Restaurangkedjan O’Learys startade sin egen utbildning i hur man förebygger narkotikamissbruk. Stevan Stojadinović och Michelle Hansson pratar risker och håller ögonen öppna.
Till O’Learys i Gustavsberg kommer folk från hela skärgårdskommunen Värmdö.
– Vi jobbar aktivt på att vara en familjerestaurang där alla känner sig välkomna. Personalen ska också känna sig trygg. Då måste vi ha nolltolerans för fylla och knark, säger Michelle Hansson som är driftansvarig.
Under kvällarna jobbar hon mest i baren, medan restaurangchefen Stevan Stojadinović är överallt och hjälper till där det behövs.
Restaurangen har inte problem med vare sig fylla eller droger betonar de, och jämför med brandskydd. Om det skulle hända något måste man veta vad man ska göra.
O’Learys säkerhetschef Anders Gullström satt i projektrådet för Krogar mot knark. När projektet började gå på sparlåga startade kedjan en egen utbildning.
Kursen finns på intranätet och alla anställda på O’Learys måste gå den. Innehållet motsvarar delvis den första dagen av utbildningen som ingår i Krogar mot knark.
Anders Gullström ser fördelar med att företaget driver utbildningen själva.
– Vi har restauranger i 90 kommuner. När vi var med i projektet kom bara 50 av våra restauranger med, eftersom det inte drevs över hela landet. Nu får alla utbildningen.
Efter två år får de anställda gå om utbildningen igen, berättar Stevan Stojadinović.
– Det är bra att bli påmind om att det är en potentiell fara som man behöver prata om så mycket som möjligt.
Det finns dessutom en fördjupande endagskurs som minst tre personer på arbetsplatsen ska gå. Några av dem ska ha en nyckelroll som till exempel driftschef. Efter det blir arbetsplatsen certifierad.
Michelle har gått steg två i O’Learys utbildning, en heldag.
– Det var jättebra. Polisen var där och berättade. Man kunde byta erfarenheter med folk från O’Learys i hela landet. En teatergrupp spelade upp scenarier som man fick vara med i. Utbildningen tar också upp vad man ska göra om man tror att en arbetskamrat har ett beroende.
Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardiskenMichelle Hansson, driftsansvarig
Efter att ha gått kursen har Michelle blivit mer uppmärksam på tecken på narkotikapåverkan. Ögonen blir inte hängiga på samma sätt som av alkohol.
– Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardisken, en annan fick upp en kokainpåse samtidigt med plånboken.
Fyra förebyggande tips från O’Learys
- Utbilda hela personalen, även om ni inte tycker att det finns problem.
- Håll koll på toaletterna, var uppmärksam på om någon stannar för länge.
- Skaffa inte skåp för mobilladdning. De kan utnyttjas för att lämna narkotika.
- Ta bort gömställen, exempelvis i ventilationsrör.
Misstänker de att någon har använt narkotika kan de fråga hur personen mår eller möjligen säga »du verkar påverkad«. Nio av tio vill inte ta fajten utan går. Det tionde fallet kan ha fått ett konstgjort självförtroende av kokain. I det läget kontaktar de polisen.
Stevan skulle gärna se ett tätare samarbete med polisen.
– Civilpoliser som kommer på besök vore bara positivt, säger han.
Michelle pratar om narkotika med de andra unga i personalen och berättar om riskerna. Kanske fick hon mer information än de som är tonåringar nu, funderar hon.
– Varje år kom organisationen »Knark är bajs« till vår skola. Då skrattade vi, men kanske var det början till att jag i dag har noll, noll, noll tolerans mot knark.
