Det finns ett samband mellan låg facklig anslutningsgrad och höga toppchefslöner. Det menar två forskare vid Internationella Valutafondens forskningscenter.
När färre är med i facket ökar löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Den slutsatsen dras i en kommande rapport från Internationella Valutafondens forskningscenter. Det är ekonomiforskarna Florence Jaumotte och Carolina Osorio Buitron som har analyserat ekonomiska skeenden i olika länder, bland annat Sverige, från det tidiga 1980-talet och framåt. De ser ett klart samband mellan låg facklig organisationsgrad och en ökning av inkomsterna för de högst avlönade på arbetsmarknaden.
Det finns flera tänkbara orsaker, enligt forskarna. En är att facklig organisering tillsammans med minimilöner hjälper till att utjämna lönespridningen på arbetsmarknaden. När facket försvagas minskar den möjligheten.
En annan tänkbar förklaring ligger i att svaga fackförbund har sämre förhandlingsläge i löneförhandlingar. Och ju lägre lönerna är för låg- och medelinkomsttagare, desto större del av företagens vinster kan gå till företagsledning och aktieägare. Dessutom, konstaterar forskarna, har svaga fackförbund svårt att påverka beslut som till exempel storlek och struktur på chefernas löner.
IMF-forskarna anser att det kan finnas anledning att agera på regeringsnivå för att motverka ojämlika löner. Några förslag är att införa regler som ger arbetarna inflytande över chefslöner samt att göra det enklare att förhandla fram kollektivavtal.
Den fulla rapporten väntas släppas i maj.
Läs mer…
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
