Nyheter DROGER

Knarket är tillbaka i krogvärlden

Allt fler i Stockholms restaurangvärld använder narkotika. Både gäster och anställda. Samtidigt har polisens krogsektion lagts ned, och satsningen »Krogar mot knark« går på sparlåga.

Publicerad 5 september 2018
Knarket är tillbaka i krogvärlden
Resultat från STAD:s enkät om narkotika, 665 restauranganställda deltog. Illustration: Rebecca Elfast

Fler gäster och anställda inom restaurangbranschen använder narkotika. Det visade nyligen en undersökning från STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drog­problem.
Undersökningen gjordes sedan Johanna Gripenberg, forskare och chef på STAD, fick signaler från branschen om att narkotikaanvändandet ökat.

Lennart Karlsson. Foto: Privat

Även polisen delar bilden. Lennart Karlsson är kommissarie hos Citypolisen i Stockholm. Han var tidigare chef för krogsektionen och säger att narkotikan finns på alla typer av ställen, inte bara på nattklubbar.
Troligen finns det anställda som är påverkade under arbetstid, säger Lennart Karlsson.
– Har man ett beroende behöver man fylla på. Tar man inte något under arbetspasset så kan man ha gjort det precis innan. En del använder droger för att orka jobba långa skift.
Arbetsvillkoren har en stor del i att narkotikan får fäste, säger Lennart Karlsson.
– Det är tuffa arbetstider och stora inslag av osäkerhet i anställningarna. Rörligheten får effekten att till exempel en kock som är drogberoende och inte vill ha hjälp kan kasta sitt förkläde och gå någon annanstans. Vissa konfronteras aldrig och får inte hjälp.

Inställningen till droger har blivit mer liberal. Johan Franck, Beroendecentrum

Ökningen av narkotika på krogen speglar ett förändrat mönster i samhället i stort. Det menar Johan Franck, läkare och verksamhetschef vid Beroendecentrum Stockholm.
– Det finns fler och mer droger. De är lättare att få tag på, bland annat genom internet. Inställningen till droger har blivit mer liberal.

Narkotikaanvändning är vanligare hos krogpersonal under 25 år. Källa: STAD:s undersökning 2018
Varannan tillfrågad hade själv erbjudits droger i restaurangmiljö. Källa: STAD:s undersökning 2018 Foto: Colourbox
Sju av tio anser att narkotikapåverkade gäster alltid ska avvisas. Källa: STAD:s undersökning 2018

Men det finns också en annan förklaring. Kunskaperna och attityderna till narkotika har förändrats eftersom projektet Krogar mot knark inte drivs med samma kraft, menar de som Hotellrevyn har talat med.
När projektet startade i början av 2000-­talet var narkotika vanligt bland både gäster och anställda inom restaurangvärlden i Stockholm. Krogar mot knark togs fram för att vända trenden. Det var ett samarbete mellan branschen och myndigheter.

Utbildning, policy­arbete och mer polisnärvaro på krogarna var några av åtgärderna.
Johan Franck kallades in för att ge arbets­givare och anställda grundläggande kunskap om hur man påverkas akut och långsiktigt av narkotika, vilka tecken man ska leta efter och hur man kan ta upp misstankar om att någon har problem.

Johanna Gripenberg. Foto: STAD

Satsningen hade effekt. Färre kroganställda rapporterade att de själva eller gäster använde narkotika. Fler ingrep mot påverkade gäster.
– Det var fantastiskt när vi såg resultatet, säger Johanna Gripenberg på STAD.
Metoden spreds i landet, till ett femtiotal kommuner. Det fanns en nationell samordnare, kampanjveckor, hemsida, årlig konferens, styrelse och arbetsgrupper.

Fyra lagar och regler runt narkotika

  1. Narkotikastrafflagen. All icke-medicinsk användning och hantering av narkotika är olaglig i Sverige.
  2. Alkohollagen. Restauranger får varken släppa in eller servera alkohol till narkotikapåverkade. Gäster som visar sig vara narkotika­påverkade ska avvisas.
  3. Arbetsmiljölagen. Om en anställd har missbruksproblem ska arbetsgivaren hjälpa till med rehabili­tering, säger lagen.
  4. Avtal om drogtester. Företag som omfattas av Gröna Riks och av Visitas hängavtal har rätt att göra drogtester, enligt ett särskilt avtal mellan HRF och Visita. Arbetsgivaren måste först förhandla enligt mbl § 11.

Men 2016 försvann det ekonomiska stödet från Folkhälsomyndigheten. Nu finns ingen nationell samordnare för projektet. En del kommuner fortsätter på egen hand. I Stockholm finns bara en samordnare som ska sköta både Krogar mot knark och Ansvarsfull alkoholhantering.
– Vi har inte möjlighet att koordinera det narkotikaförebyggande arbetet på samma sätt. Det finns utbildningar, men vi har inte tid att få dit personalen. Det behövs, eftersom det inte finns krav på att de ska utbildas i narkotika­frågor, säger Johanna Gripenberg.

I Stockholm påverkas läget också av att polisens särskilda krogsektion har lagts ner.
– Vi sa att man skulle ringa om det uppstod problem. Men när krogen gjorde det svarade vi att »tyvärr, vi har ingen att skicka«. Vi kunde inte leverera vår del i projektet, säger Lennart Karlsson.
Det behövs någon som förvaltar arbetssättet, säger Johanna Gripenberg.
– När man tar fram en metod som bevisligen hjälper måste man också hitta sätt att få den att leva vidare.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här