Personalen på ett hotell i norra Värmland har ett rum till sitt förfogande. Där kan de bland annat byta om och vila.
I oktober upptäckte en av de anställda en kamera i rummet.
Kameraövervakning i lagen
Privat verksamhet, som hotell, behöver inte särskilt tillstånd för att kamerabevaka. Däremot måste det finnas skäl och ske i enlighet med dataskyddsförordningen.
Den som vill kamerabevaka ska väga sitt eget behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Det ska finnas ett berättigat intresse för att få kamerabevaka, till exempel att förebygga och utreda brott.
Kameran var påslagen och filmade i riktning mot sängen och toaletten. Vd:n själv har uppgett att kameran finns där för att han misstänkte att det pågick oegentligheter.
Flera ur personalen hörde av sig till Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.
– Vi har påkallat förhandling med hotellets vd om brott mot mbl och kränkning av de anställda, säger Martin Collander, tillförordnad kassör i avdelning Karlstad.
Personalen har också polisanmält vd:n för kränkande fotografering.
Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.
Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.
Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.
Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.
Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.
Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.
Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.
Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.
Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.
Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.
Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.
Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.
Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.
Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.
Fakta: Uppsatsen
B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.
Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.
Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.
