Tungt jobb och tuffa omständigheter även i övrigt. Det är forskarnas intryck efter att ha praktiserat i housekeeping. Men många gillar sina jobb, säger Susanna Heldt Cassel.
Forskare från Högskolan Dalarna och Örebro universitet har jobbat som praktikanter inom hotellstäd.
De har varit ute veckovis i flera omgångar.
Nu analyserar de sina intryck av ett jobb som är tungt, men som många också gillar.
De har också sett att städarna har svårigheter som dålig ekonomi och långa resvägar.
Susanna Heldt Cassel, professor i kulturgeografi, berättar vad de fokuserat på under den senaste perioden.
– Vi har tittat på villkoren för hotellstädarnas arbete och liv. Det handlar om jobb, pendling och migrationsbakgrund.
Dålig ekonomi och lång restid
Det är tydligt att många som arbetar i housekeeping har det svårt även i samhället.
– Det är inget högavlönat jobb, så många har ganska dålig ekonomi.
Det är väl känt att hotell ligger i dyra områden, konstaterar Susanna Heldt Cassel. Turism dras till citykärnor eller resorter.
– Det är svårt för städpersonal att bo nära. Samtidigt måste de vara på plats tidigt på morgonen. Det är inte alltid det finns kollektivtrafik.
Kan innebära inlåsning
Forskarna har också sett att det finns utmaningar som språksvårigheter och regelverk kring migration.
– Många kommer heller inte upp till den lönenivå som behövs för att få permanent uppehållstillstånd.
Det är en fördel att det går att få anställning inom housekeeping utan att ha kunskaper i svenska, säger Susanna Heldt Cassel.
– Men baksidan är att det kan innebära inlåsning. Jobbet är lätt att få men svårt att komma ur.
Hon och hennes kollegor har varit på både stora kedjehotell och mindre hotell, i städer och på landsbygden.
– På de mindre hotellen är det kortare avstånd mellan housekeeping och ledningen. Det går att prata med chefen utan att det är flera led emellan.
Man är stolt över att vara effektiv och stark.
Forskarna har inte gjort regelrätta intervjuer, utan samtalat under arbetets gång.
Idén är att de själva ska uppleva arbetet.
Under tidigare praktikperioder märkte de att jobbet var tungt, stressigt och ofta ensamt.
En annan reflektion som forskarna gjort är att gästerna sällan hälsade eller tittade dem i ögonen.
– Vi fick känslan av att vi inte skulle synas, samtidigt som det är svårt att vara osynlig samtidigt som man dammsuger eller drar en stor städvagn.
”Det finns yrkesstolthet”
Men även om de har sett utmaningar är Susanna Heldt Cassel noga med att säga att många trivs.
– De har kul och de har vänner på jobbet. Det finns yrkesstolthet. Man är stolt över att vara effektiv och stark. De som vi jobbade med hade strategier för att hantera utmaningarna.
Om forskningen
- Metoden kallas deltagande observation genom arbete.
- Personalen vet att forskarna gör en studie. Det som sägs är anonymt.
- Studien Den sällan sedda hotellstädarskan pågår under fyra år.
- HRF och Visita ingår i en referensgrupp. De har hjälpt forskarna med kontakter.
- När forskarna har analyserat sitt material ska de peka på saker som behöver förändras.