Dina rättigheter dricks
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Skaffa dig koll på dricksen

Ett par kronor eller ett par hundralappar – dricksen fortsätter att fascinera, tjafsas om och undras över. Här är nio råd som gör dig till dricksproffs.

Publicerad 27 februari 2014
Skaffa dig koll på dricksen
Dela rättvist på dricksen och få bra stämning på jobbet. Foto: Kristin Lidström

1 Inse att dricks är oreglerat. Det är en gammal sedvänja som varken finns i lag eller kollektivavtal. Hotell- och restaurangfacket vet att dricks förekommer, men har som lönepolitiskt mål och strategi att alla ska ha en lön som går att leva på, oavsett vad man jobbar med i branschen. HRF driver inte medlemsärenden om dricks.

2 Räkna inte med pengarna. Det är en gåva från gästen som du aldrig kan vara garanterad. Se till att du klarar alla utgifter på din vanliga lön även en månad utan dricks. Tacka inte ja till att jobba för en lön som känns låg bara för att du hört att det ska vara bra dricks.

3 Dela rättvist. Dricks är en vanlig anledning till tjafs. I Sverige ger kollektivavtalen samma förutsättningar för alla anställda när det gäller lön, oavsett om tjänsten innebär dricks eller ej. Försök komma överens om att dela lika eller samla till något gemensamt skoj. Det blir förmodligen sämre ekonomiskt för exempelvis serveringspersonal, men bättre för sammanhållningen.

4 Håll chefen borta. Arbetsgivare kan få många tokiga idéer om dricksen, som att använda pengarna till en renovering eller dela ut dricks enbart till vissa anställda. Då kan det vara bra att veta hur Skatteverket resonerar: Om arbetsgivaren ska bestämma över dricksen ska det räknas som företagets intäkter, det vill säga in i bokföringen och deklareras. Bestämmer arbetsgivaren att hen vill fördela pengarna på de anställda så kan det räknas som inkomst av tjänst, och arbetsgivaren ska betala in skatt och sociala avgifter precis som för vanlig lön.

5 Lyssna på Skatteverket. Skatte­verket ser dricksen som en frivillig gåva från gästen till den anställde. Men eftersom du som anställd får pengarna på grund av ditt arbete, så är Skatte­verkets hållning att det ändå räknas som inkomst av tjänst och du ska själv ta upp pengarna i din självdeklaration.

6 Samla på ett säkert ställe. Om ni samlar dricksen gemensamt – gör det utanför arbetsplatsen. Då minskar risken för diskussioner om vem pengarna tillhör, företaget eller de anställda.

7 Jämför inte med USA. I USA är 15–20 procent nästintill obligatoriskt och arbetsgivare i vissa delstater har rätt att räkna in förväntad dricks för att anställdas timlön ska komma upp i den lagstadgade minimilönen. I Japan ger ingen dricks på »vanliga restauranger« och det är även ovanligt på exklusiva ställen.

8 Skilj myt från verklighet. Det finns ingen statistik över hur mycket dricks en anställd får per kväll. Alla har hört talas om »någon« som snittar 11 000 kronor i månaden i dricks eller hur stora notor rundas upp på vissa inneställen. Och visst förekommer det, som spektakulära undantag i en verklighet där starköl kostar 55 kronor och avrundas till 60.

9 Experimentera! Nåja, trots allt existerar dricksen. Jobbar du på ett ställe där dricks förekommer och det är högt i tak? Passa på att testa några tricks, förutom på proffsig service och god mat. Att skriva »Ha en trevlig dag« eller rita en smiley på kvittot är en klassiker. Om notan kommer in på ett hjärtformat fat kan man räkna med mer dricks än om den ligger på ett runt fat, visar en fransk vetenskaplig ­undersökning. Den som gillar att bära rött läppstift lär också få mer dricks.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSION

”Man kan inte bara höja pensionsåldern”

I går beslutade riksdagen att höja pensionsåldern. Att bara höja gränsen för när man får gå i pension är inte rätt, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 17 oktober 2019 Kommentera
”Man kan inte bara höja pensionsåldern”
I veckan höjdes lägsta pensionsålder till 62 år. På sikt ska den höjas ytterligare. Foto: Birgit Reitz-Hofmann/Mostphotos

Nästa år höjs åldern då man tidigast har rätt att gå i pension, från 61 till 62 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning. Dagens 67 år blir i stället 69 år. Efter det säger lagen om anställningsskydd, las, att arbetsgivare har rätt att säga upp personer utan att ha något särskilt skäl.

Bakom beslutet ligger en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
–  Jag kan förstå att man behöver göra något när snittåldern i Sverige ökar med två timmar om dagen. Men man kan inte bara höja pensionsåldern. Man måste skapa förutsättningar för människor att jobba längre. Man ska inte behöva gå sönder. Vi har väldigt få i branschen som jobbar till 65 i dag, för att kroppen inte funkar, säger Malin Ackholt.

Bakgrunden till att pensionsåldern höjs är att människor lever allt längre. Men medellivslängden för kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster har inte ökat de senaste tio åren, visar en LO-rapport.

För att anställda inom hotell och restaurang ska orka jobba längre krävs satsningar på arbetsmiljö och trygghet, menar Malin Ackholt.
– Det behövs mer pengar i systemet. Minst dubbelt så mycket måste satsas på förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Dessutom behöver man lägga mer pengar i pensionssystemet. Annars gör sådana här beslut människor enkom fattigare.

– Kvinnor i vår bransch ligger på en pension som motsvarar drygt 50 procent av inkomsten. Lägger man till det utbredda fusket med tjänstepensionerna så inser man att politiken, men även vi parter har mycket kvar att göra.

Höjningarna är ett första steg i en planerad förändring av pensionssystemet. Om några år väntas gränserna höjas ytterligare.

Förändringarna gäller den allmänna, statliga, pensionen. Tjänstepensioner berörs inte.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter arbetsliv

Ny guide ska hjälpa arbetsgivare

Hur går ett medarbetarsamtal till? Och vad ska göras vid en nyanställning? Nu får branschens arbetsgivare ett nytt stöd som reder ut alla frågetecken. Det är HRF och Visita som tillsammans ligger bakom.

Publicerad 17 oktober 2019 1 kommentar
Ny guide ska hjälpa arbetsgivare
Branschens arbetsgivare ska få stöd i sitt arbetsgivarskap. Foto: Colourbox/Syda Productions
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Den nya vägledningen heter Branschkoden och har tagits fram med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Den innehåller praktisk information, checklistor och mallar för allt från jobbannonser och nyanställningar till medarbetarsamtal.
– Detta är ett sätt att ge arbetsgivare handledning i hur de ska kunna utöva ett bra arbetsgivarskap, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt.

Idén om en praktisk handledning för arbetsgivare väcktes ursprungligen av krögaren Fredrik Eriksson, som också varit involverad i arbetet. Det har även förtroendevalda från HRF varit, liksom unga chefer samt arbetsgivare i branschen.
– Arbetsgruppen har tittat på olika delar och ringat in områden. Det handlar inte om att lösa saker som är kollektivavtalsreglerade eller lagreglerade, utan om att hjälpa arbetsgivare göra mer rätt. Allt blir enklare om man gör rätt från början, säger Malin Ackholt.

Fakta: Branschkoden

Branschkoden är tillgänglig för alla och är gratis att ladda ner. Den kommer bland annat att finnas på Hotell- och restaurangfackets sajt och på Visita.se. Den finns också att hitta på bfuf.se.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här