Nyheter FACKLIGT ARBETE

Tufft att få jobba fackligt på arbetstid

Hotell- och restaurangfackets förtroendevalda och klubbar har svårt att få tid för det fackliga arbetet. Men Tural Kokulu och HRF-klubben på Liseberg lyckades.

Publicerad 9 mars 2020
Tufft att få jobba fackligt på arbetstid
Tural Kokulu och Kenny Basth är aktiva i klubben på Liseberg. Medlemmarna jobbar i parkens restauranger och på hotellet utanför. Foto: Lars Lanhed
Anette Olsson. Foto: Daniel Nilsson

Under 2018 reste HRF-ombudsmannen Anette Olsson runt i landet och träffade klubbar och förtroendevalda i samband med utbildningar.
– De flesta har inte den tid de behöver för det fackliga arbetet, säger Anette Olsson.

Många av dem som försökt få till överens­kommelser med arbetsgivaren om en fast, löpande tid har fått nej.
– De allra flesta har arbetsgivare som är positiva till att de anställda bildar klubb. De säger »självklart, ta den tid ni behöver«. Men sedan ges ändå inte möjlighet att ta sig tid eftersom det inte finns ersättare.

Det finns lagstöd för att få avsatt facklig tid. Men kunskaperna om hur man ska göra är dåliga på arbetsplatserna, menar Anette Olsson.
– HRF satsar på att bilda klubbar. Då måste vi som organisation också stötta dem att få tid. Vi har hittills inte arbetat på det sätt vi borde.

Hotell- och restaurangfacket har därför tagit fram en handledning för hur klubbarna ska gå till väga. De kommer också att hålla utbildningar.

Tural Kokulu. Foto: Lars Lanhed

En av få klubbar som har fått en överenskommelse finns på Liseberg i Göteborg. Medlemmarna jobbar på restaurangerna i parken och på hotellet utanför. Tidigare ansökte klubben om ledigt från gång till gång. Men de begärde inte den tid som behövdes, berättar klubbens ordförande Tural Kokulu.
– Det blev lite att släcka bränder. Vi var lite för generösa. Vi tog bara tid för förhandlingar och när något ärende dök upp. Det blev spretigt och vi kunde inte lägga grunden för det fackliga arbetet.

De förtroendevalda lade ofta det fackliga arbetet efter ordinarie arbetstid.
Lisebergs HRF-klubb bestämde sig för att hävda sin rätt till en fastslagen facklig tid och bad om överläggning.
– Arbetsgivaren var lite motsträvig i början och ville inte ge mer än en timme i veckan, säger Tural Kokulu.

Tural föreslog då en heltid att delas upp mellan hotellet och parken. Det blev »lite infekterat« säger han. Men överläggningen fortsatte och nästa gång hade de med en ombudsman från HRF.
– Vi kom fram till ett mellanläge, en heldag i veckan till hotellet och en till parken.

Stöd i lagen

  • Förtroendemannalagen reglerar frågan om facklig tid. Lagen säger att förtroendevalda ska ha rätt till den tid som krävs för att utföra uppdraget.
  • Fler anställda innebär vanligen mer facklig tid. Lagen säger inget om hur mycket tid man ska få per anställd. Man får inte mer tid för att det finns fler förtroendevalda.
  • Arbetsdomstolen har tagit upp fall som rör facklig tid, men AD har varit tydlig med att domarna inte är prejudicerande.

Anette Olsson vet flera klubbar som erbjudits minimalt med tid.
– Arbetsgivaren har kommit med skambud. I sådana fall kan det vara bättre att säga nej till överenskommelsen och i stället begära ledigt för varje enskilt tillfälle. Då händer det ibland att arbetsgivaren efter en tid inser att det blir mer lätthanterligt att ha en överenskommelse.

Klubben på Liseberg har nu sin fasta fackliga tid på torsdagar. Upplägget ska utvärderas i början av 2020.
– Jag tror att även arbetsgivaren ser en kvalitet i att ha den fasta tiden. Vi har varit tillgängliga och bättre förberedda. Det har blivit färre ajourneringar.
Schemalagd tid är viktigast för dem i parken som har årsarbetstid och tydliga arbetstoppar, säger Tural Kokulu.
– Ofta handlar det om lojalitet med arbetskamraterna. Kommer ingen ersättare får man samvetskval av att gå i väg.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här