Det nya kravet på minst 28 480 kronor i lön för att få arbetstillstånd i Sverige har drabbat hotell- och restaurangbranschen hårdast. Det konstaterar Migrationsverket ett år efter införandet.
Fler får avslag på sin ansökan om arbetstillstånd i Sverige, sedan kravet om ”god försörjning” infördes den 1 november förra året. Enligt Migrationsverket har den totala andelen som får avslag på sin förstagångsansökan ökat med 8 procent under årets 10 första månader, jämfört med samma period året innan.
Men i yrken inom hotell- och restaurangbranschen är ökningen av avslag större än så: 12 procent för restaurangyrken och 21 procent för städ.
– Det är i hotell- och restaurangbranschen som vi ser störst skillnad i avslagsfrekvens. Det är också färre som har ansökt om tillstånd där. Man kan anta att det hänger ihop med det höjda kravet på god försörjning eftersom det är yrken som har lönenivåer som ligger under 80 procent av medianlönen, säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare på Migrationsverket.
Kravet om god försörjning är bara ett av många villkor.
Men det går inte att säga exakt hur många som har fått avslag enbart på grund av det nya kravet.
– Ofta handlar det om sammanvägda bedömningar och kravet om god försörjning är bara ett av många villkor som ska vara uppfyllda för att få ett arbetstillstånd.
Lång väntan på handläggning
Det är också en stor mängd ärenden som inte har blivit prövade än.
Inom hotell- och restaurang är kötiden runt två år, medan ansökningar inom mer högkvalificerade yrken inte har någon kötid alls.
Det beror på att städ- och restaurangyrken hör till det som Migrationsverket kallar utredningskrävande branscher.
– Det är branscher där risken för utnyttjande är högre. Arbetstagare i låglöneyrken har ofta en svagare ställning gentemot arbetsgivaren än de med hög utbildning och lön, säger Hanna Geurtsen.
Syftet är att minska fusk
Ett av syftena med det höjda försörjningskravet är att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring.
– Migrationsverkets uppdrag att motverka missbruk och risk för utnyttjande på svensk arbetsmarknad har inte ändrats. Det har alltid funnits. Men man kan säga att vi har fått ett mer förtydligat uppdrag att säkerställa att vi kan hitta olagliga vägar att ta sig till Sverige, säger Hanna Geurtsen.
Migrationsverket tittar bland annat på om arbetsgivaren verkligen har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att uppfylla alla villkor i anställningen.
Det är samma villkor som gäller för alla på den svenska arbetsmarknaden: att upprätthålla arbetstider och arbetsmiljö, att betala ut rätt löner och semesterersättning, teckna försäkringar och anmäla till rätt myndigheter.
Stort ansvar för arbetsgivaren
– Arbetsgivaren har ett stort ansvar. Det är många olika delar som kan fallera och finns det skäl att ifrågasätta om arbetsgivaren kan uppfylla villkoren så tar det tid, säger Hanna Geurtsen.
Migrationsverket tittar också efter tecken på skenanställningar.
– Det kan handla om att det inte finns något jobb eller att det inte är meningen att den sökande ska jobba där. Tecken på det kan vara att annonsen är upprättad i efterhand eller att den ansökande inte kan prata svenska eller engelska. Då är det kanske inte så troligt att man ska jobba som servitris i Sverige.
Det går inte att dra en rak linje mellan låg lön och fusk.
Kan kravet på god försörjning motverka missbruk och fusk?
– Det är lagstiftaren avsikt och det ligger väl just i att låg lön också innebär en svag ställning medan hög lön ger en starkare ställning. Men det går inte att dra en rak linje mellan låg lön och fusk.
Har det blivit enklare att upptäcka fusk med det nya kravet?
– Nej, det kan vi inte säga att det har. Om man ska hårdra det så kan den som inte vill göra rätt för sig sätta en annan siffra i blanketten, medan de som vill göra rätt har hamnat i en svagare ställning hos oss eftersom de måste kunna visa att de uppfyller de högre kraven.
– Om det var lätt att avgöra om det är fusk så skulle robotar kunna göra det. Då hade vi inte behövt handläggare som gör en kvalificerad utredning.
Nytt förslag gör det ännu svårare att få arbetstillstånd
Om regeringen får igenom sitt nya förslag kommer inkomstkravet att öka ytterligare nästa år för att motsvara 100 procent av en svensk medianlön, i dagsläget 35 600 kronor.
Samtidigt föreslår regeringen att det ska gå att göra undantag för bristyrken.
– De har också föreslagit att det ska gå att göra undantag i olika regioner. Det är något som aldrig tidigare har prövats inom migrationsrätten, säger Hanna Geurtsen.
Avslag leder till utvisning – men kan överklagas
Vad händer med de som får avslag på sin ansökan?
– Får man ett avslag så blir man utvisad. Följer man det och åker hem så finns det inget som hindrar att man hittar ett nytt jobb och ansöker igen.
Avslag kan också överklagas till Migrationsdomstolen. Om Migrationsdomstolen avslår eller går emot Migrationsverket så kan Migrationsverket eller den enskilde ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen.
– Men de tar bara upp ärenden som är av vägledande karaktär. Det kan vara bra att påminna om. Vi har inte sett så många praxisbildande beslut när det gäller kravet på god försörjning än, säger Hanna Geurtsen.