Anders Kjellberg är docent i sociologi vid Lunds universitet och har forskat i många år om fackens organisationsgrad. Han säger att Hotell- och restaurangfackets låga organisationsgrad är en klar nackdel i avtalsförhandlingarna, men att det inte är helt kört för det.
– Man får ju lite sämre kraft bakom orden med en låg organisationsgrad. Men samtidigt finns det fortfarande en hel del stora arbetsplatser med många medlemmar som man skulle kunna plocka ut i en strejk.
 |
| Anders Kjellberg. |
Smärtgränsen för hur många medlemmar HRF kan ha och fortfarande vara en trovärdig part i förhandlingarna är upp till arbetsgivarna, säger Anders Kjellberg.
– Det hänger på omständigheterna och arbetsgivarna. Om de upplever att fackmedlemmarna är för få kan de bli tveksamma att teckna avtal eller att ansluta sig till en arbetsgivarorganisation. Men det är omöjligt att ange en procentsiffra.
Det viktigaste för förbundet just nu är att informera bättre om nyttan av kollektivavtal och medlemskap, säger han.
– Många unga i dag vet inte riktigt vad en fackförening eller ett kollektivavtal är. Utan kollektivavtal kan det till exempel bli en obehaglig överraskning att tjänstepensionen uteblir om arbetsgivaren inget betalat in.
Tur i oturen, säger Anders Kjellberg, är att branscharbetsgivarna av tradition är ganska välorganiserade. År 2007 arbetade 83 procent av de anställda i hotell- och restaurangbranschen på ett ställe med kollektivavtal.
– Det är en väldigt hög andel, särskilt med tanke på den låga organisationsgraden.
Facklig organisationsgrad i olika länder.
- Finland: 71%
- Sverige: 71%
- Danmark: 70%
- Norge: 52%
- Storbritannien: 27%
- Tyskland: 18%
- Japan: 18%
- Polen: 16%
- USA: 12%
- Frankrike: 8%
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
