Allt fler i Stockholms restaurangvärld använder narkotika. Både gäster och anställda. Samtidigt har polisens krogsektion lagts ned, och satsningen »Krogar mot knark« går på sparlåga.
Fler gäster och anställda inom restaurangbranschen använder narkotika. Det visade nyligen en undersökning från STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem.
Undersökningen gjordes sedan Johanna Gripenberg, forskare och chef på STAD, fick signaler från branschen om att narkotikaanvändandet ökat.
Även polisen delar bilden. Lennart Karlsson är kommissarie hos Citypolisen i Stockholm. Han var tidigare chef för krogsektionen och säger att narkotikan finns på alla typer av ställen, inte bara på nattklubbar.
Troligen finns det anställda som är påverkade under arbetstid, säger Lennart Karlsson.
– Har man ett beroende behöver man fylla på. Tar man inte något under arbetspasset så kan man ha gjort det precis innan. En del använder droger för att orka jobba långa skift.
Arbetsvillkoren har en stor del i att narkotikan får fäste, säger Lennart Karlsson.
– Det är tuffa arbetstider och stora inslag av osäkerhet i anställningarna. Rörligheten får effekten att till exempel en kock som är drogberoende och inte vill ha hjälp kan kasta sitt förkläde och gå någon annanstans. Vissa konfronteras aldrig och får inte hjälp.
Inställningen till droger har blivit mer liberal. Johan Franck, Beroendecentrum
Ökningen av narkotika på krogen speglar ett förändrat mönster i samhället i stort. Det menar Johan Franck, läkare och verksamhetschef vid Beroendecentrum Stockholm.
– Det finns fler och mer droger. De är lättare att få tag på, bland annat genom internet. Inställningen till droger har blivit mer liberal.
Men det finns också en annan förklaring. Kunskaperna och attityderna till narkotika har förändrats eftersom projektet Krogar mot knark inte drivs med samma kraft, menar de som Hotellrevyn har talat med.
När projektet startade i början av 2000-talet var narkotika vanligt bland både gäster och anställda inom restaurangvärlden i Stockholm. Krogar mot knark togs fram för att vända trenden. Det var ett samarbete mellan branschen och myndigheter.
Utbildning, policyarbete och mer polisnärvaro på krogarna var några av åtgärderna.
Johan Franck kallades in för att ge arbetsgivare och anställda grundläggande kunskap om hur man påverkas akut och långsiktigt av narkotika, vilka tecken man ska leta efter och hur man kan ta upp misstankar om att någon har problem.
Satsningen hade effekt. Färre kroganställda rapporterade att de själva eller gäster använde narkotika. Fler ingrep mot påverkade gäster.
– Det var fantastiskt när vi såg resultatet, säger Johanna Gripenberg på STAD.
Metoden spreds i landet, till ett femtiotal kommuner. Det fanns en nationell samordnare, kampanjveckor, hemsida, årlig konferens, styrelse och arbetsgrupper.
Fyra lagar och regler runt narkotika
- Narkotikastrafflagen. All icke-medicinsk användning och hantering av narkotika är olaglig i Sverige.
- Alkohollagen. Restauranger får varken släppa in eller servera alkohol till narkotikapåverkade. Gäster som visar sig vara narkotikapåverkade ska avvisas.
- Arbetsmiljölagen. Om en anställd har missbruksproblem ska arbetsgivaren hjälpa till med rehabilitering, säger lagen.
- Avtal om drogtester. Företag som omfattas av Gröna Riks och av Visitas hängavtal har rätt att göra drogtester, enligt ett särskilt avtal mellan HRF och Visita. Arbetsgivaren måste först förhandla enligt mbl § 11.
Men 2016 försvann det ekonomiska stödet från Folkhälsomyndigheten. Nu finns ingen nationell samordnare för projektet. En del kommuner fortsätter på egen hand. I Stockholm finns bara en samordnare som ska sköta både Krogar mot knark och Ansvarsfull alkoholhantering.
– Vi har inte möjlighet att koordinera det narkotikaförebyggande arbetet på samma sätt. Det finns utbildningar, men vi har inte tid att få dit personalen. Det behövs, eftersom det inte finns krav på att de ska utbildas i narkotikafrågor, säger Johanna Gripenberg.
I Stockholm påverkas läget också av att polisens särskilda krogsektion har lagts ner.
– Vi sa att man skulle ringa om det uppstod problem. Men när krogen gjorde det svarade vi att »tyvärr, vi har ingen att skicka«. Vi kunde inte leverera vår del i projektet, säger Lennart Karlsson.
Det behövs någon som förvaltar arbetssättet, säger Johanna Gripenberg.
– När man tar fram en metod som bevisligen hjälper måste man också hitta sätt att få den att leva vidare.