Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Restauranganställd skållade foten

Frityrolja är en av de stora farorna i köket. Bodil Rastsjö på Åsgården i Hammardal hade tur som klarade sig undan med en stor brännblåsa på foten.

Publicerad 4 februari 2005

Oljan var 190 grader varm och fritösen stod löst på bänken.
Bodil Rastsjö gick förbi och hakade i tappkranen, med följd att hela fritösen åkte i golvet.
Hon fick den heta oljan på ena foten, men klarade sig för övrigt.
– Jag hoppade direkt i disken och spolade kallvatten. Då såg jag hur skinnet började rulla sig.

Chefen ringde larmtjänst och det blev en snabb ambulansfärd till sjukhuset i Östersund. Det här var fredagen den 28 januari.
– Jag fick komma hem samma kväll och nu är jag tillbaka i jobb, säger Bodil.
Brännblåsan blev ungefär tre gånger tre centimeter.

Arbetsplatsen är det lilla hotellet Åsgården i Hammerdal, som ligger i Strömsunds kommun i Jämtland. Bodil Rastsjö är den enda anställda och arbetar tillsammans med ägaren Lena Lindström, som köpte hotellet i somras.
Bodil hade tänkt på fritösen tidigare, på att den inte var fastsatt och att det kunde vara en risk.

Het olja är en känd yrkesrisk i kök. Arbetsmiljöinspektionen i Jämtland fick information om olyckan från polisen i Hoting.
– Vi ska åka dit någon gång i nästa vecka, säger Karl-Erik Andersson, som är den på arbetsmiljöinspektionen i Östersund som ansvarar för arbetsplatserna i hotell- och restaurangbranschen.
Då kommer fritösen inte längre att stå löst på bänken.
– Nu är den fastsvetsad, berättar Bodil Rastsjö.
Ägarens man ordnade det efter olyckan.
– Jag hade en otrolig tur, säger Bodil. Det kunde ha gått betydligt värre.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KOMPETENS

Bra betyg för HRF:s kompetensprojekt

Hög träffsäkerhet och fina omdömen från deltagare och deras arbetsgivare. Det konstaterar analysföretaget Ramboll i sin utvärdering av HRF:s projekt En värld av möjligheter.

Publicerad 30 november 2020 Kommentera
Bra betyg för HRF:s kompetensprojekt
I projektet En värld av möjligheter har HRF erbjudit kurser i bland annat specialiserad matlagning samt service och bemötande. Foto: Mostphotos

Efter jul avslutas projektet En värld av möjligheter, där Hotell- och restaurangfacket anordnat kurser för branschanställda i Småland samt på Gotland och Öland. Pengarna, runt 8 miljoner kronor, har EU:s socialfond stått för.

I oktober hade 293 personer deltagit i någon eller flera av kurserna.

Frida Ljunggren. Foto: Privat

– Målet var 300 unika deltagare. Det tror vi att vi når för vi har några ytterligare som går i november och december, säger Frida Ljunggren, en av projektledarna.

Det var för att sätta fokus på frågan om kompetensutveckling i hotell- och restaurangnäringen som HRF drog i gång projektet 2018. Man ville stärka yrkesstoltheten och göra det möjligt för fler att stanna och utvecklas i branschen. Tillsammans med Visita och utbildningsanordnare, har förbundet erbjudit kurser som Mat och dryck i kombination, Specialiserad matlagning samt Arbetsledning och ledarskap. Ramboll framhåller i sin utvärdering att man varit lyhörd för att behoven kan förändras.

– Hygien och städ som vi tog fram i samband med corona har blivit väldigt populär, säger Frida Ljunggren.

Hotell- och restaurangfacket utesluter inte att det kan komma fler kompetenssatsningar framöver.

– Vi står redo, vi är beredda att göra det här på nationell nivå. Nu har vi fått en bra erfarenhet och hjälpt många medlemmar till kompetensutveckling. Vi har bra kunskaper om att driva ESF-projekt, så nu väntar vi bara på lämpliga utlysningar att söka, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i HRF.

Nyheter lön

”Lön i förtid potentiell skuldfälla”

Nya företag specialiserar sig på att låta anställda i branschen plocka ut sin lön i förtid. Både HRF och Visita varnar för att det kan vara en potentiell skuldfälla.

Publicerad 30 november 2020 Kommentera
”Lön i förtid potentiell skuldfälla”
Med några knapptryck i en app kan anställda ta ut intjänad lön. Foto: Colourbox
Mikael Ingelson. Foto: Privat

I andra länder är de redan etablerade, företagen där affärsidén är att låta anställda ta ut i lön i förtid. Nu finns de även i Sverige. Grace och Mysaly är två av företagen som har tagit trenden hit.
– Vi erbjuder företagen en möjlighet att erbjuda sina medarbetare en förmån, att de kan få ta ut en liten del av sin lön i förtid, säger Mikael Ingelson som är vd och en av grundarna till Mysaly.
– Det kan vara för att det har dykt upp oförutsägbara utgifter som att bilen går sönder eller att barnen behöver nya vinterskor när det är långt kvar till lön.

Han berättar att den främsta målgruppen är personer med så kallade timanställningar, vars inkomster kan variera kraftigt mellan månaderna.
– Det är många som inte har ett sparkapital att luta sig tillbaka på. Vi har sett i undersökningar att det är många timanställda som känner finansiell stress. Det här ska underlätta för dem.

Företaget delägs av Quinyx, som har branschens mest använda app för schema- och tidsrapportering. I nuläget är det framför allt Quinyx kunder som Mysaly vänder sig till, säger Mikael Ingelson.
– Vi måste ha tillgång till lönesystem för att säkert kunna betala ut pengar. Vi måste veta att timmarna är attesterade för att kunna betala ut pengar i systemet. Vi sysslar inte med låneverksamhet.

Kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen.Malin Ackholt, ordförande HRF

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, ser flera problem med tjänsten. Ett är att det blir svårt för de anställda att överblicka sin inkomst.
– Det handlar om en väldigt sårbar grupp anställda som redan i dag har svårt att förutse vad de kommer att tjäna.

Det andra problemet som hon ser är att det riskerar att sätta anställda i skuld.
– Om du i ett pressat läge tar ut lön kan det ställa till med stora ekonomiska problem i ett längre perspektiv. Det är ett system som kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen. Jag är väldigt skeptisk, säger hon.

Går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla.Torbjörn Granevärn, förhandlingschef Visita

Torbjörn Granevärn är förhandlingschef på branschorganisationen Visita. Han säger att han tycker att idén om flexibelt löneuttag i grunden är god, men att det ställer höga krav på transparens och spårbarhet.
– I ett sådant här system är det oerhört viktigt att man kan följa hur arbetstagare har arbetat och fått ut lön i förskott. Vi har ett regelverk som ska följas, det kommer man inte runt genom att använda sig av en sådan tjänst. Det måste skötas korrekt.

Torbjörn Granevärn. Foto: Visita

Torbjörn Granevärn säger att Visita inte ser några hinder i vare sig kollektivavtal eller lagar. Att som arbetsgivare bevilja anställda ett förskott på lönen är möjligt redan i dag, säger han.
– Då ligger ansvaret på den goda arbetsgivaren att göra en helhetsbedömning av läget, att det blir rätt belopp och att den anställde klarar sin ekonomi långsiktigt.

Men även Visita ser en risk för att anställda skuldsätter sig när det momentet försvinner, säger han.
– Det går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla. Framför allt när man gör den här transaktionen i en bransch där medellönen är låg.

Fakta: Så här funkar det

Arbetsgivaren tecknar ett avtal med Mysaly. Genom en app kan de anställda sedan välja att ta ut intjänad lön före ordinarie löneutbetalningsdatum. De förtida uttagen dras från nästa lön. För varje uttag betalar de anställda en administrationsavgift, i nuläget 35 kronor per uttag. Arbetsgivaren betalar en licensavgift för tjänsten.

 

Mikael Ingelson, vd på Mysaly, säger att företaget skulle skjuta sig i foten om de bidrog till att de anställda hamnade i en dålig sits.
– Det här är ju en förmån som ska hjälpa arbetsgivare att bli extra attraktiva. Det måste ske ansvarsfullt. Våra kunder har möjlighet att sätta ett tak på hur mycket pengar de anställda kan ta ut och hur ofta, till exempel max två uttag eller max 2 000 kronor i månaden. Det är också det vi föreslår att de gör.

Hur många kunder Mysaly har i dagsläget vill Mikael Ingelson inte avslöja, men säger att det är ”ett gäng”.
– Vi startade verksamheten under året så corona har så klart påverkat oss, men vi har ett gäng nöjda kunder och vi är i dialog med ytterligare ett antal.

Att företag som Mysaly växer i hotell- och restaurangbranschen visar att det finns problem där. Det säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.
– Det visar att vi har working poor i Sverige. Att vi har en arbetsmarknad som inte borde finnas år 2020. Det är ett förkastligt system, med folk som inte får fasta anställningar så att de klarar sig. Det här ju deras jobb, inte deras extrajobb.

Nyheter SJUKDOM

Färre ska utförsäkras

Häromdagen presenterade regeringen en förändring av sjukförsäkringen som ska minska andelen avslag. Bra, men mer behövs, menar Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd.  

Publicerad 27 november 2020 Kommentera
Färre ska utförsäkras
En ny formulering i lagen ska göra att färre blir utförsäkrade vid dag 180. Foto: Colourbox

Den som varit sjuk i 180 dagar ska prövas mot normalt förekommande arbete. Det innebär att man tittar på om du skulle klara något arbete, även om du inte kan göra det du gjorde när du blev sjuk.

Enligt dagens regler ska den prövningen ske såvida det inte finns särskilda skäl att låta sjukpenningen fortsätta.

I veckan meddelade regeringen och samarbetspartierna att man vill ändra begreppet ”särskilda skäl” till ”övervägande skäl”.

Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd

– Det är en betydande justering. Samtidigt kvarstår alla andra problem med sjukförsäkringen. Till exempel Försäkringskassans krav på sjukintyg och dess innehåll. I princip har vi ett system där utbildade personers – läkares – bedömningar överprövas av personer som saknar medicinsk utbildning, säger Robert Sjunnebo, jurist och enhetschef på LO-TCO Rättsskydd.

Den föreslagna förändringen vilar på utredningen av sjukförsäkringen som presenterades tidigare i år. Enligt Robert Sjunnebo är det viktigt att resonemanget som fördes i utredningen också lyfts i det kommande lagförslaget.

– Till exempel föreslår utredningen att det typiskt sett ska räcka med en läkares bedömning att man kan återgå till sitt ordinarie jobb före dag 365 för att slippa omprövning vid dag 180. Man ska heller inte exkludera vissa diagnoser som i dag, till exempel psykiska.

Kostnaden för reformen beräknas till 300 miljoner kronor per år. Statens kostnader för sjukpenning 2019 låg på drygt 36 miljarder kronor, enligt Försäkringskassans årsredovisning. Att de nya reglerna skulle leda till några dramatiska effekter motsägs av kostnaden.

– Det är en given slutsats, det är inte jättemånga som kommer att påverkas. Reformen står inte i paritet till de stora ord som användes när den presenterades. Sjukförsäkringen har väldigt stora problem, det här begränsar en liten del av dem, säger Robert Sjunnebo.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här