Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan chef granskar jobbsökande på nätet

Du laddar upp tokiga partybilder, gnäller av dig efter arbetsdagen. Du söker jobb. Kanske tillhör arbetsgivaren de 38 procent som väljer bort dig efter att ha kollat upp dina digitala fotavtryck.

Publicerad 7 februari 2012
Varannan chef granskar 
jobbsökande på nätet
Av arbetsgivarna i undersökningen har 56 procent kollat upp en sökande på nätet. Foto: Christina Andersson

Suck! Jag är så trött på idioter. Jag borde egentligen ha ­dubbel lön eftersom jag gör ­andras jobb också!« Facebookstatusen, som tillhör en kompis med en dålig dag, väcker ingen större uppståndelse. Vägen mellan det privata och resten av världen är i dag extremt kort via Facebook, Twitter och bloggar. Samtidigt ger nätets distans en känsla av anonymitet. Ingen bryr sig väl om privata partybilder eller griniga bloggposter, tänker många.

Tänk igen. Ditt beteende i de ­sociala medierna kan få följder för din framtida karriär, visar en ­undersökning som Hotellrevyn har gjort bland arbetsgivare i branschen.
Resultatet visar att så många som 56 ­procent av arbetsgivarna surfar runt och kollar upp arbetssökande. Vanligast är Facebook, som hälften av arbetsgivarna använder. Strax efter kommer Google som används av var tredje. ­Resultatet av vår undersökning visar också att sökningarna får konsekvenser. Av de tillfrågade arbetsgivarna säger 38 procent att de någon gång valt bort en sökande på grund av saker de sett på nätet.

En av dem är Harriet Öholm på företaget Serviceminded, som ­rekryterar till hotell och restauranger.
– Vi googlar alla våra slutkandi­dater. Då får man ju upp både Facebookresultat, bloggar och artikel­kommentarer.
Det Harriet Öholm söker kan vara forum­inlägg, bloggar eller medlemskap av olika slag.
– Man får en uppfattning om personen, om man är engagerad i något eller är med i någon förening.
Många lägger ju ut hela sin dagbok ­på ­nätet.
Det händer att hon hittar saker som hon inte tycker är passande. ­Det kan handla om lättklädda bilder eller ­alkohol- eller drogrelaterade inlägg. En sådan upptäckt kan sedan göra att sökande inte får gå vidare.
– Det beror på vad det är för företag och tjänst. Om det är ett företag med hög ­integritet så fungerar inte vad som helst. Om jag rekryterar till Grand Hôtel kanske det inte passar med någon som lagt ut ­väldigt lättklädda bilder.
Harriet Öholm har även varit med om att kunder själva kollat upp sökande på nätet.
– En kund hade sett att en kandidat gillat låtar på en kondomsajt och tyckte inte att hon var lämplig. Personligen tycker jag att det var lite hårt.

Bedömningen beror alltså på ­betraktarens värderingar. Det som upprör en arbetsgivare kanske inte berör en annan. Och en del vill inte titta alls. Kaj Holmgren, ­rekryteringschef på Parks and Resorts, tycker inte att nätet är rätt plats att hämta ­information om sökande.
– Vi har medvetet valt att inte leka detektiver på nätet. Vi ­rekryterar mycket på ­engagemang och personlighet, så vi ­prioriterar tiden till att träffa de sökande i stället.
Koncernen, där bland annat Gröna Lund och Skara Sommarland ingår, kontrollerar inte arbetssökande i de sociala medierna. Men Kaj Holmgren vill inte döma arbets­givare som gör det.
– Jag ska inte lägga någon värdering i vad andra gör, men det är fel prioritering för oss.

Att arbetsgivare bläddrar i arbets­sökandes Facebookalbum kan kännas olustigt, men det är inte olagligt. Det säger Sören Öman, ­arbetsrättsexpert och vice ordförande i Arbetsdom­stolen.
– Utgångspunkten är att alla, även arbetsgivare, har informationsfrihet. Man har rätt att ta del av information och bilda sig en uppfattning.
Snårigare blir det när man som redan anställd kommenterar sitt jobb i de sociala ­medierna. Olika arbetsrättsliga regler reglerar vad en anställd får göra på nätet, säger Sören Öman.
– Du får inte lämna ut konkreta företags­hemligheter. Och om man håller på att bedriva kritik mot sin ­arbetsgivare i väldigt hårda ordalag kan man hänföra det till illojalitet. Men för att en arbetsgivare ska kunna vidta åtgärder krävs skälig grund.
Kaj Holmgren på Parks and Resorts tycker inte ­heller att kritiska anställdas skriverier enbart är av ondo.
– Självklart vill vi helst ta en dialog utanför de sociala medierna, men är det så att någon är kritisk så försöker vi ta lärdom och utvecklas som företag. Vi uppmuntrar våra medarbetare att använda sociala medier och vi har mest goda erfarenheter.

Att allt fler företagare intresserar sig för sociala medier är tydligt. En undersökning som Stockholms handels­kammare gjorde 2011 visade att antalet arbetsgivare som granskade arbetssökande i de sociala medierna nästan dubblerats på ett år.
Och i ­Hotellrevyns ­undersökning uttrycker en rad arbetsgivare som inte gör detta i dag, att de nog kan komma att göra det i framtiden. Vad denna ökande kontroll kan få för konsekvenser vill arbetsrättsexpert Sören Öman inte spekulera i. Han vidhåller dock att rent arbetsrättsligt gör arbetsgivarna inget fel när de bedömer sökande utifrån deras bloggar.
– Privata arbetsgivare har inte någon skyldighet att vara opartiska vid anställningar. Gränsen går vid förbud mot diskriminering eller föreningsrättskränkning. Så beslut att inte anställa någon kan grunda sig på något man har sett på bloggar och Facebook. Som arbetssökande har man ganska dåligt skydd.


Skämt och huvudbonader kostade dem jobbet

  • En McDonaldsanställd i Örebro fick sparken efter att en arbetsledare upptäckt att hon bloggat kritiskt om sitt jobb. Även arbetsledaren hamnade i blåsväder efter att ha skämtat om saken på sin Facebooksida. 
  • Tre anställda på ett bemanningsföretag fick avsluta sitt uppdrag på Volvo i Skövde efter att de twittrat nedlåtande om företaget.
  • En anställd som sagts upp från ett it-företag i Piteå fick stöd på Facebook av tre tidigare kollegor. Bland annat skrev de om att skjuta företagets chef. Kollegorna för­lorade jobben.
  • En vikarie på en förskola i Göteborg greps av polis efter att ha twittrat om att våldta småflickor. Mannen åtalades inte, men fick inte jobba vidare.
  • En barnskötare sades upp efter att föräldrar reagerat på att han  bar en mössa med texten »Pornstar« på sin bild på Facebook.
  • En enhetschef på Migrationsverket blev av med jobbet efter att han bloggat om sina sympatier för Israel i konflikten med Palestina. Efter en strid i domstol fick han tillbaka jobbet.
  • En moderat pressekreterare facebookade om hur en invandrad städerska snabbt tvättat bort bajs i hans trapphus. Han beskrev händelsen  för ett bra exempel på »arbets­linjen«. Efter mediestormen som följde slutade han.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här