Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Sushi utan schysta villkor

De serverar miljömärkt fisk och säger nej till ägg från burhöns. Men trots flera möten med Hotell- och restaurangfacket har arbetsgivaren inget kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 16 december 2019
Sushi utan schysta villkor
En anställd berättar om obetalt övertidsarbete, men arbetsgivaren säger att det inte stämmer. Bilden är arrangerad. Foto: Elis Hoffman

Sushikedjan Sushi Yama växer så att det knakar. I dag kan kedjan titulera sig Nordens största sushikedja med 44 restauranger i ett tiotal städer. Både omsättning och antal anställda pekar uppåt. Men en sak saknas fortfarande: kollektivavtal.
– Det är definitivt ett problem att en så stor aktör, som borde vara en förebild, inte vill teckna kollektivavtal. För både de anställdas och företagets skull, säger Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.

Hotell- och restaurangfacket har vid flera tillfällen träffat företrädare för Sushi Yama för att få till ett kollektivavtal. Men företaget har inte velat. Förklaringen som HRF har fått är att Sushi Yama redan i dag har goda villkor för sina anställda.

Men detta stämmer inte, menar anställda som Hotellrevyn har pratat med.
– Det är inte sant. Det finns många problem. Vi får jobba över varje dag men vi får inte mer lön för det. Vi kan jobba 200 timmar men får ändå bara betalt för 160 timmar, och våra scheman ändras hela tiden, säger en anställd som vill vara anonym.

Om vi klagar säger de bara att vi ska söka ett annat jobb

Mer om företaget

  • Sushikedjan Sushi Yama startade år 2008.
  • Den första restaurangen öppnade i Stockholm.
  • I dag finns det 44 Sushi Yama-restauranger, från Borlänge i norr till Göteborg i söder.
  • Det är numera Nordens största sushikedja.
  • Sushi Yama har i dag cirka 450 anställda.

Många av Sushi Yamas anställda är arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Sedan 2017 har Migrationsverket beviljat minst 120 personer arbetstillstånd hos företaget. Det är en grupp som inte vågar klaga av rädsla för att förlora jobbet, och i förlängningen riskera att tvingas lämna landet.
– Man vågar inte säga ifrån. Om vi klagar säger de bara att vi ska söka ett annat jobb, säger personen vi pratat med.

Hen säger att det är otänkbart för de flesta att vända sig till facket. Eftersom det är många som värvat släkt och vänner till Sushi Yama, så är det inte bara ens eget arbetstillstånd som ligger i riskzonen, utan även deras.
Rädslan gör även att ingen i personalen vågar driva frågan om kollektivavtal.
– Vi vågar inte. Men vi vill ha kollektivavtal. Vi vill ha bättre villkor och ordning och reda på lön och scheman. Jag kan jobba 200 timmar i månaden, men då vill jag ha betalt för det. Hade vi haft kollektivavtal hade vi kunnat visa att det är fel.

Man hade hoppats att omtanken hade omfattat även personalenPer Persson, HRF:s avtalssekreterare

På Sushi Yamas hemsida kan man läsa att företaget av omtanke om miljön valt att enbart servera miljömärkt fisk och skaldjur, och att de slutat använda ägg från burhöns.
HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är konstigt att omtanken inte även gäller de anställda.
– Det är jäkla märkligt, faktiskt. Det är jättebra med ett miljötänk men man hade hoppats att omtanken hade omfattat även personalen.

Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här