Nyheter tävling

De drillas i konsten att tävla

Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö är årets Malin Söderström-stipendiater. Under sitt år med kocklandslaget ska de lära sig allt från styckning till köksekonomi – och att ta plats i tävlingsköken.

Publicerad 17 maj 2019
De drillas i konsten att tävla
Matilda Pylkkö, Hanna Claesson och Matilda Ewaldh ska träna med kocklandslaget under nästan ett år. Foto: Elis Hoffman
Matilda Ewaldh, Matilda Pylkkö och Hanna Claesson. Foto: Elis Hoffman

Klockan är strax efter nio och förberedelserna är i gång i Electrolux lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Det är träning för det svenska kocklandslaget, den andra för årets Malin Söderström-stipendiater. Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö har varit elever i laget sedan i april.
– Det känns roligt och inspirerande. Det känns som att man kommer framåt, säger Matilda Ewaldh som till vardags arbetar som kock på restaurang Grano i Göteborg och på Skärets krog på Smögen.

Stipendiet innebär att de ska träna med kocklandslaget under ett knappt år, fem dagar i månaden. Utöver det ska de göra praktik på Operakällaren och gå en rad olika utbildningar.
– Det kommer verkligen att vara utvecklande. Det är kul att få äran att göra det här, säger Matilda Pylkköö som tar studenten i sommar.

Fredrik Andersson. Foto: Elis Hoffman

Det yttersta målet med Malin Söderström-stipendiet är att få in fler kvinnor i kocklandslaget, säger lagets team manager Fredrik Andersson.
– Vi har svårt att rekrytera kvinnor över lag. På det här sättet vill vi fånga upp dem tidigt. Visa hur det går till att tävla, men också hjälpa dem att känna sig trygga i uttagningsprocessen.

Historiskt har det funnits få kvinnor i kocklandslaget, just nu finns det inga. Samma tendens märks i andra tävlingssammanhang, som till exempel Årets kock. Fredrik Andersson tror att det finns flera orsaker, som att tjejer inte är lika benägna att tävla som killar.
– Sedan har det ju generellt varit en tuff jargong i branschen, det kanske gör att man drar sig för att söka. Vi vill ju visa att det inte behöver vara så.

Fakta: Om stipendiet

Det är andra gången som Malin Söderströms stipendium delas ut. Förutom ett år med kocklandslaget får stipendiaterna en rad olika utbildningar i allt från knivslipning och styckning till hållbarhet och köksekonomi. De får även göra praktik på Operakällaren i Stockholm.
Syftet med stipendiet är att få in fler kvinnor i kocklandslaget och att inspirera fler kvinnor att tävla i matlagning.

Laget arbetar löpande med attityder och värdegrund. Matilda Ewaldh, Hanna Claesson och Matilda Pylkkö tycker att de känner sig väl mottagna i gruppen.
– Det tycker jag verkligen. De har en väldigt fin sammanhållning. Många restauranger skulle behöva lite mer av det, säger Matilda Ewaldh.

Fakta: Om kocklandslaget

Svenska kocklandslaget 2019 består av Anders Karlsson, Daniel Haynes, Henric Herbertsson, Ludwig Tjörnemo, Anders Isaksson, Kasper Kleihs, Sebastian Pettersson, Anton Husa och lagkapten Jimmi Eriksson. Fredrik Andersson är team manager.

De tror att gamla attityder ligger bakom att de kvinnliga toppkockarna är få.
– Tidigare har man kanske inte fått ta plats som kvinna i köken, men jag tror att det börjar luckras upp, säger Matilda Pylkkö.
– Det kan ju finnas en tuff jargong i köken. Jag har inte brytt mig om det, men jag har hört andra som inte velat jobba kvar på ställen för att någon sagt saker, säger Hanna Claesson, som jobbar som kock på Görvälns slott i Stockholm.

Det är strax dags för laget att sätta i gång. I dag står tidsträning på schemat. Det innebär att kockarna ska laga sina tävlingsrätter under tidspress. Tjejernas roll är att ta tid och noggrant granska varje moment. I sex timmar. Träningsdagarna är intensiva, säger Matilda Ewaldh.
– Det blir långa dagar, man är ganska trött efteråt. Men det är väldigt kul.

Målet för laget är Culinary Olympics som hålls i februari. Team manager Fredrik Andersson tror att de har goda chanser att vinna.
– Det här laget har ett bra driv, men framför allt gör man det här tillsammans. De är verkligen ett lag.

Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSION

”Man kan inte bara höja pensionsåldern”

I går beslutade riksdagen att höja pensionsåldern. Att bara höja gränsen för när man får gå i pension är inte rätt, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 17 oktober 2019 Kommentera
”Man kan inte bara höja pensionsåldern”
I veckan höjdes lägsta pensionsålder till 62 år. På sikt ska den höjas ytterligare. Foto: Birgit Reitz-Hofmann/Mostphotos

Nästa år höjs åldern då man tidigast har rätt att gå i pension, från 61 till 62 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning. Dagens 67 år blir i stället 69 år. Efter det säger lagen om anställningsskydd, las, att arbetsgivare har rätt att säga upp personer utan att ha något särskilt skäl.

Bakom beslutet ligger en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
–  Jag kan förstå att man behöver göra något när snittåldern i Sverige ökar med två timmar om dagen. Men man kan inte bara höja pensionsåldern. Man måste skapa förutsättningar för människor att jobba längre. Man ska inte behöva gå sönder. Vi har väldigt få i branschen som jobbar till 65 i dag, för att kroppen inte funkar, säger Malin Ackholt.

Bakgrunden till att pensionsåldern höjs är att människor lever allt längre. Men medellivslängden för kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster har inte ökat de senaste tio åren, visar en LO-rapport.

För att anställda inom hotell och restaurang ska orka jobba längre krävs satsningar på arbetsmiljö och trygghet, menar Malin Ackholt.
– Det behövs mer pengar i systemet. Minst dubbelt så mycket måste satsas på förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Dessutom behöver man lägga mer pengar i pensionssystemet. Annars gör sådana här beslut människor enkom fattigare.

– Kvinnor i vår bransch ligger på en pension som motsvarar drygt 50 procent av inkomsten. Lägger man till det utbredda fusket med tjänstepensionerna så inser man att politiken, men även vi parter har mycket kvar att göra.

Höjningarna är ett första steg i en planerad förändring av pensionssystemet. Om några år väntas gränserna höjas ytterligare.

Förändringarna gäller den allmänna, statliga, pensionen. Tjänstepensioner berörs inte.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter arbetsliv

Ny guide ska hjälpa arbetsgivare

Hur går ett medarbetarsamtal till? Och vad ska göras vid en nyanställning? Nu får branschens arbetsgivare ett nytt stöd som reder ut alla frågetecken. Det är HRF och Visita som tillsammans ligger bakom.

Publicerad 17 oktober 2019 1 kommentar
Ny guide ska hjälpa arbetsgivare
Branschens arbetsgivare ska få stöd i sitt arbetsgivarskap. Foto: Colourbox/Syda Productions
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Den nya vägledningen heter Branschkoden och har tagits fram med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Den innehåller praktisk information, checklistor och mallar för allt från jobbannonser och nyanställningar till medarbetarsamtal.
– Detta är ett sätt att ge arbetsgivare handledning i hur de ska kunna utöva ett bra arbetsgivarskap, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt.

Idén om en praktisk handledning för arbetsgivare väcktes ursprungligen av krögaren Fredrik Eriksson, som också varit involverad i arbetet. Det har även förtroendevalda från HRF varit, liksom unga chefer samt arbetsgivare i branschen.
– Arbetsgruppen har tittat på olika delar och ringat in områden. Det handlar inte om att lösa saker som är kollektivavtalsreglerade eller lagreglerade, utan om att hjälpa arbetsgivare göra mer rätt. Allt blir enklare om man gör rätt från början, säger Malin Ackholt.

Fakta: Branschkoden

Branschkoden är tillgänglig för alla och är gratis att ladda ner. Den kommer bland annat att finnas på Hotell- och restaurangfackets sajt och på Visita.se. Den finns också att hitta på bfuf.se.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här