Dina rättigheter dricks
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Skaffa dig koll på dricksen

Ett par kronor eller ett par hundralappar – dricksen fortsätter att fascinera, tjafsas om och undras över. Här är nio råd som gör dig till dricksproffs.

Publicerad 27 februari 2014
Skaffa dig koll på dricksen
Dela rättvist på dricksen och få bra stämning på jobbet. Foto: Kristin Lidström

1 Inse att dricks är oreglerat. Det är en gammal sedvänja som varken finns i lag eller kollektivavtal. Hotell- och restaurangfacket vet att dricks förekommer, men har som lönepolitiskt mål och strategi att alla ska ha en lön som går att leva på, oavsett vad man jobbar med i branschen. HRF driver inte medlemsärenden om dricks.

2 Räkna inte med pengarna. Det är en gåva från gästen som du aldrig kan vara garanterad. Se till att du klarar alla utgifter på din vanliga lön även en månad utan dricks. Tacka inte ja till att jobba för en lön som känns låg bara för att du hört att det ska vara bra dricks.

3 Dela rättvist. Dricks är en vanlig anledning till tjafs. I Sverige ger kollektivavtalen samma förutsättningar för alla anställda när det gäller lön, oavsett om tjänsten innebär dricks eller ej. Försök komma överens om att dela lika eller samla till något gemensamt skoj. Det blir förmodligen sämre ekonomiskt för exempelvis serveringspersonal, men bättre för sammanhållningen.

4 Håll chefen borta. Arbetsgivare kan få många tokiga idéer om dricksen, som att använda pengarna till en renovering eller dela ut dricks enbart till vissa anställda. Då kan det vara bra att veta hur Skatteverket resonerar: Om arbetsgivaren ska bestämma över dricksen ska det räknas som företagets intäkter, det vill säga in i bokföringen och deklareras. Bestämmer arbetsgivaren att hen vill fördela pengarna på de anställda så kan det räknas som inkomst av tjänst, och arbetsgivaren ska betala in skatt och sociala avgifter precis som för vanlig lön.

5 Lyssna på Skatteverket. Skatte­verket ser dricksen som en frivillig gåva från gästen till den anställde. Men eftersom du som anställd får pengarna på grund av ditt arbete, så är Skatte­verkets hållning att det ändå räknas som inkomst av tjänst och du ska själv ta upp pengarna i din självdeklaration.

6 Samla på ett säkert ställe. Om ni samlar dricksen gemensamt – gör det utanför arbetsplatsen. Då minskar risken för diskussioner om vem pengarna tillhör, företaget eller de anställda.

7 Jämför inte med USA. I USA är 15–20 procent nästintill obligatoriskt och arbetsgivare i vissa delstater har rätt att räkna in förväntad dricks för att anställdas timlön ska komma upp i den lagstadgade minimilönen. I Japan ger ingen dricks på »vanliga restauranger« och det är även ovanligt på exklusiva ställen.

8 Skilj myt från verklighet. Det finns ingen statistik över hur mycket dricks en anställd får per kväll. Alla har hört talas om »någon« som snittar 11 000 kronor i månaden i dricks eller hur stora notor rundas upp på vissa inneställen. Och visst förekommer det, som spektakulära undantag i en verklighet där starköl kostar 55 kronor och avrundas till 60.

9 Experimentera! Nåja, trots allt existerar dricksen. Jobbar du på ett ställe där dricks förekommer och det är högt i tak? Passa på att testa några tricks, förutom på proffsig service och god mat. Att skriva »Ha en trevlig dag« eller rita en smiley på kvittot är en klassiker. Om notan kommer in på ett hjärtformat fat kan man räkna med mer dricks än om den ligger på ett runt fat, visar en fransk vetenskaplig ­undersökning. Den som gillar att bära rött läppstift lär också få mer dricks.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här