Nyheter DROGER

Knarket är tillbaka i krogvärlden

Allt fler i Stockholms restaurangvärld använder narkotika. Både gäster och anställda. Samtidigt har polisens krogsektion lagts ned, och satsningen »Krogar mot knark« går på sparlåga.

Publicerad 5 september 2018
Knarket är tillbaka i krogvärlden
Resultat från STAD:s enkät om narkotika, 665 restauranganställda deltog. Illustration: Rebecca Elfast

Fler gäster och anställda inom restaurangbranschen använder narkotika. Det visade nyligen en undersökning från STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drog­problem.
Undersökningen gjordes sedan Johanna Gripenberg, forskare och chef på STAD, fick signaler från branschen om att narkotikaanvändandet ökat.

Lennart Karlsson. Foto: Privat

Även polisen delar bilden. Lennart Karlsson är kommissarie hos Citypolisen i Stockholm. Han var tidigare chef för krogsektionen och säger att narkotikan finns på alla typer av ställen, inte bara på nattklubbar.
Troligen finns det anställda som är påverkade under arbetstid, säger Lennart Karlsson.
– Har man ett beroende behöver man fylla på. Tar man inte något under arbetspasset så kan man ha gjort det precis innan. En del använder droger för att orka jobba långa skift.
Arbetsvillkoren har en stor del i att narkotikan får fäste, säger Lennart Karlsson.
– Det är tuffa arbetstider och stora inslag av osäkerhet i anställningarna. Rörligheten får effekten att till exempel en kock som är drogberoende och inte vill ha hjälp kan kasta sitt förkläde och gå någon annanstans. Vissa konfronteras aldrig och får inte hjälp.

Inställningen till droger har blivit mer liberal. Johan Franck, Beroendecentrum

Ökningen av narkotika på krogen speglar ett förändrat mönster i samhället i stort. Det menar Johan Franck, läkare och verksamhetschef vid Beroendecentrum Stockholm.
– Det finns fler och mer droger. De är lättare att få tag på, bland annat genom internet. Inställningen till droger har blivit mer liberal.

Narkotikaanvändning är vanligare hos krogpersonal under 25 år. Källa: STAD:s undersökning 2018
Varannan tillfrågad hade själv erbjudits droger i restaurangmiljö. Källa: STAD:s undersökning 2018 Foto: Colourbox
Sju av tio anser att narkotikapåverkade gäster alltid ska avvisas. Källa: STAD:s undersökning 2018

Men det finns också en annan förklaring. Kunskaperna och attityderna till narkotika har förändrats eftersom projektet Krogar mot knark inte drivs med samma kraft, menar de som Hotellrevyn har talat med.
När projektet startade i början av 2000-­talet var narkotika vanligt bland både gäster och anställda inom restaurangvärlden i Stockholm. Krogar mot knark togs fram för att vända trenden. Det var ett samarbete mellan branschen och myndigheter.

Utbildning, policy­arbete och mer polisnärvaro på krogarna var några av åtgärderna.
Johan Franck kallades in för att ge arbets­givare och anställda grundläggande kunskap om hur man påverkas akut och långsiktigt av narkotika, vilka tecken man ska leta efter och hur man kan ta upp misstankar om att någon har problem.

Johanna Gripenberg. Foto: STAD

Satsningen hade effekt. Färre kroganställda rapporterade att de själva eller gäster använde narkotika. Fler ingrep mot påverkade gäster.
– Det var fantastiskt när vi såg resultatet, säger Johanna Gripenberg på STAD.
Metoden spreds i landet, till ett femtiotal kommuner. Det fanns en nationell samordnare, kampanjveckor, hemsida, årlig konferens, styrelse och arbetsgrupper.

Fyra lagar och regler runt narkotika

  1. Narkotikastrafflagen. All icke-medicinsk användning och hantering av narkotika är olaglig i Sverige.
  2. Alkohollagen. Restauranger får varken släppa in eller servera alkohol till narkotikapåverkade. Gäster som visar sig vara narkotika­påverkade ska avvisas.
  3. Arbetsmiljölagen. Om en anställd har missbruksproblem ska arbetsgivaren hjälpa till med rehabili­tering, säger lagen.
  4. Avtal om drogtester. Företag som omfattas av Gröna Riks och av Visitas hängavtal har rätt att göra drogtester, enligt ett särskilt avtal mellan HRF och Visita. Arbetsgivaren måste först förhandla enligt mbl § 11.

Men 2016 försvann det ekonomiska stödet från Folkhälsomyndigheten. Nu finns ingen nationell samordnare för projektet. En del kommuner fortsätter på egen hand. I Stockholm finns bara en samordnare som ska sköta både Krogar mot knark och Ansvarsfull alkoholhantering.
– Vi har inte möjlighet att koordinera det narkotikaförebyggande arbetet på samma sätt. Det finns utbildningar, men vi har inte tid att få dit personalen. Det behövs, eftersom det inte finns krav på att de ska utbildas i narkotika­frågor, säger Johanna Gripenberg.

I Stockholm påverkas läget också av att polisens särskilda krogsektion har lagts ner.
– Vi sa att man skulle ringa om det uppstod problem. Men när krogen gjorde det svarade vi att »tyvärr, vi har ingen att skicka«. Vi kunde inte leverera vår del i projektet, säger Lennart Karlsson.
Det behövs någon som förvaltar arbetssättet, säger Johanna Gripenberg.
– När man tar fram en metod som bevisligen hjälper måste man också hitta sätt att få den att leva vidare.

Nyheter konkurs

Konkurs hotar för Allianceplus

I november får de anställda på städ- och servicebolaget Allianceplus lön från länsstyrelsen. Bolaget har slut på pengar och har begärt rekonstruktion.

Publicerad 16 november 2018 Kommentera
Konkurs hotar för Allianceplus
Allianceplus, som bland annat erbjuder hotellstäd, har beviljats rekonstruktion. Foto: Doug Olson/Mostphotos

Företaget Allianceplus, som bland annat erbjuder städtjänster till hotell, har gått dåligt de senaste åren. I måndags beviljades företaget rekonstruktion av Solna tingsrätt.

Enligt senaste årsredovisningen har Allianceplus ett tusental anställda i Sverige. Företagsrekonstruktionen innebär att de kommer att få lön från länsstyrelsen under november månad, genom den statliga lönegarantin.

Fakta: Rekonstruktion

Ett företag som riskerar att gå i konkurs kan ansöka om företagsrekonstruktion hos tingsrätten. Om företaget anses ha möjligheter att överleva på sikt kan rekonstruktion beviljas. Domstolen utser då en rekonstruktör som ska se hur företaget ska gå att få på fötter igen. Under en rekonstruktion gäller den statliga lönegarantin. Det betyder att om arbetsgivaren inte kan betala lönerna, kan staten göra det genom länsstyrelsen. Källa: Kronofogden.

Hotell- och restaurangfacket har kollektivavtal med företaget och medlemmar på ett tiotal arbetsställen runt om i landet. Ombudsman Emil Bäckström kommer att träffa företaget för att höra mer.
– Vi kommer att bevaka våra medlemmars intressen i den här processen, säger han.

På sin hemsida skriver Allianceplus att man nu ska fokusera på servicetjänster, inom till exempel hotell, och att man ska se över antalet anställda. Emil Bäckström säger att han inte fått några signaler om uppsägningar av HRF:are.
– Så som vi har fått det till oss är det inte aktuellt i nuläget.

Nyheter forskning

Skilsmässor vanligast i branschen

Anställda i hotell- och restaurangbranschen skiljer sig oftare än andra yrkesgrupper, visar en ny forskningsstudie. God tillgång på tänkbara partners kan vara en förklaring.

Publicerad 16 november 2018 Kommentera
Skilsmässor vanligast i branschen
Att jobba i hotell- och restaurangbranschen kan vara farligt för äktenskapet, visar forskning. Foto: Colourbox

Att ha många kollegor av det motsatta könet kan öka risken för skilsmässa. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till genom att studera statistik från Danmark kring skilsmässor i olika sektorer.

Resultatet visar att ju högre andel av det motsatta könet i en sektor, desto högre är risken för skilsmässor. Detta gäller både för män och kvinnor, men trenden är lite tydligare när det gäller män.

Fakta om studien

Studien ”Higher divorce risk when mates are plentiful? Evidence from Denmark” är gjord av Caroline Uggla och Gunnar Andersson på Sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Den bygger på statistik från Danmark, som inkluderar alla danskar, födda efter 1945, som gifte sig med någon av motsatt kön mellan 1981 och 2002 och var aktiva på arbetsmarknaden något av dessa år.

Störst risk för skilsmässa är det i hotell- och restaurangbranschen och bemanningssektorn. Lägst är skilsmässorisken bland anställda inom jordbruket, farmaceuter och biblioteksanställda.

Forskarna bakom studien har identifierat flera olika tänkbara förklaringar till detta. En är att det helt enkelt ges fler möjligheter att träffa en ny partner i sektorer med många anställda av motsatt kön. En annan är skillnader i stress, arbetsmiljö och hur mycket social interaktion jobbet innebär.

Forskarna menar också att det skulle kunna vara så att olika typer av människor söker sig till olika yrken.

 

Nyheter språk

Glest med fackinfo på andra språk

Många medlemmar i Hotell- och restaurangfacket har utländsk bakgrund. Men för den som inte talar svenska eller engelska kan det vara svårt att få information om vad facket sysslar med. Nu ska förbundet se över språksituationen.

Publicerad 13 november 2018 Kommentera
Glest med fackinfo på andra språk
I dag finns tryckt material om fackets generella verksamhet bara på engelska och svenska. Foto: Christel Lind

Nyligen höll HRF:s Stockholmsavdelning en uppskattad facklig utbildning på mongoliska. Men förutom sådana lokala initiativ är det dåligt med facklig information på andra språk inom förbundet. I dag finns till exempel inget tryckt material om fackets generella verksamhet på andra språk än engelska. Detta trots att branschen har en stor andel anställda med bakgrund utanför Sverige. Elin Lörnbo, kommunikatör på HRF, säger att arbete pågår.
– Vi arbetar med att uppdatera en fördjupad informationsfolder. När det är klart ska vi ta beslut om vilka språk den ska översättas till.

Härifrån kommer många kollegor

Åtta länder utanför EU där det är vanligt att få arbetstillstånd för att jobba i något branschyrke i Sverige. Källa: Migrationsverket 2017.

  • Thailand
  • Kina
  • Turkiet
  • Irak
  • Vietnam
  • Bangladesh
  • Mongoliet
  • Egypten
Frida Tånghag. Foto: Lars Lanhed

Till kongressen i år kom flera motioner om att HRF bör bli bättre på att informera på fler språk. Frida Tånghag, förtroendevald i avdelning Väst, var en av dem som gick upp i talarstolen.
– Många av mina kollegor har inte svenska eller engelska som huvudspråk. Det är viktigt att kunna nå ut även till dem. Många kommer från en kultur där facket inte finns, eller där det är straffbart att vara med. Vi behöver kunna förklara för dem hur facket fungerar här.

Foto: Annika af Klercker
Elsa Tiger. Foto: Annika af Klercker

En annan som talade för motionerna var Elsa Tiger, förtroendevald i avdelning Nord.
– Många i vår bransch pratar inte svenska. För att vi ska kunna vara en stark organisation är det viktigt att vi når ut till alla. Jag tror att vi förlorar på att inte göra det.
Hon skulle vilja se både utbildningar och tryckt material på fler språk.
– Engelska hjälper många, men det behövs mer. Jag tror att det vore bra med en inventering för att ta reda på vilka som är de vanligaste språken.

Information in other languages

  • Folksam offers customer service in a wide range of languages. They can answer questions about your insurances.
  • Fora, who manages the SAF-LO Collective Pension Insurance, has a multilingual customer service. The telephone number is 08-787 40 10.
  • LO regularly offers courses in different languages. Contact your local LO district for more information.
  • Afa Insurance, owned by Sweden’s labour market parties, has a multilingual website.

Att en språkinventering ska göras beslutades också av kongressen. Pim van Dorpel, vice ordförande, säger att förbundet ska utreda hur man ska kunna språkinventera enligt gällande rätt.
– Nästa steg blir sedan att se hur vi skulle kunna tillmötesgå de språkbehov som finns.
Det behöver dock inte nödvändigtvis handla om att fram tryckt material på fler språk, säger han.
– Digitaliseringen går så snabbt och vi jobbar ganska lite med skrivet material i dag. Det gäller att hitta rätt.

Fråga om jobbet.
151
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här