Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här