Hotell- och restauranganställda hör till dem som upplever arbetet som minst meningsfullt, enligt undersökningen Jobbhälsoindex. Men de som jobbar inom turism ser oftare mening i jobbet.
Publicerad 15 januari 2019
Av anställda inom kultur, fritid, sport och turism ser 70 procent jobbet som meningsfullt. Foto: Istockphoto
Knappt hälften av dem som arbetar inom hotell, restaurang, catering och storhushåll tycker att jobbet känns meningsfullt, 14 procent tycker att det saknar mening. Resten svarade ”varken eller”. Det visar en undersökning från Jobbhälsoindex.
De som tycker att jobbet är allra mest meningsfullt arbetar inom vård, omsorg och utbildning. Men anställda inom turism är nästan lika nöjda, hela 70 procent av dem ser jobbet som meningsfullt.
Mer om undersökningen
Jobbhälsoindex är en årlig undersökning om hälsa i arbetslivet, som görs av Jobbhälsoindex och Svenskt Kvalitetsindex.
Nästan 10 000 personer har besvarat undersökningens frågor. Läs mer här.
I genomsnitt tycker var tionde av landets anställda att arbetet känns meningslöst. Yngre tycker oftare att jobbet saknar mening. På kvinnodominerade arbetsplatser ses arbetet i högre utsträckning som meningsfullt än på mansdominerade respektive blandade arbetsplatser. Upplevelsen av att jobbet saknar mening är starkare hos dem som har många sjukdagar.
Markerade sittplatser, skyltar som påminner om att hålla avståndet och nedstängning. Så möter branschföretagen Folkhälsomyndighetens nya regler för servering.
I tisdags kom Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för att minska smittspridningen av coronaviruset i restaurangbranschen. All form av trängsel mellan gäster, till exempel i köer eller vid bardiskar, är nu förbjuden. Bordsservering och take away är fortfarande tillåtet, liksom att låta gäster beställa och hämta mat och dryck vid en disk, så länge det inte leder till trängsel.
Stefan Lundin. Foto: Visita
Visitas chefsjurist Stefan Lundin tycker att de initiala uppgifterna i media om att bara bordsservering ska vara tillåtet var olyckliga.
– Det skapade en väldigt stor oro i näringen kring vad detta kommer att innebära. Det är ju inte så att bara bordsservering är tillåtet. Det handlar ju om att man ska minska trängseln, säger han.
Visita arbetar nu med att informera medlemsföretagen om vad som gäller. Stefan Lundin säger att det framför allt kommer bli en utmaning för verksamheter i små, välbesökta lokaler.
– Vi ser nu till att informera brett om detta. Vi tycker naturligtvis att det är viktigt att vi följer myndighetens riktlinjer.
På McDonald’s har man bland annat tagit fram dekaler på bord och golv för att påminna gäster att hålla avståndet, berättar Henrik Nerell, presschef.
– På restauranger där gäster kan beställa vid digitala kiosker arbetar vi för att kioskerna är tillgängliga på ett sådant sätt att gästerna enkelt kan hålla avståndet till varandra. Detsamma gäller i kassan.
På McDonald’s påminner dekaler gästerna om att inte sitta för nära varandra. Foto: McDonald’s
Majoriteten av McDonald’s svenska restauranger erbjuder i dag bordsservering, säger han. Dessutom är det många gäster som i dagsläget väljer drive thru, utkörning eller take away, berättar Henrik Nerell.
– Det är viktigt för alla att bidra till att minska smittspridningen i samhället och vi gör allt vi kan för att ha en trygg och säker restaurangmiljö för gäster och medarbetare.
Fakta: Så gör andra
I Stockholm har 35 restauranger och kaféer gått samman under uppropet #vartannatbord för att visa att man numera glesar ut mellan gästerna genom att bara boka in vartannat bord. Alla branschföretag är välkomna att delta i uppropet, skriver initiativtagarna.
Många restauranger erbjuder gäster möjlighet att sitta i separata rum.
En del hotellrestauranger erbjuder restauranggäster möjlighet att äta i ett hotellrum.
Även kafékedjan Espresso House har satt upp markeringar för att få gästerna att hålla avståndet, berättar Robin Wilhelmsson, pressansvarig.
– Vi inför extra krav på avstånd mellan gäster, extra avstånd i vår servering mellan våra sittplatser och fortsätter att uppmuntra digitala beställningar för både take away eller bordsbeställning.
Han berättar att kedjan redan tidigare gjort förändringar med syfte att minska smittspridningen.
– Vi har intensifierat våra städ- och hygienrutiner. Allt på vår meny går att ta med och man kan både beställa och betala digitalt. Vi vill på alla sätt bidra till lösningar för att hålla vårt samhälle och vår bransch i gång.
Jakob Grandin. Foto: Pressbild
Svårare att anpassa sig är det för nattklubbarna. I samband med Folkhälsomyndighetens nya regler meddelade till exempel Stureplansgruppen att man stänger sina nattklubbar. Jakob Grandin, delägare till nattklubben Trädgården i Stockholm, tror att det är vad myndigheterna vill.
– Jag tycker det är tydligt vad myndigheterna vill, att nattklubbar inte ska vara öppna. Vi ställer oss självklart bakom myndigheterna och deras beslut och jag skulle tro att det gäller samtliga våra kollegor också. Även om vi ser hur många kämpar just nu.
Tillsammans med förbudet på folksamlingar med mer än 499 personer innebär riktlinjerna att många nattklubbar riskerar att inte överleva. För att rädda dem krävs insatser från myndigheter och stöd från allmänheten, säger Jakob Grandin.
– Man har buffertar, men man har inte planerat för nollintäkter. Folk har inte många andetag kvar.
Fler måste omfattas av a-kassa, och det måste bli enklare att ansöka om ersättningen. Det menar HRF och LO, som har lämnat en kravlista till regeringen. Foto: Peter Jönsson
Hittills har mer än 18 500 anställda inom hotell- och restaurangbranschen gått ned i arbetstid genom korttidsarbete. Men det räcker inte, menar LO. Nu vill de ge företagen möjlighet att heltidspermittera anställda under en period.
– Jag var på ett hotell i Stockholm i dag. De hade tre gäster på två uthyrda rum. Och de har väl 180-190 anställda. Vad ska alla dessa människor göra? Beläggningen på hotellen i Stockholm i måndags var nere på sex procent, det är en näst intill overklig situation, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.
En annan angelägen fråga för Hotell- och restaurangfacket är rätten till a-kassa. Många extraanställda i branschen har blivit av med sina jobb, och många uppfyller inte villkoren för att få ersättning från a-kassan. I en kravlista till regeringen listar nu LO flera förändringar som man anser behövs omgående. Bland annat vill man se förenklade arbetsgivarintyg och ge a-kassorna tillgång till Skatteverkets inkomstuppgifter.
– Vi måste ha ett mycket mer förenklat regelverk som dels gör att det går att hantera volymerna som nu kommer in till a-kassorna, dels göra det enklare att ansöka om a-kassa. I vår bransch har vi många som haft flera arbetsgivare under kort tid. Att få intyg från alla är minst sagt besvärligt, säger Malin Ackholt.
Man föreslår också att arbetsvillkoret i försäkringen förändras. Dessutom vill HRF ha en kraftigt höjd grundersättning. Det är ersättningen som den får som inte uppfyller kravet för inkomstrelaterad ersättning. I dag ligger den på 365 kronor per dag.
– Det vi vill är att fler ska omfattas av a-kasseersättning, säger Malin Ackholt.
Den som trots generösare villkor inte har rätt till a-kasseersättning borde få ett studiestipendium i tre månader, anser LO. Detta förutsatt att man kan intyga att man jobbat i besöksnäringen. Kravet är att personen deltar i digitala studier på heltid.
Ett annat krav är att de som jobbar nära människor ska ha rätt till skyddsutrustning.
Två tidigare chefer står åtalade med anledning av björnattacken som ledde till en djurskötares död i Orsa rovdjurspark. Nu förhörs de i Mora tingsrätt.
Under onsdagen hördes den dåvarande anläggningschefen för Orsa rovdjurspark vid Mora tingsrätt. Mannen var en av de ansvariga för arbetsmiljön när en 18-årig djurskötare dog sedan han blivit attackerad av björn.
Den åtalade var på plats och beskrev underhållet av parken som eftersatt. Han medgav att han hade ansvar för arbetsmiljön, men ansåg inte att han skulle ha varit oaktsam. Det berättar Aino Pietilä, åklagare vid Riksenheten för arbetsmiljöbrott, som medverkade via videolänk på grund av restriktioner med anledning av covid-19.
– Han menade att han gjort sitt bästa och tagit itu med brister och vidtagit åtgärder allt eftersom de påpekats. Han hade också påbörjat arbete för egenkontroll vecko- och månadsvis, men tidsbrist gjorde att arbetet inte hunnit komma igång, säger Aino Pietilä.
Dagliga kontroller hade dock genomförts.
Det var inte några nya uppgifter som framkom under rättegångsdagen, säger Aino Pietilä till Hotellrevyn.
– Det framkom ingenting som inte redan kommit fram under förundersökningen. Det finns ingen anledning att justera åtalet.
Aino Pietilä frågade anläggningschefen om han någon gång övervägt att stänga hela parken, men det hade han inte, skriver tidningen Dala-Demokraten. Motiveringen var enligt tidningen att djuren mådde bra och att han förutsatte att hägnet var byggt enligt länsstyrelsens tillstånd.
Under torsdagen förhörs den man som var vd för Grönklittsgruppen när den unge djurskötaren omkom. De båda cheferna åtalas för grovt arbetsmiljöbrott, vållande till annans död samt arbetsmiljöbrott med framkallande av fara för annan.
Rättegången pågår under totalt 17 dagar fram till den 10 juni.
Rovdjursparken har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Under rättegångsdagen konstaterades det att det inte fanns något skyddsombud vid tiden för olyckan.
