Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan chef granskar jobbsökande på nätet

Du laddar upp tokiga partybilder, gnäller av dig efter arbetsdagen. Du söker jobb. Kanske tillhör arbetsgivaren de 38 procent som väljer bort dig efter att ha kollat upp dina digitala fotavtryck.

Publicerad 7 februari 2012
Varannan chef granskar 
jobbsökande på nätet
Av arbetsgivarna i undersökningen har 56 procent kollat upp en sökande på nätet. Foto: Christina Andersson

Suck! Jag är så trött på idioter. Jag borde egentligen ha ­dubbel lön eftersom jag gör ­andras jobb också!« Facebookstatusen, som tillhör en kompis med en dålig dag, väcker ingen större uppståndelse. Vägen mellan det privata och resten av världen är i dag extremt kort via Facebook, Twitter och bloggar. Samtidigt ger nätets distans en känsla av anonymitet. Ingen bryr sig väl om privata partybilder eller griniga bloggposter, tänker många.

Tänk igen. Ditt beteende i de ­sociala medierna kan få följder för din framtida karriär, visar en ­undersökning som Hotellrevyn har gjort bland arbetsgivare i branschen.
Resultatet visar att så många som 56 ­procent av arbetsgivarna surfar runt och kollar upp arbetssökande. Vanligast är Facebook, som hälften av arbetsgivarna använder. Strax efter kommer Google som används av var tredje. ­Resultatet av vår undersökning visar också att sökningarna får konsekvenser. Av de tillfrågade arbetsgivarna säger 38 procent att de någon gång valt bort en sökande på grund av saker de sett på nätet.

En av dem är Harriet Öholm på företaget Serviceminded, som ­rekryterar till hotell och restauranger.
– Vi googlar alla våra slutkandi­dater. Då får man ju upp både Facebookresultat, bloggar och artikel­kommentarer.
Det Harriet Öholm söker kan vara forum­inlägg, bloggar eller medlemskap av olika slag.
– Man får en uppfattning om personen, om man är engagerad i något eller är med i någon förening.
Många lägger ju ut hela sin dagbok ­på ­nätet.
Det händer att hon hittar saker som hon inte tycker är passande. ­Det kan handla om lättklädda bilder eller ­alkohol- eller drogrelaterade inlägg. En sådan upptäckt kan sedan göra att sökande inte får gå vidare.
– Det beror på vad det är för företag och tjänst. Om det är ett företag med hög ­integritet så fungerar inte vad som helst. Om jag rekryterar till Grand Hôtel kanske det inte passar med någon som lagt ut ­väldigt lättklädda bilder.
Harriet Öholm har även varit med om att kunder själva kollat upp sökande på nätet.
– En kund hade sett att en kandidat gillat låtar på en kondomsajt och tyckte inte att hon var lämplig. Personligen tycker jag att det var lite hårt.

Bedömningen beror alltså på ­betraktarens värderingar. Det som upprör en arbetsgivare kanske inte berör en annan. Och en del vill inte titta alls. Kaj Holmgren, ­rekryteringschef på Parks and Resorts, tycker inte att nätet är rätt plats att hämta ­information om sökande.
– Vi har medvetet valt att inte leka detektiver på nätet. Vi ­rekryterar mycket på ­engagemang och personlighet, så vi ­prioriterar tiden till att träffa de sökande i stället.
Koncernen, där bland annat Gröna Lund och Skara Sommarland ingår, kontrollerar inte arbetssökande i de sociala medierna. Men Kaj Holmgren vill inte döma arbets­givare som gör det.
– Jag ska inte lägga någon värdering i vad andra gör, men det är fel prioritering för oss.

Att arbetsgivare bläddrar i arbets­sökandes Facebookalbum kan kännas olustigt, men det är inte olagligt. Det säger Sören Öman, ­arbetsrättsexpert och vice ordförande i Arbetsdom­stolen.
– Utgångspunkten är att alla, även arbetsgivare, har informationsfrihet. Man har rätt att ta del av information och bilda sig en uppfattning.
Snårigare blir det när man som redan anställd kommenterar sitt jobb i de sociala ­medierna. Olika arbetsrättsliga regler reglerar vad en anställd får göra på nätet, säger Sören Öman.
– Du får inte lämna ut konkreta företags­hemligheter. Och om man håller på att bedriva kritik mot sin ­arbetsgivare i väldigt hårda ordalag kan man hänföra det till illojalitet. Men för att en arbetsgivare ska kunna vidta åtgärder krävs skälig grund.
Kaj Holmgren på Parks and Resorts tycker inte ­heller att kritiska anställdas skriverier enbart är av ondo.
– Självklart vill vi helst ta en dialog utanför de sociala medierna, men är det så att någon är kritisk så försöker vi ta lärdom och utvecklas som företag. Vi uppmuntrar våra medarbetare att använda sociala medier och vi har mest goda erfarenheter.

Att allt fler företagare intresserar sig för sociala medier är tydligt. En undersökning som Stockholms handels­kammare gjorde 2011 visade att antalet arbetsgivare som granskade arbetssökande i de sociala medierna nästan dubblerats på ett år.
Och i ­Hotellrevyns ­undersökning uttrycker en rad arbetsgivare som inte gör detta i dag, att de nog kan komma att göra det i framtiden. Vad denna ökande kontroll kan få för konsekvenser vill arbetsrättsexpert Sören Öman inte spekulera i. Han vidhåller dock att rent arbetsrättsligt gör arbetsgivarna inget fel när de bedömer sökande utifrån deras bloggar.
– Privata arbetsgivare har inte någon skyldighet att vara opartiska vid anställningar. Gränsen går vid förbud mot diskriminering eller föreningsrättskränkning. Så beslut att inte anställa någon kan grunda sig på något man har sett på bloggar och Facebook. Som arbetssökande har man ganska dåligt skydd.


Skämt och huvudbonader kostade dem jobbet

  • En McDonaldsanställd i Örebro fick sparken efter att en arbetsledare upptäckt att hon bloggat kritiskt om sitt jobb. Även arbetsledaren hamnade i blåsväder efter att ha skämtat om saken på sin Facebooksida. 
  • Tre anställda på ett bemanningsföretag fick avsluta sitt uppdrag på Volvo i Skövde efter att de twittrat nedlåtande om företaget.
  • En anställd som sagts upp från ett it-företag i Piteå fick stöd på Facebook av tre tidigare kollegor. Bland annat skrev de om att skjuta företagets chef. Kollegorna för­lorade jobben.
  • En vikarie på en förskola i Göteborg greps av polis efter att ha twittrat om att våldta småflickor. Mannen åtalades inte, men fick inte jobba vidare.
  • En barnskötare sades upp efter att föräldrar reagerat på att han  bar en mössa med texten »Pornstar« på sin bild på Facebook.
  • En enhetschef på Migrationsverket blev av med jobbet efter att han bloggat om sina sympatier för Israel i konflikten med Palestina. Efter en strid i domstol fick han tillbaka jobbet.
  • En moderat pressekreterare facebookade om hur en invandrad städerska snabbt tvättat bort bajs i hans trapphus. Han beskrev händelsen  för ett bra exempel på »arbets­linjen«. Efter mediestormen som följde slutade han.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten

Klämd mellan kollegor i skilsmässa!

De är tre som jobbar i köket, Nathalie och ett lite äldre par. Eller före detta par, de håller på att separera. Kollegorna beter sig hyfsat mot Nathalie, men mot varandra är det kylig tystnad eller arga gliringar som gäller. Plus alla långa rökpauser som de tar, en och en. Nathalie vågar knappt öppna munnen av rädsla för att göra saken värre. Vad ska hon göra?

Publicerad 27 januari 2021 Kommentera
Klämd mellan kollegor i skilsmässa!
Illustration: Mattias Käll

Ta makten över situationen, Nathalie!

Nicolas Jacquemot. Foto: Privat

Nicolas Jacquemot, doktor i management och aktuell med boken »Vässa din sociala kompetens«:

– På jobbet möts vanligen två olika sfärer – den yrkesmässiga och den personliga. Vi har en professionell roll som behövs för att utföra jobbet, samtidigt som vi brukar vara personliga kollegor emellan. Men personlig är inte detsamma som privat. Vad som har hänt här är att en tredje sfär – den privata – har invaderat ­jobbet, vilket skapar obehag. Nathalie har hamnat mitt i ett relationsdrama.
– Så hur ska hon göra? Mitt råd är att hon aktivt tar makten över situationen. Till att börja med kan hon fundera över hur hon vill ha det. Är målet att alla tre ska kunna arbeta ihop med färre spänningar? Vill Nathalie få fram att hon inte tänker ta ställning för någondera parten?

– Oavsett vilket kan hon föreslå att de sätter sig ner en stund alla tre och säga något i stil med:
»Jag förstår att ni genomgår en ­jobbig situation just nu, men jag skulle önska att ni kunde hålla en trevlig ton sinsemellan. Som ni förstår känns det lite olustigt för mig att befinna mig mitt i alltsammans.
Jag uppskattar er båda och kommer inte att ta någons parti. Men här i köket skulle det vara bra om vi kunde ha en god atmosfär för arbetets bästa. Hur låter det, tycker ni?«

Om inte paret är de vuxna i rummet är det moget av Nathalie att vara det.

– Att i största mån använda »jag-budskap« är bra eftersom det inte uppfattas som påhopp. Med den här konstruktiva inställningen får hon i bästa fall paret att reflektera och acceptera hennes önskan om arbetsro och trivsel.
Det här är alltså det första steget, ­vilket också innebär att Nathalie övar upp förmågan att hantera svåra samtal.
Om inte paret är »de vuxna i rummet« är det moget av Nathalie att vara det.

– Men det finns så klart en gräns för hur mycket Nathalie bör anstränga sig – hon är ju inte deras terapeut.
Steg två – om inget förbättras efter samtalet – är att Nathalie involverar sin chef och förklarar situationen och hur parets separation inverkar på jobbet och trivseln.

– Nathalie kan också hoppa direkt till detta steg om hon absolut inte vill prata med paret först. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar vilket tydligt inkluderar den psyko­sociala biten.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter VARSEL

Varsel och uppsägningar vanligast i branschen

Hotell- och restauranganställda är fortsatt den yrkesgrupp som drabbas värst av varsel och uppsägningar, visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Varsel och uppsägningar vanligast i branschen
När gästerna uteblir ökar både varsel och uppsägningar. Foto: Mostphotos

Av de hotell- och restauranganställda som varslades om uppsägning i mars–juni hade 71 procent också blivit uppsagda ett halvår senare. Det är betydligt fler än snittet för alla branscher, som ligger på 58 procent.

Men alla som varslas eller sägs upp går inte ut i arbetslöshet. Därför har Arbetsförmedlingen också tagit reda på hur många av dem som varslats som var arbetslösa någon gång under de närmsta sex månaderna efter det lagda varslet.

OM STATISTIKEN

  • Totalt har 119 753 personer varslats om uppsägning sedan mars 2020.
  • Den största andelen av dem, 24,2 procent, finns inom hotell och restaurang.
  • Arbetsförmedlingens siffror för hur många varsel som lett till uppsägningar gäller perioden mars–juni 2020.

Även här ser det värst ut för hotell- och restauranganställda, 35 procent var arbetslösa vid något tillfälle. Snittet för alla branscher var 26 procent.

Arbetsförmedlingen påpekar även att hotell, restaurang, besöksnäring och handel har många tillfälligt anställda som inte syns i varselstatistiken.

Arbetslösheten ökar mest i storstadsregioner, framför allt Stockholms och Västra Götalands län. Men även Uppsala och Hallands län som har stor tjänstesektor är drabbade.

Nyheter konkurs

Så kan du göra om lönen uteblir

Det är tuffa tider för många företag just nu. Har din arbetsgivare svårt att betala ut din lön? Då gäller det att agera snabbt. Här är tips på vad du kan göra.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Så kan du göra om lönen uteblir
Om lönen uteblir är det dags att kolla upp vad som är på gång. Det kan vara en konkurs, och då gäller det att vara med. Foto: Colourbox

Var beredd. En konkurs kommer sällan från en dag till en annan. Det brukar finnas tecken på att företaget går dåligt. Slutar leveranserna komma? Är lönen ofta sen? Då finns det anledning att förbereda dig, och att agera.

2 Gör pappersarbetet. Samla så mycket dokumentation som möjligt. Leta fram lönespecifikationer och scheman. Kolla att du har uppdaterade uppgifter hos HRF och hos a-kassan. För du är väl med i båda?

Fakta: Rätt till hjälp vidare

  • Den som blivit av med jobbet på grund av konkurs kan ha rätt till hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsfonden TSL.
  • Det gäller om arbetsplatsen har kollektivavtal, om du har varit tillsvidareanställd på minst 16 timmar i veckan och om du har arbetat minst ett år sammanhängande på arbetsplatser med kollektivavtal.
  • Det är facket som ansöker som omställningsstöd. Hjälpen kan till exempel bestå i jobbcoachning, skriva cv och ansökningar eller hitta en utbildning.

3 Kräv din rätt! Räkna ut hur mycket lön och andra ersättningar din arbetsgivare är skyldig. Prata med din arbetsgivare och kräv att få din innestående lön bums. Om din arbetsgivare inte har pengar att betala kan du be om att hen sätter företaget i konkurs.

4 Gå vidare. Om arbetsgivaren inte vill göra det kan du höra av dig till tingsrätten där du bor. Kontaktuppgifter finns här. Kolla om någon annan har lämnat in en ansökan om konkurs mot din arbetsgivare. Om det är så, kontakta konkursförvaltaren när en sådan har utsetts och berätta om ditt lönekrav. Om det inte finns har du möjlighet att begära företaget i konkurs. Hur man går till väga står här. Om du har varit medlem i HRF i mer än tre månader kan du få hjälp med detta.

5 Spill ingen tid. Den statliga lönegarantin ersätter bara lön som du tjänat in de tre senaste månaderna, räknat från dagen då en konkursansökan lämnats till tingsrätten. Det finns också ett maxtak. Garantin ersätter bara upp till fyra basbelopp, motsvarande 190 400 kronor år 2021.

6 Sedan då? Det är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska drivas vidare i väntan på en köpare. I så fall ska du jobba kvar, precis som vanligt, under tiden. Konkursförvaltaren blir då din arbetsgivare.

Fakta: Rätt till pengar

  • Den som har fyllt 40 år och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist vid till exempel konkurs kan ha rätt till pengar från försäkringen AGB.
  • Du ska ha arbetat minst 50 månader under de senaste fem åren på företag med kollektivavtal, eller hos arbetsgivare utan avtal som har tecknat en AGB-försäkring.
  • Ersättningen består av ett engångsbelopp som ökar med ålder. För år 2020 var beloppet 36 487 kronor för den som var mellan 40 och 49 år vid friställandet.
  • Ansökan görs hos Afa Försäkring.

7 När jobbet stänger. Om förvaltaren i stället stänger företaget kan du bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden, kolla med konkursförvaltaren vad som gäller. Glöm inte att anmäla dig till arbetsförmedlingen.

8 När jobbet får ny ägare. Om företaget köps upp brukar ett krav vara att personalen får följa med. Anställda som arbetat på företaget tolv månader eller mer under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning enligt las, om de blir uppsagda.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här