Dina rättigheter dricks
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Skaffa dig koll på dricksen

Ett par kronor eller ett par hundralappar – dricksen fortsätter att fascinera, tjafsas om och undras över. Här är nio råd som gör dig till dricksproffs.

Publicerad 27 februari 2014
Skaffa dig koll på dricksen
Dela rättvist på dricksen och få bra stämning på jobbet. Foto: Kristin Lidström

1 Inse att dricks är oreglerat. Det är en gammal sedvänja som varken finns i lag eller kollektivavtal. Hotell- och restaurangfacket vet att dricks förekommer, men har som lönepolitiskt mål och strategi att alla ska ha en lön som går att leva på, oavsett vad man jobbar med i branschen. HRF driver inte medlemsärenden om dricks.

2 Räkna inte med pengarna. Det är en gåva från gästen som du aldrig kan vara garanterad. Se till att du klarar alla utgifter på din vanliga lön även en månad utan dricks. Tacka inte ja till att jobba för en lön som känns låg bara för att du hört att det ska vara bra dricks.

3 Dela rättvist. Dricks är en vanlig anledning till tjafs. I Sverige ger kollektivavtalen samma förutsättningar för alla anställda när det gäller lön, oavsett om tjänsten innebär dricks eller ej. Försök komma överens om att dela lika eller samla till något gemensamt skoj. Det blir förmodligen sämre ekonomiskt för exempelvis serveringspersonal, men bättre för sammanhållningen.

4 Håll chefen borta. Arbetsgivare kan få många tokiga idéer om dricksen, som att använda pengarna till en renovering eller dela ut dricks enbart till vissa anställda. Då kan det vara bra att veta hur Skatteverket resonerar: Om arbetsgivaren ska bestämma över dricksen ska det räknas som företagets intäkter, det vill säga in i bokföringen och deklareras. Bestämmer arbetsgivaren att hen vill fördela pengarna på de anställda så kan det räknas som inkomst av tjänst, och arbetsgivaren ska betala in skatt och sociala avgifter precis som för vanlig lön.

5 Lyssna på Skatteverket. Skatte­verket ser dricksen som en frivillig gåva från gästen till den anställde. Men eftersom du som anställd får pengarna på grund av ditt arbete, så är Skatte­verkets hållning att det ändå räknas som inkomst av tjänst och du ska själv ta upp pengarna i din självdeklaration.

6 Samla på ett säkert ställe. Om ni samlar dricksen gemensamt – gör det utanför arbetsplatsen. Då minskar risken för diskussioner om vem pengarna tillhör, företaget eller de anställda.

7 Jämför inte med USA. I USA är 15–20 procent nästintill obligatoriskt och arbetsgivare i vissa delstater har rätt att räkna in förväntad dricks för att anställdas timlön ska komma upp i den lagstadgade minimilönen. I Japan ger ingen dricks på »vanliga restauranger« och det är även ovanligt på exklusiva ställen.

8 Skilj myt från verklighet. Det finns ingen statistik över hur mycket dricks en anställd får per kväll. Alla har hört talas om »någon« som snittar 11 000 kronor i månaden i dricks eller hur stora notor rundas upp på vissa inneställen. Och visst förekommer det, som spektakulära undantag i en verklighet där starköl kostar 55 kronor och avrundas till 60.

9 Experimentera! Nåja, trots allt existerar dricksen. Jobbar du på ett ställe där dricks förekommer och det är högt i tak? Passa på att testa några tricks, förutom på proffsig service och god mat. Att skriva »Ha en trevlig dag« eller rita en smiley på kvittot är en klassiker. Om notan kommer in på ett hjärtformat fat kan man räkna med mer dricks än om den ligger på ett runt fat, visar en fransk vetenskaplig ­undersökning. Den som gillar att bära rött läppstift lär också få mer dricks.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KARPALTUNNEL

Bra att veta om ”baristahandled”

Så uppstår besväret som ger stickningar, fummel och domnade händer – karpaltunnelsyndrom.

Publicerad 20 oktober 2020 Kommentera
Bra att veta om ”baristahandled”
Killen på bilden är modell, annars skulle vi tipsa honom om att göra övningen i punkt 3. Foto: Istockphoto

1 En viktig tunnel. Karpaltunneln sitter mitt i handleden, och leder den viktiga medianusnerven till fingrarna.  Karpaltunnelsyndrom är när nerven kommer i kläm.

2 Ond natt. Får du domningar och stickningar i händer och fingrar, ofta på natten? Då kan det vara just detta syndrom du råkat ut för. Nedsatt känsel, fumlighet, svårt att greppa och lätt att tappa saker är andra tecken. En del blir så svaga att det är svårt att skruva upp till exempel korken på en pet-flaska. Det kan också göra ont i handen och handleden.

3 Tidig insats. Gör armar uppåt sträck och knyt fingrarna, tio gånger per vaken timme. Det kan minska svullnaden i tidiga stadier.

4 Branschjobb frestar på. Upprepade monotona rörelser där man använder mycket kraft är en vanlig orsak. Det blir värre om man inte hinner ta paus. Kockar, städare, diskare och baristor har ofta sådant arbete. Det är inte för inte som karpaltunnelsyndrom också kallas baristahandled.

5 Hjälp finns. En arbetsterapeut kan ge behandling och träning. Stödskena är bra för att undvika böjda handleder som klämmer nerven. Kortisonspruta hjälper ibland. Ibuprofen eller andra antiinflammatoriska medel kan hjälpa. Du kan också prova behandling hos kiropraktor eller naprapat.

6 Dags för kniven. Om inget annat hjälper kan det bli operation. Ett snitt över karpaltunneln skär av ledbandet som täcker den och trycket minskar. Sedan läker ledbandet ihop av sig självt. Efteråt blir det lite mer utrymme för nerven.

7 Ta det lugnt. Efter operationen är du öm och ska ta det lugnt, speciellt under de första veckorna. Går du tillbaka för tidigt till ett arbete som överbelastar handen kan det leda till att operationen måste göras om. Det brukar behövas två till sex veckors sjukskrivning.

Källor: Danderyds sjukhus, Akademiska sjukhuset, 1177

Nyheter LAS

”Vi har kämpat”

I dag beslutade LO:s styrelse att säga nej till det bud som fanns för en överenskommelse om trygghet och omställning. ”Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången” säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
”Vi har kämpat”
Det blev en del sena förhandlingskvällar, men till slut sade LO nej till avtalsförslaget. Foto: Mostphotos

I går återupptog LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlingarna om trygghet och omställning. I dag på eftermiddagen stod det klart att parterna inte kunnat enas.

– Vi har verkligen försökt att ända in i kaklet få till stånd en överenskommelse, men inte lyckats, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson vid en pressträff.

Att arbetsmarknadens parter inte kommit överens om ett avtal betyder att den utredning som presenterades i juni ska ligga till grund för ny lagstiftning.

Susanna Gideonsson. Foto: Joacim Schwartz

– Vi kan konstatera att den politiska inblandning som kom efter januariavtalet inte har varit av godo. Utgångspunkten för samtalet har blivit annorlunda. Det har alltid funnits ett annat alternativ som har legat på sidan om och som faktiskt har påverkat våra förhandlingar.

Enligt Susanna Gideonsson lyckades inte facken få till stånd mer trygghet för medlemmarna.

– Vi har lyckats bra på vissa bitar. Vi har lyckats mindre bra på de bitar som faktiskt var huvudanledningen till att vi begärde förhandling. Den om att lagen om anställningsskydd inte fungerar, att det är alldeles för många som står utan skydd, som inte ens omfattas av lagen.

Dagens besked innebär att många fackförbund i stället kommer att driva frågor om trygghet i den pågående avtalsrörelsen. HRF har till exempel kompletterat sina yrkanden till Visita med krav på ökat skydd mot hyvling och starkare rättigheter för deltidsanställda.

HRF:s ordförande Malin Ackholt säger i ett uttalande att ”Förslaget till överenskommelse var inte tillräckligt bra. Vi har gått in med ambitionen att sluta ett avtal som kan hålla över tid. Vi kan konstatera att Svenskt Näringsliv inte har gått oss till mötes i viktiga trygghetsfrågor för våra medlemmar på den framtida arbetsmarknaden”.

Susanna Gideonsson antydde på pressträffen att arbetsmarknadens parter inte kan ta ansvar för den politiska kris som eventuellt uppstår nu när man inte lyckades landa en överenskommelse.

– Vi har kämpat. Vi har trott på en överenskommelse, vi tror på den svenska modellen, vi tror på starka parter. Vi tror på facklig styrka, och det kommer vi att fortsätta göra.

Nyheter TRÄNGSEL

Fortsatt trängsel kan leda till vite

Trängseln på restaurangerna ser inte ut att minska. Fortfarande får många anmärkningar vid inspektion och när nattklubbarna i Stockholm öppnade blev klagomålen fler.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
Fortsatt trängsel kan leda till vite
Senaste helgen var det mycket folk på nattklubbar kring Stureplan. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos

Sedan i juli har minst en tredjedel av de ställen som inspekterats av kommunernas miljöförvaltningar fått anmärkningar, både i Stockholm och Göteborg.

Förra helgen öppnade dessutom flera av de nattklubbar kring Stureplan i Stockholm som varit stängda. Enligt vittnesmål ska gästerna inte ha hållit säkerhetsavstånd.
– Efter helgen har vi fått in ett antal klagomål på ställen runt Stureplan. Vi tar till oss det och arbetar nu med hur vi kommer att gå vidare, säger Kristine Fornander, enhetschef på livsmedelskontrollen.

Kristine Fornander, enhetschef livsmedelskontrollen, Stockholm.

Av de 19 restauranger och kaféer som inspekterades under lördagen i Stockholm fick 7 anmärkningar. Nattklubbar ingick inte bland dem som fick besök.

Kommer de att inspekteras den här helgen?
– Vi berättar aldrig på förhand. Våra inspektioner är alltid oanmälda, säger Kristine Fornander.

Ungefär 35 procent av de ställen som inspekterats sedan i juli har fått anmärkningar.
– Det är för mycket. Vi har hållit på med det här så länge nu att fler borde klara att se till att avstånd hålls och bord glesas ut. Men jag förstår att det är svårt, säger Kristine Fornander.

Sedan i juli har kommunerna ansvar för att serveringsställen följer regler och ser till att det inte blir trängsel. De kan också komma med föreläggande om vite, det vill säga böter. Det vanligaste i Stockholm är att restaurangerna först får en anmärkning och chans att rätta till bristerna. Har de inte gjort det vid ett andra besök blir det föreläggande med vite.

Så många har inspekterats

  • Stockholm: sedan i juli har 999 serveringsställen inspekterats. 382 har fått anmärkningar. 35 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.
  • Göteborg: sedan i juli har 959 inspekterats. 303 har fått anmärkningar. 26 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.

Ungefär tio procent av dem som haft anmärkningar har inte åtgärdat bristerna vid det andra besöket. Ett fåtal av dem gör det inte heller till besök nummer tre. Då skickar inspektionen vidare ärendet till förvaltningsrätten som bestämmer om utdömande av vite. Ännu har inga sådana beslut kommit, men 35 företag i Stockholm riskerar att få betala.

Skulle bristerna vara mycket stora kan inspektörerna även stänga ett ställe direkt. Sedan månadsskiftet mars-april har 19 ställen fått stänga. Samtliga har kunnat öppna igen. Sedan kommunen tog över ansvaret och viten infördes är det bara tre som fått stänga.

Vid inspektionerna i Göteborg helgen 2–3 oktober fick 7 av 26 inspekterade anmärkningar för att det var för trångt.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här