Dina rättigheter dricks
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Skaffa dig koll på dricksen

Ett par kronor eller ett par hundralappar – dricksen fortsätter att fascinera, tjafsas om och undras över. Här är nio råd som gör dig till dricksproffs.

Publicerad 27 februari 2014
Skaffa dig koll på dricksen
Dela rättvist på dricksen och få bra stämning på jobbet. Foto: Kristin Lidström

1 Inse att dricks är oreglerat. Det är en gammal sedvänja som varken finns i lag eller kollektivavtal. Hotell- och restaurangfacket vet att dricks förekommer, men har som lönepolitiskt mål och strategi att alla ska ha en lön som går att leva på, oavsett vad man jobbar med i branschen. HRF driver inte medlemsärenden om dricks.

2 Räkna inte med pengarna. Det är en gåva från gästen som du aldrig kan vara garanterad. Se till att du klarar alla utgifter på din vanliga lön även en månad utan dricks. Tacka inte ja till att jobba för en lön som känns låg bara för att du hört att det ska vara bra dricks.

3 Dela rättvist. Dricks är en vanlig anledning till tjafs. I Sverige ger kollektivavtalen samma förutsättningar för alla anställda när det gäller lön, oavsett om tjänsten innebär dricks eller ej. Försök komma överens om att dela lika eller samla till något gemensamt skoj. Det blir förmodligen sämre ekonomiskt för exempelvis serveringspersonal, men bättre för sammanhållningen.

4 Håll chefen borta. Arbetsgivare kan få många tokiga idéer om dricksen, som att använda pengarna till en renovering eller dela ut dricks enbart till vissa anställda. Då kan det vara bra att veta hur Skatteverket resonerar: Om arbetsgivaren ska bestämma över dricksen ska det räknas som företagets intäkter, det vill säga in i bokföringen och deklareras. Bestämmer arbetsgivaren att hen vill fördela pengarna på de anställda så kan det räknas som inkomst av tjänst, och arbetsgivaren ska betala in skatt och sociala avgifter precis som för vanlig lön.

5 Lyssna på Skatteverket. Skatte­verket ser dricksen som en frivillig gåva från gästen till den anställde. Men eftersom du som anställd får pengarna på grund av ditt arbete, så är Skatte­verkets hållning att det ändå räknas som inkomst av tjänst och du ska själv ta upp pengarna i din självdeklaration.

6 Samla på ett säkert ställe. Om ni samlar dricksen gemensamt – gör det utanför arbetsplatsen. Då minskar risken för diskussioner om vem pengarna tillhör, företaget eller de anställda.

7 Jämför inte med USA. I USA är 15–20 procent nästintill obligatoriskt och arbetsgivare i vissa delstater har rätt att räkna in förväntad dricks för att anställdas timlön ska komma upp i den lagstadgade minimilönen. I Japan ger ingen dricks på »vanliga restauranger« och det är även ovanligt på exklusiva ställen.

8 Skilj myt från verklighet. Det finns ingen statistik över hur mycket dricks en anställd får per kväll. Alla har hört talas om »någon« som snittar 11 000 kronor i månaden i dricks eller hur stora notor rundas upp på vissa inneställen. Och visst förekommer det, som spektakulära undantag i en verklighet där starköl kostar 55 kronor och avrundas till 60.

9 Experimentera! Nåja, trots allt existerar dricksen. Jobbar du på ett ställe där dricks förekommer och det är högt i tak? Passa på att testa några tricks, förutom på proffsig service och god mat. Att skriva »Ha en trevlig dag« eller rita en smiley på kvittot är en klassiker. Om notan kommer in på ett hjärtformat fat kan man räkna med mer dricks än om den ligger på ett runt fat, visar en fransk vetenskaplig ­undersökning. Den som gillar att bära rött läppstift lär också få mer dricks.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här