Nyheter DROGER

Nolltolerans och utbildning på O’Learys

Restaurangkedjan O’Learys startade sin egen utbildning i hur man före­bygger narkotikamissbruk. Stevan Stojadinović och Michelle Hansson pratar risker och håller ögonen öppna.

Publicerad 5 september 2018
Nolltolerans och utbildning på O’Learys
På Stevan Stojadinovićs och Michelle Hanssons arbetsplats är det varken problem med fylla eller droger. Foto. Rebecka Uhlin

Till O’Learys i Gustavsberg kommer folk från hela skärgårdskommunen Värmdö.
– Vi jobbar aktivt på att vara en familjerestaurang där alla känner sig välkomna. Personalen ska också känna sig trygg. Då måste vi ha nolltolerans för fylla och knark, säger Michelle Hansson som är driftansvarig.
Under kvällarna jobbar hon mest i baren, medan restaurangchefen Stevan Stojadinović är överallt och hjälper till där det behövs.

Restaurangen har inte problem med vare sig fylla eller droger ­betonar de, och jämför med brandskydd. Om det skulle hända något måste man veta vad man ska göra.
O’Learys säkerhetschef Anders Gull­­ström satt i projektrådet för Krogar mot knark. När projektet började gå på sparlåga startade kedjan en egen utbildning.

Kursen finns på intranätet och alla anställda på O’Learys måste gå den. Innehållet motsvarar delvis den första dagen av utbildningen som ingår i Krogar mot knark.
Anders Gullström ser fördelar med att företaget driver utbildningen själva.
– Vi har restauranger i 90 kommuner. När vi var med i projektet kom bara 50 av våra restauranger med, eftersom det inte drevs över hela landet. Nu får alla utbildningen.

Efter två år får de anställda gå om utbildningen igen, berättar Stevan Stojadinović.
– Det är bra att bli påmind om att det är en potentiell fara som man behöver prata om så mycket som möjligt.

Det finns dessutom en fördjupande endagskurs som minst tre personer på arbetsplatsen ska gå. Några av dem ska ha en nyckel­roll som till exempel driftschef. Efter det blir arbetsplatsen certifierad.
Michelle har gått steg två i O’Learys utbildning, en heldag.
– Det var jättebra. Polisen var där och berättade. Man kunde byta erfarenheter med folk från O’Learys i hela landet. En teatergrupp spelade upp scenarier som man fick vara med i. Utbildningen tar också upp vad man ska göra om man tror att en arbetskamrat har ett beroende.

Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardiskenMichelle Hansson, driftsansvarig

Efter att ha gått kursen har Michelle blivit mer uppmärksam på tecken på narkotikapåverkan. Ögonen blir inte hängiga på samma sätt som av alkohol.
– Vissa är inte så smidiga. Någon la upp en joint på bardisken, en annan fick upp en kokainpåse samtidigt med plånboken.

Fyra förebyggande tips från O’Learys

  1. Utbilda hela personalen, även om ni inte tycker att det finns problem.
  2. Håll koll på toaletterna, var uppmärksam på om någon stannar för länge.
  3. Skaffa inte skåp för mobilladdning. De kan utnyttjas för att lämna narkotika.
  4. Ta bort gömställen, exempelvis i ventilationsrör.

Misstänker de att någon har använt narkotika kan de fråga hur personen mår eller möjligen säga »du verkar påverkad«. Nio av tio vill inte ta fajten utan går. Det tionde fallet kan ha fått ett konstgjort självförtroende av kokain. I det läget kontaktar de polisen.
Stevan skulle gärna se ett tätare samarbete med polisen.
– Civilpoliser som kommer på besök vore bara positivt, säger han.

Michelle pratar om narkotika med de andra unga i personalen och berättar om riskerna. Kanske fick hon mer information än de som är tonåringar nu, funderar hon.
– Varje år kom organisationen »Knark är bajs« till vår skola. Då skrattade vi, men kanske var det början till att jag i dag har noll, noll, noll tolerans mot knark.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 83 artiklar

Alla artiklar i temat (80 till)
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här