Det måste bli bättre fart på snabbspåret för nyanlända kockar. Arbetsförmedlingen behöver bland annat bli bättre på att få fram deltagare, visar en ny rapport.

Snabbspåret för nyanlända kockar drog i gång i januari, som det första av hittills tolv i yrken där det är brist på arbetskraft. Nu har Arbetsförmedlingen granskat hur de fungerar. När det gäller snabbspåret för kockar konstaterar man att de olika delarna finns på plats, det finns till exempel en fungerande modell för validering. Däremot behöver antalet valideringar öka. Man måste bli bättre på att hitta lämpliga kandidater och att följa upp vad som händer när de har gått klart. Det har också varit svårt att hitta deltagare på orter med arbetsplatser som är beredda att ta emot dem.
I arbetet med snabbspåret har både Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita varit delaktiga. Pim van Dorpel, vice ordförande i HRF, tycker inte att Arbetsförmedlingen har tagit sitt ansvar.
– När vi drog i gång blev vi lovade att det fanns tusen personer i Arbetsförmedlingens system som skulle kunna börja i princip omgående. Utifrån det satte vi vår organisation och fick med oss arbetsplatser som kunde ställa upp. Nu när Arbetsförmedlingen inte kan få fram kandidater tappar företagen intresset, säger han.
Vad som händer efter att kockarna har gått snabbspåret redovisas inte i rapporten.
– Vi har hela tiden varit extremt tydliga med att om man är anställningsbar så borde man få jobb. Det torde inte vara något problem med tanke på kockbristen. Jag tror mycket på den här modellen, men jag är starkt kritisk till hur det har fungerat, säger Pim van Dorpel.
Till och med augusti hade 66 kockar gått snabbspåret och fått sina yrkeskunskaper validerade.