Nyheter ORGANISERING

Allt fler HRF-klubbar i Stockholm

Det bildas allt fler fackklubbar i Stockholm. Scandic Continental är en av de nya klubbarna. Stödet från HRF fick dem att organisera sig.

Publicerad 18 juni 2019
Allt fler HRF-klubbar i Stockholm
Scandic Continental har fått HRF-klubb. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I år har Hotell- och restaurangfackets avdelning Stockholm-Gotland fått tolv nya klubbar. Det är mycket, med tanke på att avdelningen tidigare hade 33 klubbar och att det totalt finns 87 i landet.

Förtroendevalda HRF:arna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas arbetar som organisatörer två dagar i veckan. Det var de som kontaktade medlemmarna på Scandic Continental.
– Vi ringde alla i förväg och berättade att vi ville ordna ett möte för att prata om att kanske bilda klubb. Det blev bra samtal, säger Tseegii Byambadorj.

Helen Meurk var då ensam facklig på arbetsplatsen.
– Vi var två platsombud i början, men sedan slutade min kollega. Det blev för mycket för en person att försöka få i gång facket, säger Helen Meurk.

Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta. Tseegii Byambadorj

Organisatörerna tyckte att det verkade finnas intresse för en klubb. Men helt säkra var de inte, säger Tseegii Byambadorj.
– Vi visste inte om det kanske bara skulle bli vi två och Helen på mötet. Men det kom 23 personer. Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

På det första mötet brukar de berätta om vilka fackliga uppdrag som finns.
– Många vet inte vad det innebär att ha förtroendevalda och klubb, att man till exempel kan förhandla lokalt med arbetsgivaren, säger Georgios Gkoratsas.
De förklarar varför det är viktigt att organisera sig.
– Medlemmarna känner arbetsplatsen bättre än vad vi och ombudsmännen gör. De vet vilka behoven är, säger Tseegii.

Adriana Ovalle Esquivel
Adriana Ovalle Esquivel. Foto: Elis Hoffman

Medlemmarna på Continental bestämde att de ville bilda klubb. Adriana Ovalle Esquivel valdes till ordförande. Hittills har hon haft två möten med hotellets vd.
– Vi kommer att träffas en gång i månaden. Han var väldigt intresserad, vi pratade om arbetsmiljö och om att kanske försöka få sfi-utbildning till hotellet.
Arbetsmiljö är klubbens viktigaste fråga.
– Det gäller speciellt house-keeping och frukosten. Ergonomin måste vara bra och personalen ska inte känna sig stressad på grund av bemanningen, säger Adriana Ovalle Esquivel.

Diana Rodriguez Navarro är försäkringsinformatör. Hon har varit på sin första medlemsutbildning.
– Det är verkligen viktigt att ha information när man ska lösa problem. Jag  ska gå fler kurser. Då kan jag prata mer med våra medlemmar och sprida informationen.

Helen Meurk
Helen Meurk. Foto: Elis Hoffman

Helen Meurk har varit HRF-medlem i 27 år, det här är första gången hon jobbar på ett ställe med fackklubb. Men de anställda skulle nog ha bildat klubb ändå till sist, tror hon.
– Men det gick snabbare och lättare så här. Det känns som att vi kommer att bli en stark klubb.

På bilden från vänster: Adriana Ovalle Esquivel, Diana Rodriguez Navarro, Helen Meurk, de två organisatörerna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas, Kerry Nwokolo.

Fokus SJUKFÖRSÄKRINGEN

”Det har blivit mycket tuffare”

Avslag på avslag och hänvisning till »normalt förekommande arbete«. Försäkrings­kassans praxis slår hårt mot sjuka. Restaurangbranschens anställda hör till de värst drabbade.

Publicerad 19 november 2019 Kommentera
”Det har blivit mycket tuffare”
Förvaltningsdomstolarna får in allt fler mål där rätten till sjukpenning eller sjukersättning ska prövas. Men en allt mindre andel sjuka som får besluten ändrade. Grafik: Istockphoto, Sofia Andersson

De senaste åren har allt fler sjuka vänt sig till facket för att få hjälp när Försäkringskassan säger nej till ersättning.
– Det har blivit mycket mycket tuffare. Det spelar ingen roll vilka argument man har, säger Eva-Lotta Ramberg, förbunds­jurist på Hotell- och restaurangfacket.

Sedan rehabiliteringskedjan infördes 2008 har debatten om sjukförsäkringen stormat.
Då kunde man höra om horribla fall där cancer­sjuka tvingades bevisa att de skulle vara döda inom fem år för att få pengar. Personer som var sängliggande på sjukhus skulle ta sig till närmaste arbetsförmedling för att skriva in sig. Protesterna ledde till smärre förändringar i Försäkringskassans uppdrag. Man skulle vara mänskligare.

För några år sedan, 2015, satte regeringen en siffra på önskat sjuktal. Försäkringskassan skulle se till att sjuktalet låg på 9,0 dagar senast i december 2020.
– Det fick konsekvenser. Försäkringskassan har blivit mycket mer benägen att fatta ett avslagsbeslut. Avslagen på sjukpenning ökade fem–sex gånger mellan 2015 och 2017, framför allt bland de som varit sjuka i 180 dagar. Det är här som många fullkomligt orimliga beslut fattas, säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad. Kjell Rautio, utredare på LO

Numera är målet om 9,0 sjukdagar borttaget, men Försäkringskassans praxis har inte förändrats. Avslagen är fortsatt många. Och de drabbar hårt.
–  Många är äldre och har jobbat ett helt yrkesliv. När deras kropp eller psyke inte orkar mer blir de svikna av ett system som de har bidragit till att finansiera. Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad, säger Kjell Rautio.

Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Eva-Lotta Ramberg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Frustrerad är också Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Även han ser att de stora problemen kommer vid dag 180, när den sjuke ska »prövas mot normalt förekommande arbete«.
– Vad är ett normalt förekommande arbete? När Försäkringskassan gör sin bedömning avslöjar de inte vad de ser framför sig. Det gör det väldigt svårt för oss, för vi har inget att förhålla oss till.

Normalt arbete skulle kunna vara ingenjör, sjuksköterska eller snickare. Men för en restauranganställd är det i regel svårt att ta de jobben. Omställningen tar tid. Ibland längre tid än den sjuke har kvar till pension.
– Jag tycker faktiskt inte att Försäkringskassan uppfyller sin utredningsskyldighet. De fattar beslut på ett alldeles för litet underlag. Men det värsta av allt är att de inte pratar med eller träffar de sjuka. Ingen tar det ansvaret, säger Eva-Lotta Ramberg.

Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent.Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd

Hon och Robert Sjunnebo upplever att varken Försäkringskassan eller domstolarna ändrar särskilt många beslut, trots att de får fler uppgifter och nya underlag.
– Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent. Tidigare låg det på 25 procent, säger Robert Sjunnebo.

Innan de skarpa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan infördes kunde Försäkringskassan ta viss individuell hänsyn. Den som var äldre kunde till exempel få sjukpenning, eftersom omskolning eller anpassning skulle ta så lång tid att personen skulle hinna bli pensionär. Även bostadsort och utbildning kunde vägas in i bedömningen.
– Nu bedöms en 21-åring och en 61-åring på samma sätt utifrån samma kriterier. Men en 21-åring som exempelvis drabbas av dubbla diskbråck har lättare att ställa om än 61-åringen, säger Kjell Rautio.

Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd

LO och Rättsskyddet är överens om att sjukförsäkringen snarast måste förändras vad gäller prövningen mot normalt förekommande arbete.
– Försäkringskassan måste kunna ange ett konkret och faktiskt existerande arbete som den försäkrade bedöms klara av. De ska till exempel kunna säga att »du kan jobba som busschaufför«. Vi måste få ett slut på prövningen av arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad, säger Kjell Rautio.

Nu står hoppet till en utredning som ska presenteras i januari. En tidigare chef på LO-TCO Rättsskydd har fått regeringens uppdrag att se över just »normalt förekommande arbete«.
Till dess fortsätter facken att företräda medlemmar som drabbas.
– Skulle vi inte driva de här ärendena skulle frågan dö ut. Det här är de människor som mår sämst. De har inte kraft att förändra politiken, det måste vi göra, säger Robert Sjunnebo.
– Man gör någon form av medlemsnytta, men frågan är om det är sånt här som fackföreningsrörelsen ska syssla med. Systemen ska ju fungera, säger Eva-Lotta Ramberg.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Varning för exploderande ölfat

Ölfat av plast innebär stora risker för arbetstagarna. Faten riskerar att explodera, varnar Kent Jansson på Arbetsmiljöverket.

Publicerad 18 november 2019 Kommentera
Varning för exploderande ölfat
Trycksatta ölfat av plast kan skadas och explodera. Foto: Colourbox

Bara i Stockholm har det på senaste tiden skett två olyckor med plastfat. Faten har exploderat och skadat personalen, berättar arbetsmiljöinspektören Kent Jansson.
– I ett fall fick personen armen avslagen på två ställen. I det andra fallet exploderade ölfatet upp i ansiktet på personen, som hamnade på intensiven.

Kent Jansson tror att mörkertalet är stort när det gäller de här olyckorna.

– Det är förmodligen ren tur att inte fler skadats allvarligt.

Ölfat brukar vara gjorda av stål, men på senare tid har plastfat blivit vanligare. Inuti faten finns en påse som fylls upp med öl, vin eller läsk. Faten trycksätts för att det ska gå att få ut drycken.
– Faten tillverkas, fylls och flyttas. De kan få skador under hanteringen. Finns det en skada på plastfatet kan det explodera och fara iväg med en väldig fart, säger Kent Jansson.

Olyckorna har skett vid transport av fyllt ölfat och när faten skulle avluftas vid byte.

Anledningen till att man gått över till plastfat är enligt Kent Jansson att de är lättare, att de finns i flera storlekar och att de efteråt kan tryckas ihop till återvinning. Stålfaten kräver mer hantering, de ska tvättas och fyllas på.

Det finns sätt att minimera riskerna, säger Kent Jansson.
– Ett större bryggeri har ett system där faten fraktas i kartonger för att vara skyddade hela vägen. De har även behållare som man sätter ner faten i, innan de trycksätts.

Kent Jansson kommer att kontakta bryggeriernas branschorganisation. Arbetsmiljöverket, region Öst, funderar också på att göra inspektioner av arbetsplatser som kan tänkas hantera faten.

Nyheter föräldraskap

Hamburgerkedja toppar upp föräldrapenning

På hamburgerkedjan Bastard Burgers får de anställda numera extra ersättning när de är föräldralediga. Målet är att få in fler kvinnor i köken och att visa personalen uppskattning.

Publicerad 15 november 2019 Kommentera
Hamburgerkedja toppar upp föräldrapenning
På Bastard Burgers får anställda extra pengar när de är föräldralediga. Foto: Colourbox
Niclas Öberg. Foto: Bastard Burgers

Sedan starten 2016 har hamburgerkedjan Bastard Burgers vuxit kraftigt. I dag har kedjan cirka 300 anställda, fördelade på ett 30-tal restauranger över landet. En klar övervikt av de anställda är män, något som Bastard Burgers nu vill komma till rätta med.
– Vi har haft svårt att rekrytera kvinnor till köken. Där är det mest män. Vi vill att det ska vara mer jämnt fördelat, säger kedjans HR-chef Niclas Öberg.

För att bli en attraktivare arbetsgivare har kedjan nu börjat toppa upp de anställdas föräldrapenning när de är föräldralediga.
– Vi kommer att betala mellanskillnaden, det som saknas mellan lönen och ersättningen från Försäkringskassan och facket. Vi kommer att betala så att det blir 100 procent, säger Niclas Öberg.

Fakta: Pengar till föräldralediga

Anställda som är föräldralediga har rätt till pengar från Försäkringskassan. Du kan som mest få runt 80 procent av din vanliga inkomst.

Den som arbetar på ett Svenskt Näringslivs-företag där det finns något av LO-förbundens kollektivavtal kan också ha rätt till föräldrapenningstillägg från Afa Försäkring. Läs mer om det här.

Idén kom upp under en konferens i höstas, berättar han.
– Så jag kollade med ekonomikontoret vad det skulle kosta. Sedan tog vi ett snabbt beslut att det var värt det för att investera i vår personal.

Tillägget handlar dock inte bara om att locka fler kvinnor. Det handlar även om att uppmuntra män att vara föräldralediga och om att de anställda ska känna sig uppskattade, säger Niclas Öberg.
– Vi vill visa vår personal uppskattning. Vi har väldigt bra personal och vi vill att de ska känna sig trygga och vilja stanna. Vi vill behålla dem.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här