Nya nivån för hur mycket en arbetskraftsinvandrare måste tjäna blir 90 procent av en medianlön, 33 390 kronor. Både HRF och Visita är fortsatt kritiska till regeringens lönekrav.
Regeringen och SD har enats om en ny nivå för vilken lön en arbetskraftsinvandrare måste ha för att få arbeta i Sverige. Det ska krävas 90 procent av en medianlön, motsvarande 33 390 kronor.
Enligt Tidöavtalet skulle kravet höjas till 37 100, som är 100 procent av medianlönen. I dag gäller 80 procent av medianlönen, 29 680 kronor. Men nu blir det alltså en lägre höjning.
Under en pressträff sa migrationsminister Johan Forsell (M) att partierna tagit hänsyn till signaler från arbetsgivare och branschorganisationer.
De har pekat på att höjningen kunde leda till problem med rekrytering. Det handlar då främst om yrken med så kallad spetskompetens, inom till exempel techsektorn.
Regeringen kan utesluta yrkesgrupper
När det gäller yrken med lägre krav på utbildning borde de som är arbetslösa kunna ta jobben i stället, menade migrationsministern.
– Jag tror att det är många som tycker att det är orimligt att man kunnat invandra till Sverige som till exempel snabbmatsbud när vi har så många människor som står utanför arbetsmarknaden, sa Johan Forsell.
Samtidigt slopar de listan på 152 undantag från kravet som funnits tidigare. Regeringen och SD får i stället mandat att bestämma undantag och även att utesluta vissa yrkesgrupper. Vilka yrken det kan röra sig om är ännu inte klart.
HRF motsätter sig statlig inblandning
Hotell- och restaurangfackets ordförande Eva-Lotta Ramberg är emot att det överhuvudtaget ska finnas ett lönekrav.
Foto: Pernilla Ahlsén
– Vi i HRF välkomnar alla som vill och kan jobba i besöksnäringen oavsett ursprung och motsätter oss statlig inblandning i lönebildning vilket vi anser att det här är, säger Eva-Lotta Ramberg.
HRF håller fast vid sitt tidigare ställningstagande.
– Om det råder brist på kompetens, kollektivavtal är tecknat och följs, kollektivavtalade löner betalas och tjänster är på heltid samt att de fackliga organisationerna får betydande inflytande över utformning av bristyrkeslistor finns det inga hinder för arbetskraftsinvandring, säger Eva-Lotta Ramberg.
Visitas kritik kvarstår
Foto: Sören Andersson
Arbetsgivarorganisationen Visitas näringspolitiska chef Anna Wallén beklagar höjningen av lönekravet från 80 till 90 procent.
– Nu behöver branschen undantag för att säkra sin kompetensförsörjning inom ett flertal viktiga yrkesgrupper som kockar, kallskänkor och städare, säger Anna Wallén.
Visitas tidigare kritik kvarstår.
– Den svenska modellen där fack och arbetsgivare gemensamt förhandlat fram villkoren på arbetsmarknaden har tjänat Sverige väl. Det grundläggande kravet på den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare bör vara minst den kollektivavtalade minimilönen för en heltidsanställd.
Ytterligare skärpningar
Vid pressträffen, då förändringen av lönenivåerna presenterades, berättade regeringen även att reglerna för anhöriginvandring ska skärpas.
De tillsätter samtidigt en utredning som ska titta på hur man kan skärpa straffrättsliga åtgärder för arbetsgivare som anställer illegal arbetskraft.