Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan chef granskar jobbsökande på nätet

Du laddar upp tokiga partybilder, gnäller av dig efter arbetsdagen. Du söker jobb. Kanske tillhör arbetsgivaren de 38 procent som väljer bort dig efter att ha kollat upp dina digitala fotavtryck.

Publicerad 7 februari 2012
Varannan chef granskar 
jobbsökande på nätet
Av arbetsgivarna i undersökningen har 56 procent kollat upp en sökande på nätet. Foto: Christina Andersson

Suck! Jag är så trött på idioter. Jag borde egentligen ha ­dubbel lön eftersom jag gör ­andras jobb också!« Facebookstatusen, som tillhör en kompis med en dålig dag, väcker ingen större uppståndelse. Vägen mellan det privata och resten av världen är i dag extremt kort via Facebook, Twitter och bloggar. Samtidigt ger nätets distans en känsla av anonymitet. Ingen bryr sig väl om privata partybilder eller griniga bloggposter, tänker många.

Tänk igen. Ditt beteende i de ­sociala medierna kan få följder för din framtida karriär, visar en ­undersökning som Hotellrevyn har gjort bland arbetsgivare i branschen.
Resultatet visar att så många som 56 ­procent av arbetsgivarna surfar runt och kollar upp arbetssökande. Vanligast är Facebook, som hälften av arbetsgivarna använder. Strax efter kommer Google som används av var tredje. ­Resultatet av vår undersökning visar också att sökningarna får konsekvenser. Av de tillfrågade arbetsgivarna säger 38 procent att de någon gång valt bort en sökande på grund av saker de sett på nätet.

En av dem är Harriet Öholm på företaget Serviceminded, som ­rekryterar till hotell och restauranger.
– Vi googlar alla våra slutkandi­dater. Då får man ju upp både Facebookresultat, bloggar och artikel­kommentarer.
Det Harriet Öholm söker kan vara forum­inlägg, bloggar eller medlemskap av olika slag.
– Man får en uppfattning om personen, om man är engagerad i något eller är med i någon förening.
Många lägger ju ut hela sin dagbok ­på ­nätet.
Det händer att hon hittar saker som hon inte tycker är passande. ­Det kan handla om lättklädda bilder eller ­alkohol- eller drogrelaterade inlägg. En sådan upptäckt kan sedan göra att sökande inte får gå vidare.
– Det beror på vad det är för företag och tjänst. Om det är ett företag med hög ­integritet så fungerar inte vad som helst. Om jag rekryterar till Grand Hôtel kanske det inte passar med någon som lagt ut ­väldigt lättklädda bilder.
Harriet Öholm har även varit med om att kunder själva kollat upp sökande på nätet.
– En kund hade sett att en kandidat gillat låtar på en kondomsajt och tyckte inte att hon var lämplig. Personligen tycker jag att det var lite hårt.

Bedömningen beror alltså på ­betraktarens värderingar. Det som upprör en arbetsgivare kanske inte berör en annan. Och en del vill inte titta alls. Kaj Holmgren, ­rekryteringschef på Parks and Resorts, tycker inte att nätet är rätt plats att hämta ­information om sökande.
– Vi har medvetet valt att inte leka detektiver på nätet. Vi ­rekryterar mycket på ­engagemang och personlighet, så vi ­prioriterar tiden till att träffa de sökande i stället.
Koncernen, där bland annat Gröna Lund och Skara Sommarland ingår, kontrollerar inte arbetssökande i de sociala medierna. Men Kaj Holmgren vill inte döma arbets­givare som gör det.
– Jag ska inte lägga någon värdering i vad andra gör, men det är fel prioritering för oss.

Att arbetsgivare bläddrar i arbets­sökandes Facebookalbum kan kännas olustigt, men det är inte olagligt. Det säger Sören Öman, ­arbetsrättsexpert och vice ordförande i Arbetsdom­stolen.
– Utgångspunkten är att alla, även arbetsgivare, har informationsfrihet. Man har rätt att ta del av information och bilda sig en uppfattning.
Snårigare blir det när man som redan anställd kommenterar sitt jobb i de sociala ­medierna. Olika arbetsrättsliga regler reglerar vad en anställd får göra på nätet, säger Sören Öman.
– Du får inte lämna ut konkreta företags­hemligheter. Och om man håller på att bedriva kritik mot sin ­arbetsgivare i väldigt hårda ordalag kan man hänföra det till illojalitet. Men för att en arbetsgivare ska kunna vidta åtgärder krävs skälig grund.
Kaj Holmgren på Parks and Resorts tycker inte ­heller att kritiska anställdas skriverier enbart är av ondo.
– Självklart vill vi helst ta en dialog utanför de sociala medierna, men är det så att någon är kritisk så försöker vi ta lärdom och utvecklas som företag. Vi uppmuntrar våra medarbetare att använda sociala medier och vi har mest goda erfarenheter.

Att allt fler företagare intresserar sig för sociala medier är tydligt. En undersökning som Stockholms handels­kammare gjorde 2011 visade att antalet arbetsgivare som granskade arbetssökande i de sociala medierna nästan dubblerats på ett år.
Och i ­Hotellrevyns ­undersökning uttrycker en rad arbetsgivare som inte gör detta i dag, att de nog kan komma att göra det i framtiden. Vad denna ökande kontroll kan få för konsekvenser vill arbetsrättsexpert Sören Öman inte spekulera i. Han vidhåller dock att rent arbetsrättsligt gör arbetsgivarna inget fel när de bedömer sökande utifrån deras bloggar.
– Privata arbetsgivare har inte någon skyldighet att vara opartiska vid anställningar. Gränsen går vid förbud mot diskriminering eller föreningsrättskränkning. Så beslut att inte anställa någon kan grunda sig på något man har sett på bloggar och Facebook. Som arbetssökande har man ganska dåligt skydd.


Skämt och huvudbonader kostade dem jobbet

  • En McDonaldsanställd i Örebro fick sparken efter att en arbetsledare upptäckt att hon bloggat kritiskt om sitt jobb. Även arbetsledaren hamnade i blåsväder efter att ha skämtat om saken på sin Facebooksida. 
  • Tre anställda på ett bemanningsföretag fick avsluta sitt uppdrag på Volvo i Skövde efter att de twittrat nedlåtande om företaget.
  • En anställd som sagts upp från ett it-företag i Piteå fick stöd på Facebook av tre tidigare kollegor. Bland annat skrev de om att skjuta företagets chef. Kollegorna för­lorade jobben.
  • En vikarie på en förskola i Göteborg greps av polis efter att ha twittrat om att våldta småflickor. Mannen åtalades inte, men fick inte jobba vidare.
  • En barnskötare sades upp efter att föräldrar reagerat på att han  bar en mössa med texten »Pornstar« på sin bild på Facebook.
  • En enhetschef på Migrationsverket blev av med jobbet efter att han bloggat om sina sympatier för Israel i konflikten med Palestina. Efter en strid i domstol fick han tillbaka jobbet.
  • En moderat pressekreterare facebookade om hur en invandrad städerska snabbt tvättat bort bajs i hans trapphus. Han beskrev händelsen  för ett bra exempel på »arbets­linjen«. Efter mediestormen som följde slutade han.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här