Det slängs ungefär en miljon ton matavfall per år i Sverige. Det mesta kommer från hushållen. Och även om en stor del är oundvikligt, som till exempel kaffesump och potatisskal, så finns det även onödigt matavfall - bröd och tillagad mat.
– Att minska matsvinnet är ett enkelt sätt att få minskad miljöpåverkan, utan att tumma på vår livsstil, säger Mattias Eriksson, doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och specialiserad på matsvinn.
– Att slänga mat gör ingen glad, men att köra bil till jobbet uppskattar många.
Det är inte så mycket den slängda maten i sig som tär på miljön. Utan själva produktionen av maten som gör det. Ett enormt slöseri, säger Mattias Eriksson.
– För att producera maten krävs det odlingsmark och mycket vatten, det krävs fossila bränslen för att driva till exempel traktorer, det krävs konstgödsel, det krävs transporter. Väldigt många resurser går åt.
Just nu deltar han i ett projekt som kartlägger svinn i livsmedelsbutiker. Men han är också mån om att restauranger aktivt minskar sitt matsvinn.
Restauranger står för en tiondel av matavfallet i Sverige.
Mattias Eriksson skulle vilja att ett krav på minskat svinn inkluderades i dagens miljömärkningar för restauranger.
– Hur man i detalj skulle kunna göra detta vet jag inte i dag. Dock så tror jag inte att det skulle räcka med bara en miljöpolicy, utan det kräver mätbara kriterier som kan följas upp.
Matsvinn kan mätas på väldigt många olika sätt, berättar Mattias Eriksson.
– Ett sätt är att räkna i pengar. Man kan också räkna i kilo mat, eller i koldioxidekvivalenter. Det sista visar vilken miljöpåverkan varje produkt har. Det är till exempel värre att slänga kött än att slänga grönsaker, eftersom mat med animaliskt ursprung kräver nästan alltid mer resurser att producera än de med vegetabiliskt ursprung.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
