Nyheter dödsolycka

Kock dog på jobbet – räknas inte som arbetsskada

Kocken Andreas dog efter att ha satt mat i halsen på arbetstid. Men hans död räknas inte som arbetsskada, så de anhöriga nekas ersättning. Hotell- och restaurangfacket driver nu fallet vidare.

Publicerad 22 mars 2017

Andreas, som egentligen heter något annat, höll på att utbilda sig till kock och var lärling på restaurang Butlers i Trollhättan. En förmiddag i april 2015 var han på jobbet och skulle fika. Han hällde upp ett glas juice och tog en liten bit stekt kött.

Men köttbiten hamnade i fel strupe och Andreas fick ingen luft. Arbetskamraterna reagerade snabbt, ringde ambulans och försökte hjälpa honom att andas. Köttbiten satt dock för långt ner och det gick inte att rädda Andreas liv. Han dog 30 år gammal.

Det borde räknas som en arbets­skada, menar Hotell- och restaurangfackets förbundsjurist Eva-Lotta Ramberg. Hon har arbetat med ärendet i flera månader och försökt få myndigheterna att förstå vad det innebär att arbeta i ett kök och äta av den mat som serveras under ett måltidsuppehåll. Men än så länge har hon inte fått gehör.

Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.

– Det är väl ingen som förväntar sig att avlida när man äter maten som serveras på arbetsplatsen. Om inte det här är arbetsskada, vad är det då som krävs?

Försäkringskassan är den myndighet som avgör vad som är arbetsskada. Där menar man att ätandet inte ingick i Andreas arbetsuppgifter. Därför kan dödsfallet inte räknas som arbetsskada. Det innebär bland annat att de anhöriga inte får någon ersättning, vare sig från arbetsskadeförsäkringen eller bidrag till begravningen. Det senare har Pensionsmyndigheten beslutat. HRF har överklagat till förvaltningsrätten, men domstolen gick på samma linje som de andra myndigheterna
– Det är som att de inte läser vad vi skriver, de klumpar ihop det här dödsfallet med andra. Men vi tycker inte att detta är jämförbart med tidigare praxis, säger Eva-Lotta Ramberg.

Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök.

Försäkringskassan och de andra myndigheterna tycker inte att det finns någon direkt koppling mellan Andreas ätande och arbetet. Det handlade inte om avsmakning och maten ingick inte i någon meny. Eva-Lotta Ramberg tycker inte att resonemanget håller.

Måltid på jobbet

  • I HRF:s kollektiv­avtal finns det två typer av matpaus: måltidsrast och måltids­uppehåll.
  • Måltidsrast är schemalagd och räknas inte som arbetstid. Den anställda får fritt disponera sin tid.
  • Måltids­uppehåll räknas som arbetstid och tas ut när det finns möjlighet med hänsyn till arbets­­upp­gifterna.
  • Kostavdrag görs på lönen om det serveras personalmat. Den som får kost­avdrag förmåns­beskattas.

– Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök i praktiken. Gränsen mellan vad som är personalmat och vad som serveras till gästerna är inte alltid tydlig. De tar inte heller någon hänsyn till vad som står i kollektivavtalet om måltidsuppehåll, kostavdrag och förmånsbeskattning. Har inte det något värde för förvaltningsrätten?

Nu vill HRF överklaga domen till Kammarrätten. I pengar handlar det om en ersättning på 19 000 kronor. Men frågan är större än så, anser HRF.
– Vi måste få ändra praxis så att det blir tydligare vad som gäller när man äter personalmat. Hur ska vi i branschen annars hantera det i vardagen? Om något händer ska vi också känna oss trygga, säger Eva-Lotta Ramberg.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här