Viktigaste kuggen i Branäs liftsystem

Bjarne Hovelsås har tekniskt ansvar för alla liftar i Branäs system. För honom är medlemskapet i facket lika självklart som att gondolliften ska funka.

Bjarne Hovelsås började sin karriär som norsk banktjänsteman. I dag är han den viktigaste kuggen i ­Branäs liftsystem och medlem i Hotell- ­och ­restaurangfacket sedan 25 år tillbaka. Han är därför en av dem som i år fått utmärkelsen »Lilla guldnålen« från HRF.
– Det känns bra att få uppmärksamhet för att jag varit med länge i facket. Diplomet och guldnålen gör att jag känner mig ihågkommen.
Bjarne kommer ursprungligen från Norge, men 1979 förde kärleken honom de tre milen över gränsen och till Värmland.
Trots att han tidigare hade arbetat på bank blev det första jobbet i Sverige i receptionen på Långbergets sporthotell. En del tyckte att det var ett nedköp, men för Bjarne handlar båda yrkena om att jobba med och bland människor. När hotellets restaurang behövde servitörer började han där och blev sedan hovmästare.
Lite vid sidan av brukade han också hjälpa vaktmästaren med skötsel av liftar, längdspår och backar.
– När han slutade tog jag över hans tjänst. Jag gillade utomhusbiten och möjligheten att styra över jobbet själv.

När en ny stor skidanläggning skulle byggas ett par mil bort, i Branäs, blev Bjarne handplockad som driftledare för det tekniska. Efter ett halvårs planerande och liftmonterande invigdes den nya anläggningen i december 1988. ­Hertigen av Värmland, det vill säga prins Carl Philip, klippte bandet trots att han bara var nio år.
– Det var Nordens första gondollift och den blev vårt adelsmärke. Och självklart betydde anläggningen i Branäs allt för bygden.
Sedan dess har Bjarne varit med och monterat 15 liftar till i Branäs backar. Trots det ligger gondolliften honom närmast om hjärtat. Han bor ett par kilometer från anläggningen och står han vid köksfönstret kan han se blänket från gondolerna som rör sig. Då vet han att den funkar.
– Om min fru ska retas brukar hon gå fram till fönstret och säga att det verkar vara något fel på gondolliften i dag.

Efter ett par år valdes Bjarne till facklig representant. Han tror att det berodde på att han var van att säga sin ­mening och vd:n för Branäs välkomnade att de bildade en fackklubb. Frågorna klubben drev handlade om övertidsersättning, arbetstider och framför allt scheman.
– Med ordentliga scheman skulle arbetsledarna bättre kunna planera arbetet och arbetstagarna bättre planera sin fritid. Det skulle underlätta för alla. Ledningen nappade på det. Vi har alltid haft en bra ledning här, det har aldrig varit vi och de – utan ett enda vi.
I dag finns det inte längre någon fackklubb på Branäs. Den upplöstes för fem år sedan eftersom delar av den fasta personalen har slutat eller gått över till andra fackförbund.
– Förr, när man kom ny till en arbetsplats, var det naturligt att fråga vilket fack de var med i. Så är det dessvärre inte i dag. Det är svårt att få säsongspersonalen engagerad. De kanske har flera olika säsongsjobb och vet inte riktigt vilket förbund de ska tillhöra. Sedan tror jag också att en del tycker att det är lite för dyrt. Men i år kommer HRF hit och är med på informationsdagen för de nyanställda. Det tycker jag är bra.  

På anläggningen jobbar 15 helårsanställda, men under vintersäsongen växer personalgruppen till hela 200. Vissa kommer tillbaka flera säsonger i rad.
Och så finns det de som söker jobb i ­Branäs för att de varit där med sina föräldrar som barn och åkt skidor. De har ofta en idealiserad bild av vad arbetet innebär.
– Det är stor skillnad på att vara gäst här jämfört med att stå vid en släplift i åtta timmar när det är 20 minusgrader. Och har du jobbat vid en snökanon är du som en isstaty när du kommer ned efter två kilometers skoterfärd.

Numera är Bjarne Hovelsås tekniskt ansvarig för hela anläggningen. Han tycker att det bästa med jobbet är friheten och det sämsta kylan och de obekväma arbets­tiderna. Ofta brukar han få frågan vad han gör när skidsäsongen är över.
– Det är då min säsong börjar. Alla liftar ska smörjas, servas och gås igenom liksom alla stolpar, bultar och balkar. Madrasser och nät ska plockas bort från backarna. Det finns hur mycket som helst att göra.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.