Det ska ta hälften så lång tid och tydligare visa hur brister kan fixas för den som vill ha ett yrkesbevis som kock. Det är tanken med besöksnäringens nya valideringsmodell.
Besöksnäringens yrkesnämnd UHR har haft en valideringsmodell för kockar i mer än tio år. Nu har man uppdaterat modellen för att den ska bli mer effektiv och träffsäker.
Till exempel ska den som inte uppfyller kraven för ett yrkesbevis få tydlig återkoppling på vilka delar som saknas.
– Den nya modellen pekar tydligare mot utbildningsdelarna, så att man lättare kan se vad man behöver komplettera.
Vi ser att man ska kunna använda TSL:s omställningsstöd för det, säger Marina Nilsson, ombudsman på HRF och ordförande i UHR.
Validering är till för den som har kunskap och erfarenhet av kockyrket, men saknar utbildning eller andra bevis på det.
Det kan till exempel handla om köksbiträden som fått mer och mer ansvar i ett restaurangkök eller personer som kommer med erfarenhet från andra länder.
– Det kan även vara ett bra sätt för företagen att synliggöra kompetens. Man kan uppgradera den egna personalen och skapa nya lediga jobb, säger Marina Nilsson.
I den nya modellen tar processen fyra dagar, i stället för tidigare tio.
Valideringen genomförs på en arbetsplats och har tre moment.
I det första gör en yrkesbedömare en intervju och mäter erfarenheten mot de krav som ställs. Bedömaren avgör efter cirka åtta timmar om personen går vidare till moment två.
I det får man göra ett teoretiskt och ett praktiskt prov.
– Efter det kan man få antingen ett yrkesbevis eller ett valideringsintyg där man ser vilka delar man behöver komplettera med, säger Marina Nilsson.
Hittills har runt 900 personer validerat sina kunskaper genom UHR. Målet är att validera 200 kockar om året.
