Uteblivna löner, obetald övertid och hot i slutna Facebookgrupper. De senaste dagarna har det kommit fram uppgifter som tyder på att anställda på Espresso House far illa.
Aftonbladet citerar ett Facebookinlägg från en chef på ett av Espresso Houses caféer: ”Du kommer själv få böta 12 500 kr ur privat ficka om skatteverket inte hör att du erbjuder kvittot!!”
Uppgifterna har fått HRF:s avtalssekreterare Per Persson att ta kontakt med vd:n för Espresso House.
Per Persson. Foto: Peter Jönsson
– Jag ringde upp henne i går och frågade hur hon tycker att vi ska lösa det här.
Enligt Per Persson är vd:n på det klara med att vissa lokala chefer har agerat fel.
De båda ska träffas om en dryg vecka för att diskutera hur man kan bygga upp en facklig struktur i företaget.
– Vi måste börja från grunden och rekrytera förtroendevalda. Om vi lyckas med det kan vi bygga upp ett samråd, som vi har på flera andra arbetsplatser.
Avslag på avslag och hänvisning till »normalt förekommande arbete«. Försäkringskassans praxis slår hårt mot sjuka. Restaurangbranschens anställda hör till de värst drabbade.
Förvaltningsdomstolarna får in allt fler mål där rätten till sjukpenning eller sjukersättning ska prövas. Men en allt mindre andel sjuka som får besluten ändrade. Grafik: Istockphoto, Sofia Andersson
De senaste åren har allt fler sjuka vänt sig till facket för att få hjälp när Försäkringskassan säger nej till ersättning.
– Det har blivit mycket mycket tuffare. Det spelar ingen roll vilka argument man har, säger Eva-Lotta Ramberg, förbundsjurist på Hotell- och restaurangfacket.
Sedan rehabiliteringskedjan infördes 2008 har debatten om sjukförsäkringen stormat.
Då kunde man höra om horribla fall där cancersjuka tvingades bevisa att de skulle vara döda inom fem år för att få pengar. Personer som var sängliggande på sjukhus skulle ta sig till närmaste arbetsförmedling för att skriva in sig. Protesterna ledde till smärre förändringar i Försäkringskassans uppdrag. Man skulle vara mänskligare.
För några år sedan, 2015, satte regeringen en siffra på önskat sjuktal. Försäkringskassan skulle se till att sjuktalet låg på 9,0 dagar senast i december 2020.
– Det fick konsekvenser. Försäkringskassan har blivit mycket mer benägen att fatta ett avslagsbeslut. Avslagen på sjukpenning ökade fem–sex gånger mellan 2015 och 2017, framför allt bland de som varit sjuka i 180 dagar. Det är här som många fullkomligt orimliga beslut fattas, säger Kjell Rautio, utredare på LO.
Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad. Kjell Rautio, utredare på LO
Numera är målet om 9,0 sjukdagar borttaget, men Försäkringskassans praxis har inte förändrats. Avslagen är fortsatt många. Och de drabbar hårt.
– Många är äldre och har jobbat ett helt yrkesliv. När deras kropp eller psyke inte orkar mer blir de svikna av ett system som de har bidragit till att finansiera. Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad, säger Kjell Rautio.
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Eva-Lotta Ramberg. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Frustrerad är också Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Även han ser att de stora problemen kommer vid dag 180, när den sjuke ska »prövas mot normalt förekommande arbete«.
– Vad är ett normalt förekommande arbete? När Försäkringskassan gör sin bedömning avslöjar de inte vad de ser framför sig. Det gör det väldigt svårt för oss, för vi har inget att förhålla oss till.
Normalt arbete skulle kunna vara ingenjör, sjuksköterska eller snickare. Men för en restauranganställd är det i regel svårt att ta de jobben. Omställningen tar tid. Ibland längre tid än den sjuke har kvar till pension.
– Jag tycker faktiskt inte att Försäkringskassan uppfyller sin utredningsskyldighet. De fattar beslut på ett alldeles för litet underlag. Men det värsta av allt är att de inte pratar med eller träffar de sjuka. Ingen tar det ansvaret, säger Eva-Lotta Ramberg.
Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent.Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd
Hon och Robert Sjunnebo upplever att varken Försäkringskassan eller domstolarna ändrar särskilt många beslut, trots att de får fler uppgifter och nya underlag.
– Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent. Tidigare låg det på 25 procent, säger Robert Sjunnebo.
Innan de skarpa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan infördes kunde Försäkringskassan ta viss individuell hänsyn. Den som var äldre kunde till exempel få sjukpenning, eftersom omskolning eller anpassning skulle ta så lång tid att personen skulle hinna bli pensionär. Även bostadsort och utbildning kunde vägas in i bedömningen.
– Nu bedöms en 21-åring och en 61-åring på samma sätt utifrån samma kriterier. Men en 21-åring som exempelvis drabbas av dubbla diskbråck har lättare att ställa om än 61-åringen, säger Kjell Rautio.
Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd
LO och Rättsskyddet är överens om att sjukförsäkringen snarast måste förändras vad gäller prövningen mot normalt förekommande arbete.
– Försäkringskassan måste kunna ange ett konkret och faktiskt existerande arbete som den försäkrade bedöms klara av. De ska till exempel kunna säga att »du kan jobba som busschaufför«. Vi måste få ett slut på prövningen av arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad, säger Kjell Rautio.
Nu står hoppet till en utredning som ska presenteras i januari. En tidigare chef på LO-TCO Rättsskydd har fått regeringens uppdrag att se över just »normalt förekommande arbete«.
Till dess fortsätter facken att företräda medlemmar som drabbas.
– Skulle vi inte driva de här ärendena skulle frågan dö ut. Det här är de människor som mår sämst. De har inte kraft att förändra politiken, det måste vi göra, säger Robert Sjunnebo.
– Man gör någon form av medlemsnytta, men frågan är om det är sånt här som fackföreningsrörelsen ska syssla med. Systemen ska ju fungera, säger Eva-Lotta Ramberg.
Karolina
7 oktober 2019 / 13:35
2019-10-07 / 13:35
Inget stort företag är perfekt (inte heller någon människa) Med så många anställda som Espresso House har så kommer någon eller några chefer göra fel. Det är omöjligt att hålla koll på alla.
Sedan väljer ju aftonbladet och expressen att bara visa historierna från en sida. Självklart framstår det större och mer ”extremt” än vad det faktiskt är och vad verkligheten och sanningen är.
Jag själv är anställd på Espresso House och trivs superbra, bästa arbetsgivaren jag har haft i mitt arbetsliv. Det är lätt att sätta ett helt företag som syndabock istället för enskilda personer.
Alexander Aldäng
5 oktober 2019 / 14:23
2019-10-05 / 14:23
Bra med ett snabbt agerande även om vi känt till stora brister hos Espresso House.
Bolag med snabba och många ”klättringar” som arbetsledare kan snabbt leda till för många personer som inte har kompetensen för att ta hand om människor på arbetsplatsen.
Bara i Stockholm har det på senaste tiden skett två olyckor med plastfat. Faten har exploderat och skadat personalen, berättar arbetsmiljöinspektören Kent Jansson.
– I ett fall fick personen armen avslagen på två ställen. I det andra fallet exploderade ölfatet upp i ansiktet på personen, som hamnade på intensiven.
Kent Jansson tror att mörkertalet är stort när det gäller de här olyckorna.
– Det är förmodligen ren tur att inte fler skadats allvarligt.
Ölfat brukar vara gjorda av stål, men på senare tid har plastfat blivit vanligare. Inuti faten finns en påse som fylls upp med öl, vin eller läsk. Faten trycksätts för att det ska gå att få ut drycken.
– Faten tillverkas, fylls och flyttas. De kan få skador under hanteringen. Finns det en skada på plastfatet kan det explodera och fara iväg med en väldig fart, säger Kent Jansson.
Olyckorna har skett vid transport av fyllt ölfat och när faten skulle avluftas vid byte.
Anledningen till att man gått över till plastfat är enligt Kent Jansson att de är lättare, att de finns i flera storlekar och att de efteråt kan tryckas ihop till återvinning. Stålfaten kräver mer hantering, de ska tvättas och fyllas på.
Det finns sätt att minimera riskerna, säger Kent Jansson.
– Ett större bryggeri har ett system där faten fraktas i kartonger för att vara skyddade hela vägen. De har även behållare som man sätter ner faten i, innan de trycksätts.
Kent Jansson kommer att kontakta bryggeriernas branschorganisation. Arbetsmiljöverket, region Öst, funderar också på att göra inspektioner av arbetsplatser som kan tänkas hantera faten.
På hamburgerkedjan Bastard Burgers får de anställda numera extra ersättning när de är föräldralediga. Målet är att få in fler kvinnor i köken och att visa personalen uppskattning.
Sedan starten 2016 har hamburgerkedjan Bastard Burgers vuxit kraftigt. I dag har kedjan cirka 300 anställda, fördelade på ett 30-tal restauranger över landet. En klar övervikt av de anställda är män, något som Bastard Burgers nu vill komma till rätta med.
– Vi har haft svårt att rekrytera kvinnor till köken. Där är det mest män. Vi vill att det ska vara mer jämnt fördelat, säger kedjans HR-chef Niclas Öberg.
För att bli en attraktivare arbetsgivare har kedjan nu börjat toppa upp de anställdas föräldrapenning när de är föräldralediga.
– Vi kommer att betala mellanskillnaden, det som saknas mellan lönen och ersättningen från Försäkringskassan och facket. Vi kommer att betala så att det blir 100 procent, säger Niclas Öberg.
Fakta: Pengar till föräldralediga
Anställda som är föräldralediga har rätt till pengar från Försäkringskassan. Du kan som mest få runt 80 procent av din vanliga inkomst.
Den som arbetar på ett Svenskt Näringslivs-företag där det finns något av LO-förbundens kollektivavtal kan också ha rätt till föräldrapenningstillägg från Afa Försäkring. Läs mer om det här.
Idén kom upp under en konferens i höstas, berättar han.
– Så jag kollade med ekonomikontoret vad det skulle kosta. Sedan tog vi ett snabbt beslut att det var värt det för att investera i vår personal.
Tillägget handlar dock inte bara om att locka fler kvinnor. Det handlar även om att uppmuntra män att vara föräldralediga och om att de anställda ska känna sig uppskattade, säger Niclas Öberg.
– Vi vill visa vår personal uppskattning. Vi har väldigt bra personal och vi vill att de ska känna sig trygga och vilja stanna. Vi vill behålla dem.
Karolina
7 oktober 2019 / 13:35
2019-10-07 / 13:35
Inget stort företag är perfekt (inte heller någon människa) Med så många anställda som Espresso House har så kommer någon eller några chefer göra fel. Det är omöjligt att hålla koll på alla.
Sedan väljer ju aftonbladet och expressen att bara visa historierna från en sida. Självklart framstår det större och mer ”extremt” än vad det faktiskt är och vad verkligheten och sanningen är.
Jag själv är anställd på Espresso House och trivs superbra, bästa arbetsgivaren jag har haft i mitt arbetsliv. Det är lätt att sätta ett helt företag som syndabock istället för enskilda personer.
Alexander Aldäng
5 oktober 2019 / 14:23
2019-10-05 / 14:23
Bra med ett snabbt agerande även om vi känt till stora brister hos Espresso House.
Bolag med snabba och många ”klättringar” som arbetsledare kan snabbt leda till för många personer som inte har kompetensen för att ta hand om människor på arbetsplatsen.
Inget stort företag är perfekt (inte heller någon människa) Med så många anställda som Espresso House har så kommer någon eller några chefer göra fel. Det är omöjligt att hålla koll på alla.
Sedan väljer ju aftonbladet och expressen att bara visa historierna från en sida. Självklart framstår det större och mer ”extremt” än vad det faktiskt är och vad verkligheten och sanningen är.
Jag själv är anställd på Espresso House och trivs superbra, bästa arbetsgivaren jag har haft i mitt arbetsliv. Det är lätt att sätta ett helt företag som syndabock istället för enskilda personer.
Bra med ett snabbt agerande även om vi känt till stora brister hos Espresso House.
Bolag med snabba och många ”klättringar” som arbetsledare kan snabbt leda till för många personer som inte har kompetensen för att ta hand om människor på arbetsplatsen.