Nyheter DROGER

Knarket är tillbaka i krogvärlden

Allt fler i Stockholms restaurangvärld använder narkotika. Både gäster och anställda. Samtidigt har polisens krogsektion lagts ned, och satsningen »Krogar mot knark« går på sparlåga.

Publicerad 5 september 2018
Knarket är tillbaka i krogvärlden
Resultat från STAD:s enkät om narkotika, 665 restauranganställda deltog. Illustration: Rebecca Elfast

Fler gäster och anställda inom restaurangbranschen använder narkotika. Det visade nyligen en undersökning från STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drog­problem.
Undersökningen gjordes sedan Johanna Gripenberg, forskare och chef på STAD, fick signaler från branschen om att narkotikaanvändandet ökat.

Lennart Karlsson. Foto: Privat

Även polisen delar bilden. Lennart Karlsson är kommissarie hos Citypolisen i Stockholm. Han var tidigare chef för krogsektionen och säger att narkotikan finns på alla typer av ställen, inte bara på nattklubbar.
Troligen finns det anställda som är påverkade under arbetstid, säger Lennart Karlsson.
– Har man ett beroende behöver man fylla på. Tar man inte något under arbetspasset så kan man ha gjort det precis innan. En del använder droger för att orka jobba långa skift.
Arbetsvillkoren har en stor del i att narkotikan får fäste, säger Lennart Karlsson.
– Det är tuffa arbetstider och stora inslag av osäkerhet i anställningarna. Rörligheten får effekten att till exempel en kock som är drogberoende och inte vill ha hjälp kan kasta sitt förkläde och gå någon annanstans. Vissa konfronteras aldrig och får inte hjälp.

Inställningen till droger har blivit mer liberal. Johan Franck, Beroendecentrum

Ökningen av narkotika på krogen speglar ett förändrat mönster i samhället i stort. Det menar Johan Franck, läkare och verksamhetschef vid Beroendecentrum Stockholm.
– Det finns fler och mer droger. De är lättare att få tag på, bland annat genom internet. Inställningen till droger har blivit mer liberal.

Narkotikaanvändning är vanligare hos krogpersonal under 25 år. Källa: STAD:s undersökning 2018
Varannan tillfrågad hade själv erbjudits droger i restaurangmiljö. Källa: STAD:s undersökning 2018 Foto: Colourbox
Sju av tio anser att narkotikapåverkade gäster alltid ska avvisas. Källa: STAD:s undersökning 2018

Men det finns också en annan förklaring. Kunskaperna och attityderna till narkotika har förändrats eftersom projektet Krogar mot knark inte drivs med samma kraft, menar de som Hotellrevyn har talat med.
När projektet startade i början av 2000-­talet var narkotika vanligt bland både gäster och anställda inom restaurangvärlden i Stockholm. Krogar mot knark togs fram för att vända trenden. Det var ett samarbete mellan branschen och myndigheter.

Utbildning, policy­arbete och mer polisnärvaro på krogarna var några av åtgärderna.
Johan Franck kallades in för att ge arbets­givare och anställda grundläggande kunskap om hur man påverkas akut och långsiktigt av narkotika, vilka tecken man ska leta efter och hur man kan ta upp misstankar om att någon har problem.

Johanna Gripenberg. Foto: STAD

Satsningen hade effekt. Färre kroganställda rapporterade att de själva eller gäster använde narkotika. Fler ingrep mot påverkade gäster.
– Det var fantastiskt när vi såg resultatet, säger Johanna Gripenberg på STAD.
Metoden spreds i landet, till ett femtiotal kommuner. Det fanns en nationell samordnare, kampanjveckor, hemsida, årlig konferens, styrelse och arbetsgrupper.

Fyra lagar och regler runt narkotika

  1. Narkotikastrafflagen. All icke-medicinsk användning och hantering av narkotika är olaglig i Sverige.
  2. Alkohollagen. Restauranger får varken släppa in eller servera alkohol till narkotikapåverkade. Gäster som visar sig vara narkotika­påverkade ska avvisas.
  3. Arbetsmiljölagen. Om en anställd har missbruksproblem ska arbetsgivaren hjälpa till med rehabili­tering, säger lagen.
  4. Avtal om drogtester. Företag som omfattas av Gröna Riks och av Visitas hängavtal har rätt att göra drogtester, enligt ett särskilt avtal mellan HRF och Visita. Arbetsgivaren måste först förhandla enligt mbl § 11.

Men 2016 försvann det ekonomiska stödet från Folkhälsomyndigheten. Nu finns ingen nationell samordnare för projektet. En del kommuner fortsätter på egen hand. I Stockholm finns bara en samordnare som ska sköta både Krogar mot knark och Ansvarsfull alkoholhantering.
– Vi har inte möjlighet att koordinera det narkotikaförebyggande arbetet på samma sätt. Det finns utbildningar, men vi har inte tid att få dit personalen. Det behövs, eftersom det inte finns krav på att de ska utbildas i narkotika­frågor, säger Johanna Gripenberg.

I Stockholm påverkas läget också av att polisens särskilda krogsektion har lagts ner.
– Vi sa att man skulle ringa om det uppstod problem. Men när krogen gjorde det svarade vi att »tyvärr, vi har ingen att skicka«. Vi kunde inte leverera vår del i projektet, säger Lennart Karlsson.
Det behövs någon som förvaltar arbetssättet, säger Johanna Gripenberg.
– När man tar fram en metod som bevisligen hjälper måste man också hitta sätt att få den att leva vidare.

Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här