Nyheter dödsolycka

Kock dog på jobbet – räknas inte som arbetsskada

Kocken Andreas dog efter att ha satt mat i halsen på arbetstid. Men hans död räknas inte som arbetsskada, så de anhöriga nekas ersättning. Hotell- och restaurangfacket driver nu fallet vidare.

Publicerad 22 mars 2017

Andreas, som egentligen heter något annat, höll på att utbilda sig till kock och var lärling på restaurang Butlers i Trollhättan. En förmiddag i april 2015 var han på jobbet och skulle fika. Han hällde upp ett glas juice och tog en liten bit stekt kött.

Men köttbiten hamnade i fel strupe och Andreas fick ingen luft. Arbetskamraterna reagerade snabbt, ringde ambulans och försökte hjälpa honom att andas. Köttbiten satt dock för långt ner och det gick inte att rädda Andreas liv. Han dog 30 år gammal.

Det borde räknas som en arbets­skada, menar Hotell- och restaurangfackets förbundsjurist Eva-Lotta Ramberg. Hon har arbetat med ärendet i flera månader och försökt få myndigheterna att förstå vad det innebär att arbeta i ett kök och äta av den mat som serveras under ett måltidsuppehåll. Men än så länge har hon inte fått gehör.

Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.

– Det är väl ingen som förväntar sig att avlida när man äter maten som serveras på arbetsplatsen. Om inte det här är arbetsskada, vad är det då som krävs?

Försäkringskassan är den myndighet som avgör vad som är arbetsskada. Där menar man att ätandet inte ingick i Andreas arbetsuppgifter. Därför kan dödsfallet inte räknas som arbetsskada. Det innebär bland annat att de anhöriga inte får någon ersättning, vare sig från arbetsskadeförsäkringen eller bidrag till begravningen. Det senare har Pensionsmyndigheten beslutat. HRF har överklagat till förvaltningsrätten, men domstolen gick på samma linje som de andra myndigheterna
– Det är som att de inte läser vad vi skriver, de klumpar ihop det här dödsfallet med andra. Men vi tycker inte att detta är jämförbart med tidigare praxis, säger Eva-Lotta Ramberg.

Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök.

Försäkringskassan och de andra myndigheterna tycker inte att det finns någon direkt koppling mellan Andreas ätande och arbetet. Det handlade inte om avsmakning och maten ingick inte i någon meny. Eva-Lotta Ramberg tycker inte att resonemanget håller.

Måltid på jobbet

  • I HRF:s kollektiv­avtal finns det två typer av matpaus: måltidsrast och måltids­uppehåll.
  • Måltidsrast är schemalagd och räknas inte som arbetstid. Den anställda får fritt disponera sin tid.
  • Måltids­uppehåll räknas som arbetstid och tas ut när det finns möjlighet med hänsyn till arbets­­upp­gifterna.
  • Kostavdrag görs på lönen om det serveras personalmat. Den som får kost­avdrag förmåns­beskattas.

– Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök i praktiken. Gränsen mellan vad som är personalmat och vad som serveras till gästerna är inte alltid tydlig. De tar inte heller någon hänsyn till vad som står i kollektivavtalet om måltidsuppehåll, kostavdrag och förmånsbeskattning. Har inte det något värde för förvaltningsrätten?

Nu vill HRF överklaga domen till Kammarrätten. I pengar handlar det om en ersättning på 19 000 kronor. Men frågan är större än så, anser HRF.
– Vi måste få ändra praxis så att det blir tydligare vad som gäller när man äter personalmat. Hur ska vi i branschen annars hantera det i vardagen? Om något händer ska vi också känna oss trygga, säger Eva-Lotta Ramberg.

Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här