Nyheter snabbspåret

Kocken Mohamad är redo för Dalarnas restauranger

Mohamad Zohair kom till Sverige med 20 års yrkeserfarenhet i bagaget. Snabbspåret för nyanlända kockar har gett honom papper på kunskaperna.

Publicerad 19 maj 2016
Kocken Mohamad är redo för Dalarnas restauranger
Kriget tvingade kocken Mohamad Zohair att fly från Syrien. Han fick plats i snabbspåret och har haft Emil Hamp som handledare i köket på Scandic Lugnet i Falun. Foto: Henrik Hansson

Mohamad Zohair rör sig vant i restaurangköket på Scandic Lugnet i Falun. Några stenkast bort ligger den snöfria skidanläggningen, säsongen är över. Men för Mohamad är det nu det börjar, nu kan han söka vilket kockjobb som helst.

Efter snart två år i Sverige och tre veckor i det nystartade snabbspåret för kockar har han fått ett certifikat på sina yrkeskunskaper.
– Jag vill fortsätta att laga mat, jag har jobbat i olika slags kök i Syrien och i Jordanien. Men när kriget kom var vi tvungna att lämna allt. Här i Falun har jag fått erfarenhet från ett svenskt restaurangkök, berättar han.

Munzir Kftarou har gått snabbspåret i Borlänge.
Munzir Kftarou har gått snabbspåret i Borlänge.

Det var Arbetsförmedlingen som hjälpte Mohamad till Falun, där det saknas kockar. En veckas introduktion följdes av två veckors validering i restaurangköket, med kökschefen Emil Hamp som handledare och yrkesbedömare.
– Vi ser hur personen arbetar med livsmedel, sköter kökshygien och maskiner. Det handlar inte om att kunna just nordisk matlagning, utan om att värdera yrkeskunskaperna.

De som får gå snabbspåret ska, precis som Mohamad Zohair, ha erfarenhet eller utbildning från hemlandet. Det har även Munzir Kftarou, som också kommer från Syrien. Han har gått snabbspåret i Borlänge.
– Det var både lätt och svårt. Lätt eftersom jag kände mig hemma i köket, men svårt med språket. Jag är stolt att jag klarade det. Nu ska jag plugga mer svenska, och jag har redan sökt fem jobb.

Fakta: Det här är snabbspåret

Snabbspåret är resultatet av ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, Visita och Arbetsförmedlingen.

I höstas beslutade regeringen att snabbspåret för kockar blir det första av flera liknande satsningar för att snabbare få in nyanlända på arbetsmarknaden.

Kock är ett bristyrke i dag, och enligt Arbetsförmedlingen kommer det att råda brist på kockar även de kommande åren.

Mohamad Zohair söker också jobb och ska gå en kurs i svensk matlagning.
– Det är svårt med namnen på rätterna, det är väldigt mycket nytt. Min favoritråvara är lax, det är gott och man kan göra så mycket av den.
Emil Hamp ser snabbspåret som en möjlighet för branschen att få in kvalificerad personal, och tror att det kommer att ge goda möjligheter till jobb.
– Det ska inte vara några problem. Efter två veckor ser vi vad som kan behöva kompletteras, och då kan Arbetsförmedlingen hjälpa till med det.

Nyheter KONKURS

Fler restauranger i konkurs

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade under 2019. Det visar Upplysningscentralens analys. Oseriösa bolag står fortfarande för en stor andel.

Publicerad 23 januari 2020 Kommentera
Fler restauranger i konkurs
Restauranger tappar i omsättning. Foto: Colourbox

Under 2019 gick 505 restauranger i konkurs, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Ungefär 700 personer förlorade sina jobb i samband med detta.

Enligt Konjunkturinstitutet sjunker allmänhetens förtroende för Sveriges ekonomi. Det kan leda till att konsumtionen minskar, med fler konkurser som följd. Detta påverkar enligt Upplysningscentralen, UC, särskilt restaurangbranschen.

UC räknar med att tre procent av alla restaurang- och hotellbolag kommer att hamna på obestånd under 2020.
– Mindre och nystartade restauranger har länge haft det besvärligt med finansieringen. När banker inte lånar ut till dem söker de finansiering på annat håll, från nära och kära eller leverantörer, säger Richard Damberg på UC.

Minst vart fjärde av alla konkursade bolag i olika branscher bedöms vara oseriösa. Det finns tecken på att de lurar staten eller andra intressenter på pengar. Bilden bekräftas av de konkursförvaltare som UC talat med.

Totalt sett var det lika många företag som gick i konkurs förra året som 2018 och 2017.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 1 kommentar
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här