Nyheter sjukskrivningar

Arbetare i riskzonen för långtidssjukskrivning

Arbetare drabbas oftare av långa sjukskrivningar än tjänstemän. Värst drabbade är privatanställda arbetarkvinnor.

Publicerad 25 november 2016
Arbetare i riskzonen för långtidssjukskrivning
Foto: Istockphoto
Anna Weigelt, Afa Försäkring. Foto: Theresia Köhlin
Anna Weigelt, Afa Försäkring. Foto: Theresia Köhlin

– Ska man jobba länge ska man vara man och läkare.

Så sammanfattar Anna Weigelt, analyschef på Afa Försäkring, resultatet av studien ”Sjukfrånvaro under ett arbetsliv” som släpptes i dag. I rapporten har man gjort en beräkning på hur sjukskrivningtalen kommer att se ut för dem som i dag är 16-25 år gamla. Resultatet visar att arbetare är mer drabbade än tjänstemän, och att arbetarkvinnor i den privata sektorn är värst utsatta.

Av 1 000 privatanställda arbetarkvinnor kommer 141 att någon gång under arbetslivet drabbas av en sådan sjukskrivning. Sjukskrivningarna är också vanligare i de äldre åldrarna, vilket gör att många äldre arbetarkvinnor inte kan arbeta fram till pensionsålder.

Bland männen är siffran knappt hälften, 67 på 1 000 män.

Störst andel sjukskrivningar har privatanställda kvinnor i industrin och byggbranschen. Även kvinnliga städare har en hög andel sjukskrivningar med månadsersättning, 228 på 1 000 personer.

Bland anställda i restaurang- och storkök är det 104 på 1 000 kvinnor och 88 av 1 000 män som får månadsersättning. Det är i sammanhangen en låg siffra, vilket kanske kan förklaras med den så kallade ”healthy worker”-effekten.
– Det innebär att de som stannar kvar i vissa yrken, som i handeln och restaurang, när de är äldre gör det för att de är friska. Annars försvinner de iväg tidigare, säger Anna Weigelt.

För att minska sjukskrivningarna bland kvinnor bör man se över arbetsfördelningen mellan könen, säger Anna Weigelt.
– Man bör kanske titta på skillnader i arbetsuppgifter under ett arbetsliv, se om det skiljer sig mellan könen.

Spara

Nyheter Fackligt arbete

Nordic Choice kan få EWC-råd

Snart kan anställda inom Nordic Choice-koncernen få mer insyn i verksamheten. Just nu pågår diskussioner med företaget om ett EWC-råd.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Nordic Choice kan få EWC-råd
Diskussioner pågår om ett EWC-råd för Nordic Choice-koncernen, där bland andra Clarion Hotels ingår. Foto: Jens C Hilner/Mostphotos
Mathias Berntsen. Foto: Privat

I början av februari reste en grupp förtroendevalda inom Nordic Choice-koncernen till Oslo för att träffa sina nordiska kollegor. Mötet var en del i arbetet för att få till ett europeiskt företagsråd, så kallat EWC, inom kedjan.
– Vi träffade de andra nordiska fackförbunden för att prata igenom vad vi vill med det här, vad som är viktigt för oss, säger Mathias Berntsen. Han är förtroendevald nattportier från Sunne och var en av deltagarna.

Gruppen träffade också HR-cheferna för Sverige, Danmark och Norge, och överlämnade ett avtalsförslag. Bollen ligger nu hos företaget som ska återkomma till de förtroendevalda senast i mitten av mars.

Fakta: Detta är EWC

EWC, eller european works council, är ett råd där företagets ledning möter representanter för de anställda. Det gäller bara för företag som har verksamhet i mer än ett europeiskt land. Typiska frågor som diskuteras här är ekonomi, organisationsförändringar eller arbetsmiljöfrågor. Rätten för anställda att ha ett EWC-råd infördes genom ett EG-direktiv 1994.

Mathias Berntsen hoppas att företaget kan se fördelarna med ett EWC-råd.
– Vi representerar 14 000 anställda. Om vi får information om vad som är på gång kan vi komma med input som gör det lättare att förankra besluten. Det kommer att gynna Choice.

Ann Mårder, HR-chef på Nordic Choice hotels, bekräftar i ett mejl att diskussioner pågår.
– Vi är i dialog kring ett EWC-avtal men vi har inte landat i något än.

Nyheter MICHELIN

Fyra stjärnkrogar saknar avtal

I går avslöjades vilka svenska restauranger som förärats med stjärnor i Michelinguiden. Den enda trestjärniga – Frantzén i Stockholm – har fortfarande inget kollektivavtal. Men det kan det snart bli ändring på.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Fyra stjärnkrogar saknar avtal
Restaurang Frantzén i Stockholm är Sveriges enda med tre stjärnor i Michelinguiden. Snart kan de ha kollektivavtal. Foto: Kajsa Olsson

Förra året blev Frantzén blev den första svenska krog någonsin att få tre stjärnor i Michelinguiden. Redan då kunde Hotellrevyn konstatera att man inte hade tecknat något kollektivavtal för sina anställda.

Men nu uppger Thomas Gynning, vd för Frantzéngruppen, i ett mejl till Hotellrevyn att man har kontakt med Visita om att teckna avtal för alla sina restauranger.

Stjärnkrogarna utan avtal

3 stjärnor:
Frantzén, Stockholm
2 stjärnor:
Vollmers, Malmö
1 stjärna:
Sushi Sho, Stockholm
SAV, Malmö

”Diskussionen har pågått ett tag men försenats av våra restaurangöppningar i utlandet under 2018.” skriver Gynning.
Han bedömer att man kommer att fatta beslut om kollektivavtal i mars.

Stjärnkrogarna med avtal

2 stjärnor:
Oaxen krog, Stockholm
Gastrologik, Stockholm
Fäviken Magasinet, Järpen
Daniel Berlin, Tranås
1 stjärna:
Agrikultur, Stockholm
Aloë, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Mathias Dahlgren – Matbaren, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Volt, Stockholm
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Upper House, Göteborg
Bloom in the Park, Malmö
PM & Vänner, Växjö

Enligt en studie från den danska branschorganisationen Horesta ökar omsättningen för en restaurang med 25 procent året efter man fått en första stjärna i Michelinguiden.

En annan, alldeles färsk studie från TCO:s tankesmedja Futurion, visar att kollektivavtal och starka fack gynnar både anställda och företag.

Nyheter INTERNATIONELLT

Hallå där, Mathias W Emilsson

Hur ska fackförbunden lyckas organisera och engagera unga? Det var ämnet för den internationella fackliga ungdomskonferensen Effat Youth Seminar som nyligen hölls i Lissabon. Mathias W Emilsson, förtroendevald servitör från Umeå, var där.

Publicerad 18 februari 2019 Kommentera
Hallå där, Mathias W Emilsson
Mathias W Emilsson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Vad gjorde ni?
– Vi var ett 30-tal deltagare från fackförbund i runt 15 länder. Vi arbetade med att ta fram grunderna för hur ungdomsverksamheten inom Effat ska se ut. Hur man ska arbeta för att organisera unga och se till att de kommer fram inom sina fackförbund. Det är en stor utmaning. Vi skulle ta fram en form som sedan ska antas av Effats kongress i november.

Vad tar du med dig från konferensen?
– Det var mycket ett kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte. Det jag tar tillbaka till min egen vardag är nog hur viktigt det är att fackförbunden i Europa samarbetar. I Sverige klarar vi oss ganska bra själva i många frågor, vi har så starka fack. Men så ser det verkligen inte ut i Europa. Den fackliga kampen stannar inte vid landets gränser.

Var det något fack som inspirerade med sitt sätt att arbeta med unga?
– Det finska facket PAM, de har en väldigt stark organisation med ungdomsarbete. Mycket aktiviteter, väldigt väl uppstyrt.

Effat

Effat står för European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Unions. Det är en europeisk sammanslutning av fack inom jordbruk, livsmedel, hotell- och restaurang och turism.

Vad tror du är nyckeln till att få unga att engagera sig fackligt?
– Det har jag tänkt mycket på, både i min avdelning och på min arbetsplats. Jag tror att vi måste lyfta frågor som är viktiga för de unga, så att vi blir relevanta. Sedan är det viktigt att tänka på tillgänglighet, till exempel vad vi använder oss av för språk. Att hålla på och slänga sig med förkortningar, som mbl och rso, kan verka väldigt utestängande. Om vi blir bättre på att förklara så kan det göra stor skillnad.

Fråga om jobbet.
155
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här