Nyheter DROGER

Knarket är tillbaka i krogvärlden

Allt fler i Stockholms restaurangvärld använder narkotika. Både gäster och anställda. Samtidigt har polisens krogsektion lagts ned, och satsningen »Krogar mot knark« går på sparlåga.

Publicerad 5 september 2018
Knarket är tillbaka i krogvärlden
Resultat från STAD:s enkät om narkotika, 665 restauranganställda deltog. Illustration: Rebecca Elfast

Fler gäster och anställda inom restaurangbranschen använder narkotika. Det visade nyligen en undersökning från STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drog­problem.
Undersökningen gjordes sedan Johanna Gripenberg, forskare och chef på STAD, fick signaler från branschen om att narkotikaanvändandet ökat.

Lennart Karlsson. Foto: Privat

Även polisen delar bilden. Lennart Karlsson är kommissarie hos Citypolisen i Stockholm. Han var tidigare chef för krogsektionen och säger att narkotikan finns på alla typer av ställen, inte bara på nattklubbar.
Troligen finns det anställda som är påverkade under arbetstid, säger Lennart Karlsson.
– Har man ett beroende behöver man fylla på. Tar man inte något under arbetspasset så kan man ha gjort det precis innan. En del använder droger för att orka jobba långa skift.
Arbetsvillkoren har en stor del i att narkotikan får fäste, säger Lennart Karlsson.
– Det är tuffa arbetstider och stora inslag av osäkerhet i anställningarna. Rörligheten får effekten att till exempel en kock som är drogberoende och inte vill ha hjälp kan kasta sitt förkläde och gå någon annanstans. Vissa konfronteras aldrig och får inte hjälp.

Inställningen till droger har blivit mer liberal. Johan Franck, Beroendecentrum

Ökningen av narkotika på krogen speglar ett förändrat mönster i samhället i stort. Det menar Johan Franck, läkare och verksamhetschef vid Beroendecentrum Stockholm.
– Det finns fler och mer droger. De är lättare att få tag på, bland annat genom internet. Inställningen till droger har blivit mer liberal.

Narkotikaanvändning är vanligare hos krogpersonal under 25 år. Källa: STAD:s undersökning 2018
Varannan tillfrågad hade själv erbjudits droger i restaurangmiljö. Källa: STAD:s undersökning 2018 Foto: Colourbox
Sju av tio anser att narkotikapåverkade gäster alltid ska avvisas. Källa: STAD:s undersökning 2018

Men det finns också en annan förklaring. Kunskaperna och attityderna till narkotika har förändrats eftersom projektet Krogar mot knark inte drivs med samma kraft, menar de som Hotellrevyn har talat med.
När projektet startade i början av 2000-­talet var narkotika vanligt bland både gäster och anställda inom restaurangvärlden i Stockholm. Krogar mot knark togs fram för att vända trenden. Det var ett samarbete mellan branschen och myndigheter.

Utbildning, policy­arbete och mer polisnärvaro på krogarna var några av åtgärderna.
Johan Franck kallades in för att ge arbets­givare och anställda grundläggande kunskap om hur man påverkas akut och långsiktigt av narkotika, vilka tecken man ska leta efter och hur man kan ta upp misstankar om att någon har problem.

Johanna Gripenberg. Foto: STAD

Satsningen hade effekt. Färre kroganställda rapporterade att de själva eller gäster använde narkotika. Fler ingrep mot påverkade gäster.
– Det var fantastiskt när vi såg resultatet, säger Johanna Gripenberg på STAD.
Metoden spreds i landet, till ett femtiotal kommuner. Det fanns en nationell samordnare, kampanjveckor, hemsida, årlig konferens, styrelse och arbetsgrupper.

Fyra lagar och regler runt narkotika

  1. Narkotikastrafflagen. All icke-medicinsk användning och hantering av narkotika är olaglig i Sverige.
  2. Alkohollagen. Restauranger får varken släppa in eller servera alkohol till narkotikapåverkade. Gäster som visar sig vara narkotika­påverkade ska avvisas.
  3. Arbetsmiljölagen. Om en anställd har missbruksproblem ska arbetsgivaren hjälpa till med rehabili­tering, säger lagen.
  4. Avtal om drogtester. Företag som omfattas av Gröna Riks och av Visitas hängavtal har rätt att göra drogtester, enligt ett särskilt avtal mellan HRF och Visita. Arbetsgivaren måste först förhandla enligt mbl § 11.

Men 2016 försvann det ekonomiska stödet från Folkhälsomyndigheten. Nu finns ingen nationell samordnare för projektet. En del kommuner fortsätter på egen hand. I Stockholm finns bara en samordnare som ska sköta både Krogar mot knark och Ansvarsfull alkoholhantering.
– Vi har inte möjlighet att koordinera det narkotikaförebyggande arbetet på samma sätt. Det finns utbildningar, men vi har inte tid att få dit personalen. Det behövs, eftersom det inte finns krav på att de ska utbildas i narkotika­frågor, säger Johanna Gripenberg.

I Stockholm påverkas läget också av att polisens särskilda krogsektion har lagts ner.
– Vi sa att man skulle ringa om det uppstod problem. Men när krogen gjorde det svarade vi att »tyvärr, vi har ingen att skicka«. Vi kunde inte leverera vår del i projektet, säger Lennart Karlsson.
Det behövs någon som förvaltar arbetssättet, säger Johanna Gripenberg.
– När man tar fram en metod som bevisligen hjälper måste man också hitta sätt att få den att leva vidare.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här