Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan chef granskar jobbsökande på nätet

Du laddar upp tokiga partybilder, gnäller av dig efter arbetsdagen. Du söker jobb. Kanske tillhör arbetsgivaren de 38 procent som väljer bort dig efter att ha kollat upp dina digitala fotavtryck.

Publicerad 7 februari 2012
Varannan chef granskar 
jobbsökande på nätet
Av arbetsgivarna i undersökningen har 56 procent kollat upp en sökande på nätet. Foto: Christina Andersson

Suck! Jag är så trött på idioter. Jag borde egentligen ha ­dubbel lön eftersom jag gör ­andras jobb också!« Facebookstatusen, som tillhör en kompis med en dålig dag, väcker ingen större uppståndelse. Vägen mellan det privata och resten av världen är i dag extremt kort via Facebook, Twitter och bloggar. Samtidigt ger nätets distans en känsla av anonymitet. Ingen bryr sig väl om privata partybilder eller griniga bloggposter, tänker många.

Tänk igen. Ditt beteende i de ­sociala medierna kan få följder för din framtida karriär, visar en ­undersökning som Hotellrevyn har gjort bland arbetsgivare i branschen.
Resultatet visar att så många som 56 ­procent av arbetsgivarna surfar runt och kollar upp arbetssökande. Vanligast är Facebook, som hälften av arbetsgivarna använder. Strax efter kommer Google som används av var tredje. ­Resultatet av vår undersökning visar också att sökningarna får konsekvenser. Av de tillfrågade arbetsgivarna säger 38 procent att de någon gång valt bort en sökande på grund av saker de sett på nätet.

En av dem är Harriet Öholm på företaget Serviceminded, som ­rekryterar till hotell och restauranger.
– Vi googlar alla våra slutkandi­dater. Då får man ju upp både Facebookresultat, bloggar och artikel­kommentarer.
Det Harriet Öholm söker kan vara forum­inlägg, bloggar eller medlemskap av olika slag.
– Man får en uppfattning om personen, om man är engagerad i något eller är med i någon förening.
Många lägger ju ut hela sin dagbok ­på ­nätet.
Det händer att hon hittar saker som hon inte tycker är passande. ­Det kan handla om lättklädda bilder eller ­alkohol- eller drogrelaterade inlägg. En sådan upptäckt kan sedan göra att sökande inte får gå vidare.
– Det beror på vad det är för företag och tjänst. Om det är ett företag med hög ­integritet så fungerar inte vad som helst. Om jag rekryterar till Grand Hôtel kanske det inte passar med någon som lagt ut ­väldigt lättklädda bilder.
Harriet Öholm har även varit med om att kunder själva kollat upp sökande på nätet.
– En kund hade sett att en kandidat gillat låtar på en kondomsajt och tyckte inte att hon var lämplig. Personligen tycker jag att det var lite hårt.

Bedömningen beror alltså på ­betraktarens värderingar. Det som upprör en arbetsgivare kanske inte berör en annan. Och en del vill inte titta alls. Kaj Holmgren, ­rekryteringschef på Parks and Resorts, tycker inte att nätet är rätt plats att hämta ­information om sökande.
– Vi har medvetet valt att inte leka detektiver på nätet. Vi ­rekryterar mycket på ­engagemang och personlighet, så vi ­prioriterar tiden till att träffa de sökande i stället.
Koncernen, där bland annat Gröna Lund och Skara Sommarland ingår, kontrollerar inte arbetssökande i de sociala medierna. Men Kaj Holmgren vill inte döma arbets­givare som gör det.
– Jag ska inte lägga någon värdering i vad andra gör, men det är fel prioritering för oss.

Att arbetsgivare bläddrar i arbets­sökandes Facebookalbum kan kännas olustigt, men det är inte olagligt. Det säger Sören Öman, ­arbetsrättsexpert och vice ordförande i Arbetsdom­stolen.
– Utgångspunkten är att alla, även arbetsgivare, har informationsfrihet. Man har rätt att ta del av information och bilda sig en uppfattning.
Snårigare blir det när man som redan anställd kommenterar sitt jobb i de sociala ­medierna. Olika arbetsrättsliga regler reglerar vad en anställd får göra på nätet, säger Sören Öman.
– Du får inte lämna ut konkreta företags­hemligheter. Och om man håller på att bedriva kritik mot sin ­arbetsgivare i väldigt hårda ordalag kan man hänföra det till illojalitet. Men för att en arbetsgivare ska kunna vidta åtgärder krävs skälig grund.
Kaj Holmgren på Parks and Resorts tycker inte ­heller att kritiska anställdas skriverier enbart är av ondo.
– Självklart vill vi helst ta en dialog utanför de sociala medierna, men är det så att någon är kritisk så försöker vi ta lärdom och utvecklas som företag. Vi uppmuntrar våra medarbetare att använda sociala medier och vi har mest goda erfarenheter.

Att allt fler företagare intresserar sig för sociala medier är tydligt. En undersökning som Stockholms handels­kammare gjorde 2011 visade att antalet arbetsgivare som granskade arbetssökande i de sociala medierna nästan dubblerats på ett år.
Och i ­Hotellrevyns ­undersökning uttrycker en rad arbetsgivare som inte gör detta i dag, att de nog kan komma att göra det i framtiden. Vad denna ökande kontroll kan få för konsekvenser vill arbetsrättsexpert Sören Öman inte spekulera i. Han vidhåller dock att rent arbetsrättsligt gör arbetsgivarna inget fel när de bedömer sökande utifrån deras bloggar.
– Privata arbetsgivare har inte någon skyldighet att vara opartiska vid anställningar. Gränsen går vid förbud mot diskriminering eller föreningsrättskränkning. Så beslut att inte anställa någon kan grunda sig på något man har sett på bloggar och Facebook. Som arbetssökande har man ganska dåligt skydd.


Skämt och huvudbonader kostade dem jobbet

  • En McDonaldsanställd i Örebro fick sparken efter att en arbetsledare upptäckt att hon bloggat kritiskt om sitt jobb. Även arbetsledaren hamnade i blåsväder efter att ha skämtat om saken på sin Facebooksida. 
  • Tre anställda på ett bemanningsföretag fick avsluta sitt uppdrag på Volvo i Skövde efter att de twittrat nedlåtande om företaget.
  • En anställd som sagts upp från ett it-företag i Piteå fick stöd på Facebook av tre tidigare kollegor. Bland annat skrev de om att skjuta företagets chef. Kollegorna för­lorade jobben.
  • En vikarie på en förskola i Göteborg greps av polis efter att ha twittrat om att våldta småflickor. Mannen åtalades inte, men fick inte jobba vidare.
  • En barnskötare sades upp efter att föräldrar reagerat på att han  bar en mössa med texten »Pornstar« på sin bild på Facebook.
  • En enhetschef på Migrationsverket blev av med jobbet efter att han bloggat om sina sympatier för Israel i konflikten med Palestina. Efter en strid i domstol fick han tillbaka jobbet.
  • En moderat pressekreterare facebookade om hur en invandrad städerska snabbt tvättat bort bajs i hans trapphus. Han beskrev händelsen  för ett bra exempel på »arbets­linjen«. Efter mediestormen som följde slutade han.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här