Kocken Andreas dog efter att ha satt mat i halsen på arbetstid. Men hans död räknas inte som arbetsskada, så de anhöriga nekas ersättning. Hotell- och restaurangfacket driver nu fallet vidare.
Andreas, som egentligen heter något annat, höll på att utbilda sig till kock och var lärling på restaurang Butlers i Trollhättan. En förmiddag i april 2015 var han på jobbet och skulle fika. Han hällde upp ett glas juice och tog en liten bit stekt kött.
Men köttbiten hamnade i fel strupe och Andreas fick ingen luft. Arbetskamraterna reagerade snabbt, ringde ambulans och försökte hjälpa honom att andas. Köttbiten satt dock för långt ner och det gick inte att rädda Andreas liv. Han dog 30 år gammal.
Det borde räknas som en arbetsskada, menar Hotell- och restaurangfackets förbundsjurist Eva-Lotta Ramberg. Hon har arbetat med ärendet i flera månader och försökt få myndigheterna att förstå vad det innebär att arbeta i ett kök och äta av den mat som serveras under ett måltidsuppehåll. Men än så länge har hon inte fått gehör.
– Det är väl ingen som förväntar sig att avlida när man äter maten som serveras på arbetsplatsen. Om inte det här är arbetsskada, vad är det då som krävs?
Försäkringskassan är den myndighet som avgör vad som är arbetsskada. Där menar man att ätandet inte ingick i Andreas arbetsuppgifter. Därför kan dödsfallet inte räknas som arbetsskada. Det innebär bland annat att de anhöriga inte får någon ersättning, vare sig från arbetsskadeförsäkringen eller bidrag till begravningen. Det senare har Pensionsmyndigheten beslutat. HRF har överklagat till förvaltningsrätten, men domstolen gick på samma linje som de andra myndigheterna
– Det är som att de inte läser vad vi skriver, de klumpar ihop det här dödsfallet med andra. Men vi tycker inte att detta är jämförbart med tidigare praxis, säger Eva-Lotta Ramberg.
Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök.
Försäkringskassan och de andra myndigheterna tycker inte att det finns någon direkt koppling mellan Andreas ätande och arbetet. Det handlade inte om avsmakning och maten ingick inte i någon meny. Eva-Lotta Ramberg tycker inte att resonemanget håller.
Måltid på jobbet
- I HRF:s kollektivavtal finns det två typer av matpaus: måltidsrast och måltidsuppehåll.
- Måltidsrast är schemalagd och räknas inte som arbetstid. Den anställda får fritt disponera sin tid.
- Måltidsuppehåll räknas som arbetstid och tas ut när det finns möjlighet med hänsyn till arbetsuppgifterna.
- Kostavdrag görs på lönen om det serveras personalmat. Den som får kostavdrag förmånsbeskattas.
– Jag kan förstå hur de tänker, om de aldrig har sett hur det kan gå till i ett restaurangkök i praktiken. Gränsen mellan vad som är personalmat och vad som serveras till gästerna är inte alltid tydlig. De tar inte heller någon hänsyn till vad som står i kollektivavtalet om måltidsuppehåll, kostavdrag och förmånsbeskattning. Har inte det något värde för förvaltningsrätten?
Nu vill HRF överklaga domen till Kammarrätten. I pengar handlar det om en ersättning på 19 000 kronor. Men frågan är större än så, anser HRF.
– Vi måste få ändra praxis så att det blir tydligare vad som gäller när man äter personalmat. Hur ska vi i branschen annars hantera det i vardagen? Om något händer ska vi också känna oss trygga, säger Eva-Lotta Ramberg.