Nyheter DROGER

Nolltolerans och utbildning på O’Learys

Restaurangkedjan O’Learys startade sin egen utbildning i hur man före­bygger narkotikamissbruk. Stevan Stojadinović och Michelle Hansson pratar risker och håller ögonen öppna.

Publicerad 5 september 2018
Nolltolerans och utbildning på O’Learys
På Stevan Stojadinovićs och Michelle Hanssons arbetsplats är det varken problem med fylla eller droger. Foto. Rebecka Uhlin

Till O’Learys i Gustavsberg kommer folk från hela skärgårdskommunen Värmdö.
– Vi jobbar aktivt på att vara en familjerestaurang där alla känner sig välkomna. Personalen ska också känna sig trygg. Då måste vi ha nolltolerans för fylla och knark, säger Michelle Hansson som är driftansvarig.
Under kvällarna jobbar hon mest i baren, medan restaurangchefen Stevan Stojadinović är överallt och hjälper till där det behövs.

Restaurangen har inte problem med vare sig fylla eller droger ­betonar de, och jämför med brandskydd. Om det skulle hända något måste man veta vad man ska göra.
O’Learys säkerhetschef Anders Gull­­ström satt i projektrådet för Krogar mot knark. När projektet började gå på sparlåga startade kedjan en egen utbildning.

Kursen finns på intranätet och alla anställda på O’Learys måste gå den. Innehållet motsvarar delvis den första dagen av utbildningen som ingår i Krogar mot knark.
Anders Gullström ser fördelar med att företaget driver utbildningen själva.
– Vi har restauranger i 90 kommuner. När vi var med i projektet kom bara 50 av våra restauranger med, eftersom det inte drevs över hela landet. Nu får alla utbildningen.

Efter två år får de anställda gå om utbildningen igen, berättar Stevan Stojadinović.
– Det är bra att bli påmind om att det är en potentiell fara som man behöver prata om så mycket som möjligt.

Det finns dessutom en fördjupande endagskurs som minst tre personer på arbetsplatsen ska gå. Några av dem ska ha en nyckel­roll som till exempel driftschef. Efter det blir arbetsplatsen certifierad.
Michelle har gått steg två i O’Learys utbildning, en heldag.
– Det var jättebra. Polisen var där och berättade. Man kunde byta erfarenheter med folk från O’Learys i hela landet. En teatergrupp spelade upp scenarier som man fick vara med i. Utbildningen tar också upp vad man ska göra om man tror att en arbetskamrat har ett beroende.

Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardiskenMichelle Hansson, driftsansvarig

Efter att ha gått kursen har Michelle blivit mer uppmärksam på tecken på narkotikapåverkan. Ögonen blir inte hängiga på samma sätt som av alkohol.
– Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardisken, en annan fick upp en kokainpåse samtidigt med plånboken.

Fyra förebyggande tips från O’Learys

  1. Utbilda hela personalen, även om ni inte tycker att det finns problem.
  2. Håll koll på toaletterna, var uppmärksam på om någon stannar för länge.
  3. Skaffa inte skåp för mobilladdning. De kan utnyttjas för att lämna narkotika.
  4. Ta bort gömställen, exempelvis i ventilationsrör.

Misstänker de att någon har använt narkotika kan de fråga hur personen mår eller möjligen säga »du verkar påverkad«. Nio av tio vill inte ta fajten utan går. Det tionde fallet kan ha fått ett konstgjort självförtroende av kokain. I det läget kontaktar de polisen.
Stevan skulle gärna se ett tätare samarbete med polisen.
– Civilpoliser som kommer på besök vore bara positivt, säger han.

Michelle pratar om narkotika med de andra unga i personalen och berättar om riskerna. Kanske fick hon mer information än de som är tonåringar nu, funderar hon.
– Varje år kom organisationen »Knark är bajs« till vår skola. Då skrattade vi, men kanske var det början till att jag i dag har noll, noll, noll tolerans mot knark.

Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här