Nyheter DROGER

Nolltolerans och utbildning på O’Learys

Restaurangkedjan O’Learys startade sin egen utbildning i hur man före­bygger narkotikamissbruk. Stevan Stojadinović och Michelle Hansson pratar risker och håller ögonen öppna.

Publicerad 5 september 2018
Nolltolerans och utbildning på O’Learys
På Stevan Stojadinovićs och Michelle Hanssons arbetsplats är det varken problem med fylla eller droger. Foto. Rebecka Uhlin

Till O’Learys i Gustavsberg kommer folk från hela skärgårdskommunen Värmdö.
– Vi jobbar aktivt på att vara en familjerestaurang där alla känner sig välkomna. Personalen ska också känna sig trygg. Då måste vi ha nolltolerans för fylla och knark, säger Michelle Hansson som är driftansvarig.
Under kvällarna jobbar hon mest i baren, medan restaurangchefen Stevan Stojadinović är överallt och hjälper till där det behövs.

Restaurangen har inte problem med vare sig fylla eller droger ­betonar de, och jämför med brandskydd. Om det skulle hända något måste man veta vad man ska göra.
O’Learys säkerhetschef Anders Gull­­ström satt i projektrådet för Krogar mot knark. När projektet började gå på sparlåga startade kedjan en egen utbildning.

Kursen finns på intranätet och alla anställda på O’Learys måste gå den. Innehållet motsvarar delvis den första dagen av utbildningen som ingår i Krogar mot knark.
Anders Gullström ser fördelar med att företaget driver utbildningen själva.
– Vi har restauranger i 90 kommuner. När vi var med i projektet kom bara 50 av våra restauranger med, eftersom det inte drevs över hela landet. Nu får alla utbildningen.

Efter två år får de anställda gå om utbildningen igen, berättar Stevan Stojadinović.
– Det är bra att bli påmind om att det är en potentiell fara som man behöver prata om så mycket som möjligt.

Det finns dessutom en fördjupande endagskurs som minst tre personer på arbetsplatsen ska gå. Några av dem ska ha en nyckel­roll som till exempel driftschef. Efter det blir arbetsplatsen certifierad.
Michelle har gått steg två i O’Learys utbildning, en heldag.
– Det var jättebra. Polisen var där och berättade. Man kunde byta erfarenheter med folk från O’Learys i hela landet. En teatergrupp spelade upp scenarier som man fick vara med i. Utbildningen tar också upp vad man ska göra om man tror att en arbetskamrat har ett beroende.

Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardiskenMichelle Hansson, driftsansvarig

Efter att ha gått kursen har Michelle blivit mer uppmärksam på tecken på narkotikapåverkan. Ögonen blir inte hängiga på samma sätt som av alkohol.
– Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardisken, en annan fick upp en kokainpåse samtidigt med plånboken.

Fyra förebyggande tips från O’Learys

  1. Utbilda hela personalen, även om ni inte tycker att det finns problem.
  2. Håll koll på toaletterna, var uppmärksam på om någon stannar för länge.
  3. Skaffa inte skåp för mobilladdning. De kan utnyttjas för att lämna narkotika.
  4. Ta bort gömställen, exempelvis i ventilationsrör.

Misstänker de att någon har använt narkotika kan de fråga hur personen mår eller möjligen säga »du verkar påverkad«. Nio av tio vill inte ta fajten utan går. Det tionde fallet kan ha fått ett konstgjort självförtroende av kokain. I det läget kontaktar de polisen.
Stevan skulle gärna se ett tätare samarbete med polisen.
– Civilpoliser som kommer på besök vore bara positivt, säger han.

Michelle pratar om narkotika med de andra unga i personalen och berättar om riskerna. Kanske fick hon mer information än de som är tonåringar nu, funderar hon.
– Varje år kom organisationen »Knark är bajs« till vår skola. Då skrattade vi, men kanske var det början till att jag i dag har noll, noll, noll tolerans mot knark.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här