipendiet är att få in fler kvinnor i kocklandslaget, säger lagets team manager Fredrik Andersson.
– Vi har svårt att rekrytera kvinnor över lag. På det här sättet vill vi fånga upp dem tidigt. Visa hur det går till att tävla, men också hjälpa dem att känna sig trygga i uttagningsprocessen.

Historiskt har det funnits få kvinnor i kocklandslaget, just nu finns det inga. Samma tendens märks i andra tävlingssammanhang, som till exempel Årets kock. Fredrik Andersson tror att det finns flera orsaker, som att tjejer inte är lika benägna att tävla som killar.
– Sedan har det ju generellt varit en tuff jargong i branschen, det kanske gör att man drar sig för att söka. Vi vill ju visa att det inte behöver vara så.

Fakta: Om stipendiet

Det är andra gången som Malin Söderströms stipendium delas ut. Förutom ett år med kocklandslaget får stipendiaterna en rad olika utbildningar i allt från knivslipning och styckning till hållbarhet och köksekonomi. De får även göra praktik på Operakällaren i Stockholm.
Syftet med stipendiet är att få in fler kvinnor i kocklandslaget och att inspirera fler kvinnor att tävla i matlagning.

Laget arbetar löpande med attityder och värdegrund. Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö tycker att de känner sig väl mottagna i gruppen.
– Det tycker jag verkligen. De har en väldigt fin sammanhållning. Många restauranger skulle behöva lite mer av det, säger Matilda Ewaldh.

Fakta: Om kocklandslaget

Svenska kocklandslaget 2019 består av Anders Karlsson, Daniel Haynes, Henric Herbertsson, Ludwig Tjörnemo, Anders Isaksson, Kasper Kleihs, Sebastian Pettersson, Anton Husa och lagkapten Jimmi Eriksson. Fredrik Andersson är team manager.

De tror att gamla attityder ligger bakom att de kvinnliga toppkockarna är få.
– Tidigare har man kanske inte fått ta plats som kvinna i köken, men jag tror att det börjar luckras upp, säger Matilda Pylkkö.
– Det kan ju finnas en tuff jargong i köken. Jag har inte brytt mig om det, men jag har hört andra som inte velat jobba kvar på ställen för att någon sagt saker, säger Hanna Claesson, som jobbar som kock på Görvälns slott i Stockholm.

Det är strax dags för laget att sätta i gång. I dag står tidsträning på schemat. Det innebär att kockarna ska laga sina tävlingsrätter under tidspress. Tjejernas roll är att ta tid och noggrant granska varje moment. I sex timmar. Träningsdagarna är intensiva, säger Matilda Ewaldh.
– Det blir långa dagar, man är ganska trött efteråt. Men det är väldigt kul.

Målet för laget är Culinary Olympics som hålls i februari. Team manager Fredrik Andersson tror att de har goda chanser att vinna.
– Det här laget har ett bra driv, men framför allt gör man det här tillsammans. De är verkligen ett lag.

Nyheter corona

Deras arbetsplats blev fältsjukhus

Stockholmsmässan i Älvsjö har förvandlats till ett fältsjukhus för coronapatienter. För gänget på Mässrestauranger betyder det att de i stället för mässbesökare nu serverar helt andra grupper.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Deras arbetsplats blev fältsjukhus
Kocken Erik Magnusson smakar av såsen. Det blir Coq au vin till lunch. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik. Foto: Anna-Karin Nilsson

På Stockholmsmässan i Älvsjö slog coronakrisen till under båtmässan. Mitt under mässan kom regeringens beslut om att begränsa antalet deltagare vid offentliga tillställningar.
– Då bestämde man sig för att avbryta mässan. Efter det avbokades allt, mässor, kongresser, konferenser, säger Maria Granvik, platschef för Mässrestauranger på Stockholmsmässan.

Alla anställda på Mässrestauranger korttidspermitterades. Nu är det snart en månad sedan båtarna rullades ut ur mässhallarna, men tomt är det inte. För ett par veckor sedan började ett fältsjukhus byggas i och vid Stockholmsmässan för att klara coronakrisens ökade vårdbehov.

Mässrestaurangers uppdrag är att förse vårdpersonal, militärer och andra med mat och dryck. Kocken Erik Magnusson tycker att det känns bra.
– Vi lagar maten till dem som kommer att jobba med att rädda liv. Det är väl jättebra. Sedan kan vi ju hoppas att det inte behöver komma någon hit.

Ännu har inga patienter flyttat in. Men ordern är att de ska kunna komma när som helst, och militär och vårdpersonal är på plats, redo att ta emot dem. Erik Magnusson och hans kollegor ser till att de är mätta och nöjda.
– Vi har ju en del att göra. Vi gör matlådor till försvaret, fika och lunch. Jag skulle tro att det blir mellan 100 och 150 luncher varje dag, säger han.

Korridoren på Stockholmsmässan ser inte ut som den brukar göra. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson och Vanya Hantova gör mackor och sallader som beställts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik plockar disk. Just nu måste alla hjälpa till med arbetsuppgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg och kallskänkan Jenny Eriksson går igenom dagens beställningar. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg rullar ut vagnen med förmiddagskaffet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kvartersmästare Ola Strangeways pratar med Therese Hammarberg och ökar antalet lunch eftersom de ofta får besök och antalet medarbetare ökar. - Alltid bättre att ha fler måltider. Är man 70 så beställer man 78, säger han. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kocken Erik Magnusson lagar Coq au vin till dagens lunchlådor. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson gör beställda mackor i långa rader. Foto: Anna-Karin Nilsson

Som mest ska fältsjukhuset, som heter Älvsjö sjukhus, kunna ta emot 600 coronasjuka patienter fördelade på tio salar.
Visst har det nya uppdraget väckt oro och frågor om smittorisk, säger platschef Maria Granvik.
– Det är klart att det finns en del oro. Men vi har fått väldigt mycket information om vad det innebär och hur det hanteras. Vi kommer ju inte röra oss inne i anläggningen där patienterna finns.

Det finns ju inget slutdatum på corona.Erik Magnusson, kock

Kocken Erik Magnusson är inte särskilt bekymrad över att bli sjuk, säger han.
– Jag känner mig inte jätteorolig för viruset. Då känner jag mig mer orolig för företagsamheten, det slår så hårt både mot arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom alla är permitterade får alla just nu rycka in där det behövs, säger Maria Granvik.
– Det finns inga titlar längre. Vi har alltid varit en prestigelös arbetsplats, men nu är det ännu mer så. Men vi är alla är glada att få använda vår tankeverksamhet. Vi är restaurangmänniskor och älskar när det är mycket att göra.

Beskedet de har fått är att fältsjukhuset ska vara i gång fram till sommaren. Mässverksamheten väntas starta igen i augusti, men det är ingen som vet om det blir så.
– Det är det som är så jobbigt med den här situationen, att man inte vet. Det finns ju inget slutdatum på corona, säger Erik Magnusson.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Få koll på köksfarorna

Vassa knivar, het olja, stress – ett restaurangkök är inte att leka med. Här är åtta vanliga orsaker till skador.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Få koll på köksfarorna
Restaurangkökets vanligaste olycksorsak lämnar ofta spår efter sig på armarna. Foto: Anna-Karin Nilsson

1 Brännheta saker. Handen i fritösen? Översköljd av kokande pölsa? Jo, det har hänt. Brännskador är vanligaste köksolyckan. Kontakta vården om det bildas blåsor och om skadan är större än den egna handen.

2 Hala golv och annat som får en ur balans. Näst vanligast är fallolyckor. Fel skor, olja och mat­rester på golvet blir en farlig kombo. Lösning: bra skor och halk­behandlade golv. Fall kan leda till frakturer i handled eller arm, när man tar emot sig. Ben, fotleder och skuldror kan också skadas.

3 Bästa arbetsredskapet men orsak till tredje vanligaste skadan: kniven. Vid mindre sår, prova att dra ihop sårkanterna med ett plåster. Vid djupare sår, kontakta vården. Pulserar blodet, se till att personen ligger ner, använd tryckförband och ring 112.

4 Elolyckor är inte de vanligaste, men farliga. Kontakta genast vården om någon fått ström genom kroppen. Ring 112 om personen har svårt att andas, oregelbunden eller ingen puls, kramper eller är medvetslös.

5 Stress. Är det bråttom skär man sig lättare eller tar genvägar som att tömma olja innan den svalnat. Lagom bemanning minskar stressen och därmed olyckorna.

6 Nonchalans är en annan bov. Till exempel ska kokgrytor besik­tigas, men det missar ofta arbetsgivare. Eller så görs det, men felen åtgärdas inte.

7 Trånga kök. När mycket mat ska ut fort och många trängs om utrymmet ökar också risken för de flesta olyckor.

8 Dålig introduktion. Personalomsättningen är hög i branschen, då är det viktigt att nyanställda får bra introduktion i arbetssätt och säkerhet för att minska riskerna.

Nyheter ARBETSMILJÖ

»Oljan var 240 grader«

Bryan Conejeros är kock och skyddsombud på Sturehof och har känt flera av köksfarorna in på bara skinnet.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
»Oljan var 240 grader«
Bryan Conejeros, kock och skyddsombud med koll på kökets olycksrisker. Foto: Mostphotos, Privat

Vad har du själv råkat ut för?
– Jag fick för mig att göra naanbröd. Oljan var 240 grader. Jag skulle steka 25 bröd, på det nittonde föll degen isär, ner i oljan och skvätte på armen. Det blev andra och tredje gradens brännskada och började blöda. När man ska steka fisk händer det ofta att vätskan i fisken expanderar. Det blir som små explosioner i oljan. Knivar skär man sig på hela tiden. För min del beror det på slarv, att jag inte är fokuserad när det är lugnt. Skärmaskin har jag också skurit mig på när jag var ny i branschen. Det blev ett tunt sår, för jag skulle skära parmaskinka.

Och dina kollegor?
– En kollega fick en kastrull varm buljong över fötterna. Han var sjukskriven 2,5 vecka. Någon hade lagt en sked under kastrullen för att få ner värmen snabbt. Vibrationer gjorde att den välte.Tidigare hade vi en del halkolyckor. Särskilt bland serveringspersonal som passerade våta golv i vanliga skor. Men nu har golven halkbehandlats och vi har halklister i trapporna.

Vad har ni mer gjort för att minska olyckorna?
– Mycket händer för att man tar genvägar på grund av stress eller lathet. Eller för att man jobbar för många på trång yta. Vi har sett över hela produktionskedjan och våra rutiner. Till exempel ska två personer inte stå och skala 50 kilo lök samtidigt som de har 15 såskastruller på gång. Andra som har luckor kan göra det. Städrutiner och introduktion till nyanställda är också viktigt.

Fråga om jobbet.
93
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här