Nyheter dödsolycka

Kock dog på jobbet – räknas inte som arbetsskada

Kocken Andreas dog efter att ha satt mat i halsen på arbetstid. Men hans död räknas inte som arbetsskada, så de anhöriga nekas ersättning. Hotell- och restaurangfacket driver nu fallet vidare.

Publicerad 22 mars 2017

Andreas, som egentligen heter något annat, höll på att utbilda sig till kock och var lärling på restaurang Butlers i Trollhättan. En förmiddag i april 2015 var han på jobbet och skulle fika. Han hällde upp ett glas juice och tog en liten bit stekt kött.

Men köttbiten hamnade i fel strupe och Andreas fick ingen luft. Arbetskamraterna reagerade snabbt, ringde ambulans och försökte hjälpa honom att andas. Köttbiten satt dock för långt ner och det gick inte att rädda Andreas liv. Han dog 30 år gammal.

Det borde räknas som en arbets­skada, menar Hotell- och restaurangfackets förbundsjurist Eva-Lotta Ramberg. Hon har arbetat med ärendet i flera månader och försökt få myndigheterna att förstå vad det innebär att arbeta i ett kök och äta av den mat som serveras under ett måltidsuppehåll. Men än så länge har hon inte fått gehör.

Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.

– Det är väl ingen som förväntar sig att avlida när man äter maten som serveras på arbetsplatsen. Om inte det här är arbetsskada, vad är det då som krävs?

Försäkringskassan är den myndighet som avgör vad som är arbetsskada. Där menar man att ätandet inte ingick i Andreas arbetsuppgifter. Därför kan dödsfallet inte räknas som arbetsskada. Det innebär bland annat att de anhöriga inte får någon ersättning, vare sig från arbetsskadeförsäkringen eller bidrag till begravningen. Det senare har Pensionsmyndigheten beslutat. HRF har överklagat till förvaltningsrätten, men domstolen gick på samma linje som de andra myndigheterna
– Det är som att de inte läser vad vi skriver, de klumpar ihop det här dödsfallet med andra. Men vi tycker inte att detta är jämförbart med tidigare praxis, säger Eva-Lotta Ramberg.

Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök.

Försäkringskassan och de andra myndigheterna tycker inte att det finns någon direkt koppling mellan Andreas ätande och arbetet. Det handlade inte om avsmakning och maten ingick inte i någon meny. Eva-Lotta Ramberg tycker inte att resonemanget håller.

Måltid på jobbet

  • I HRF:s kollektiv­avtal finns det två typer av matpaus: måltidsrast och måltids­uppehåll.
  • Måltidsrast är schemalagd och räknas inte som arbetstid. Den anställda får fritt disponera sin tid.
  • Måltids­uppehåll räknas som arbetstid och tas ut när det finns möjlighet med hänsyn till arbets­­upp­gifterna.
  • Kostavdrag görs på lönen om det serveras personalmat. Den som får kost­avdrag förmåns­beskattas.

– Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök i praktiken. Gränsen mellan vad som är personalmat och vad som serveras till gästerna är inte alltid tydlig. De tar inte heller någon hänsyn till vad som står i kollektivavtalet om måltidsuppehåll, kostavdrag och förmånsbeskattning. Har inte det något värde för förvaltningsrätten?

Nu vill HRF överklaga domen till Kammarrätten. I pengar handlar det om en ersättning på 19 000 kronor. Men frågan är större än så, anser HRF.
– Vi måste få ändra praxis så att det blir tydligare vad som gäller när man äter personalmat. Hur ska vi i branschen annars hantera det i vardagen? Om något händer ska vi också känna oss trygga, säger Eva-Lotta Ramberg.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Nyheter SPRINGNOTA

East backar om springnotor

Springnotor på restaurang East skulle serveringspersonalen stå för – med sin dricks. Det enligt ett avtal som arbetsgivaren presenterat för de anställda. Ogiltigt avtal, menar Per Persson, avtalssekreterare på HRF. Nu har arbetsgivaren tvingats backa.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
East backar om springnotor
Restaurang East i Stockholm. Foto: Sofia Andersson

Den populära restaurangen vid Stureplan i Stockholm uppgav för tidningen Stockholm Direkt att man har som mest åtta till tio springnotor i månaden. Nu vill man att de ska bli färre. Ett led i det var att den som serverat gäster som smiter från notan ska kunna uppge giltiga skäl till att betalningen uteblivit. Annars skulle kostnaden dras från dricksen.

Ägaren till restaurangen säger till Stockholm Direkt att det är helt i enlighet med kollektivavtalet.

Per Persson på Hotell- och restaurangfacket håller inte med.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

– Dricksen ska gå till den enskilde, som skattar för pengarna. Arbetsgivaren har inget med de pengarna att göra. Skulle arbetsgivaren hålla inne dricksen eller till och med lägga beslag på den skulle jag betrakta det som stöld från den anställde.

Om restaurangen bestämmer sig för att hantera dricks som företagets intäkter ska man dessutom betala moms och arbetsgivaravgifter på pengarna.

Kollektivavtalet reglerar däremot hur man ska hantera löneavdrag vid springnotor.
– Då ska den anställde prata med sin närmaste chef, och sedan ska parterna utreda om den anställde varit grovt vårdslös eller till och med har agerat medvetet. Först därefter kan det bli fråga om avdrag för den anställde, och då ska man enligt kvittningslagen anmäla det till Kronofogden.

Restaurangägaren menade att de anställda har gått med på upplägget genom att underteckna ett avtal. Nu har han dock tvingats backa. Till Dagens Nyheter säger han att man inte kommer att dra kostnaden direkt från dricksen.
Enligt Per Persson hade han egentligen inget val.
– Ett sådant avtal skulle vara ogiltigt. För att ta ett annat exempel: Om avtalet säger att jag ska ha 120 kronor i timmen och jag går med på 75 i stället – då är det ogiltigt. Den anställde kan inte avtala om sämre villkor än de som finns i kollektivavtalet.

Hotellrevyn har försökt nå ägaren till East för en kommentar.

Nyheter arbetsskador

Branschanställda drabbas hårt av hot och våld

Hot och våld, som till exempel rån, ligger bakom en liten del av arbetsskadorna i restaurangbranschen. Men när det inträffar blir konsekvenserna ofta allvarliga, visar en ny rapport från Afa Försäkring.

Publicerad 11 december 2018 Kommentera
Branschanställda drabbas hårt av hot och våld
När restauranganställda drabbas av hot och våld handlar det oftast om rån. De personliga konsekvenserna blir ofta stora, visar Afa Försäkrings rapport. Foto: Ove Nordström/Mostphotos

Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall på grund av hot och våld är ganska liten i restaurangbranschen. År 2016 drabbades 0,1 på 1 000 restauranganställda av ett sådant olycksfall. Det kan jämföras med 4,9 på 1 000 lokförare och 2,6 på 1 000 poliser.

Men när restauranganställda utsätts får det betydligt oftare allvarliga konsekvenser. Här klassas fyra av tio arbetsolycksfall på grund av hot och våld som allvarliga. Det vill säga att olyckan lett till minst 30 dagars sjukskrivning eller läkning, alternativt medicinsk invaliditet.

Motsvarande siffra bland poliser är knappt vart tionde.
– Arbetsolycksfallen på grund av hot och våld kanske inte är lika många bland restauranganställda, men de är ofta allvarliga. Det förekommer ofta vapen, som knivar eller pistoler. Det gör att de här arbetsolycksfallen leder till stressreaktioner, säger Therese Ljung, analytiker på Afa Försäkring.

Det är vanligt att restauranganställda får en psykisk diagnos efter en allvarlig hot- och våldsorsakad arbetsolycka. Det gäller nio av tio kvinnor och drygt hälften av männen. Bland poliser, väktare och ordningsvakter är motsvarande siffra runt var fjärde.

Statistiken omfattar arbetsolyckor som anmälts till och godkänts av Afa Försäkring de senaste åren.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här