Dina rättigheter dricks
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Skaffa dig koll på dricksen

Ett par kronor eller ett par hundralappar – dricksen fortsätter att fascinera, tjafsas om och undras över. Här är nio råd som gör dig till dricksproffs.

Publicerad 27 februari 2014
Skaffa dig koll på dricksen
Dela rättvist på dricksen och få bra stämning på jobbet. Foto: Kristin Lidström

1 Inse att dricks är oreglerat. Det är en gammal sedvänja som varken finns i lag eller kollektivavtal. Hotell- och restaurangfacket vet att dricks förekommer, men har som lönepolitiskt mål och strategi att alla ska ha en lön som går att leva på, oavsett vad man jobbar med i branschen. HRF driver inte medlemsärenden om dricks.

2 Räkna inte med pengarna. Det är en gåva från gästen som du aldrig kan vara garanterad. Se till att du klarar alla utgifter på din vanliga lön även en månad utan dricks. Tacka inte ja till att jobba för en lön som känns låg bara för att du hört att det ska vara bra dricks.

3 Dela rättvist. Dricks är en vanlig anledning till tjafs. I Sverige ger kollektivavtalen samma förutsättningar för alla anställda när det gäller lön, oavsett om tjänsten innebär dricks eller ej. Försök komma överens om att dela lika eller samla till något gemensamt skoj. Det blir förmodligen sämre ekonomiskt för exempelvis serveringspersonal, men bättre för sammanhållningen.

4 Håll chefen borta. Arbetsgivare kan få många tokiga idéer om dricksen, som att använda pengarna till en renovering eller dela ut dricks enbart till vissa anställda. Då kan det vara bra att veta hur Skatteverket resonerar: Om arbetsgivaren ska bestämma över dricksen ska det räknas som företagets intäkter, det vill säga in i bokföringen och deklareras. Bestämmer arbetsgivaren att hen vill fördela pengarna på de anställda så kan det räknas som inkomst av tjänst, och arbetsgivaren ska betala in skatt och sociala avgifter precis som för vanlig lön.

5 Lyssna på Skatteverket. Skatte­verket ser dricksen som en frivillig gåva från gästen till den anställde. Men eftersom du som anställd får pengarna på grund av ditt arbete, så är Skatte­verkets hållning att det ändå räknas som inkomst av tjänst och du ska själv ta upp pengarna i din självdeklaration.

6 Samla på ett säkert ställe. Om ni samlar dricksen gemensamt – gör det utanför arbetsplatsen. Då minskar risken för diskussioner om vem pengarna tillhör, företaget eller de anställda.

7 Jämför inte med USA. I USA är 15–20 procent nästintill obligatoriskt och arbetsgivare i vissa delstater har rätt att räkna in förväntad dricks för att anställdas timlön ska komma upp i den lagstadgade minimilönen. I Japan ger ingen dricks på »vanliga restauranger« och det är även ovanligt på exklusiva ställen.

8 Skilj myt från verklighet. Det finns ingen statistik över hur mycket dricks en anställd får per kväll. Alla har hört talas om »någon« som snittar 11 000 kronor i månaden i dricks eller hur stora notor rundas upp på vissa inneställen. Och visst förekommer det, som spektakulära undantag i en verklighet där starköl kostar 55 kronor och avrundas till 60.

9 Experimentera! Nåja, trots allt existerar dricksen. Jobbar du på ett ställe där dricks förekommer och det är högt i tak? Passa på att testa några tricks, förutom på proffsig service och god mat. Att skriva »Ha en trevlig dag« eller rita en smiley på kvittot är en klassiker. Om notan kommer in på ett hjärtformat fat kan man räkna med mer dricks än om den ligger på ett runt fat, visar en fransk vetenskaplig ­undersökning. Den som gillar att bära rött läppstift lär också få mer dricks.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här