Nyheter övervakning

Hotell plockar ner övervakningskameror

Korridorer, matsalen, köket, baren – det satt övervakningskameror nästan överallt på arbetsplatsen. Men hotellet hade glömt tre viktiga saker: att informera, söka tillstånd och att förhandla med facket. Nu har kamerorna tagits ner – tills vidare.

Publicerad 16 december 2016
Hotell plockar ner övervakningskameror
Från monitorn i receptionen gick det att se nästan hela hotellet.

Sammanlagt fanns det minst 17 övervakningskameror inne på Elite Hotel Marina Towers i Stockholm. Med det avancerade kamerasystemet gick det att följa personal och gäster när de rörde sig i exempelvis korridorerna, matsalen, köket och baren. En del kameror var dolda. Från en monitor i receptionen – eller på distans via webben och mobilen – gick det att följa personal och gäster i realtid.

Men hotellet hade missat några viktiga saker: att få tillstånd för kamerorna, att förhandla med facket och att informera om kameraövervakningen. Skyddsombudet Lars-Robert Nordin upptäckte det här vid en skyddsrond.
– De har kunnat följa oss överallt när vi rör oss inne på hotellet, det känns väldigt obehagligt. Och alla som jobbar här, till exempel i receptionen, har haft tillgång till systemet. Företaget har inte haft någon ordning på sina rutiner, säger han.

Lars-Robert Nordin. Foto: Elis Hoffman
Lars-Robert Nordin, skyddsombud. Foto: Elis Hoffman

För att få stopp på övervakningen kallade Lars-Robert Nordin till förhandling med ledningen. Då agerade de snabbt och plockade ner kameror som saknade tillstånd.
– Ja, nu ser vi framåt och tar ett omtag med kamerorna. Där vi inte har tillstånd, och behöver det, så kommer vi att söka tillstånd, säger Anders Wahlund, regionchef på Elite Hotels.

Hur kameraövervakning får gå till styrs bland annat av kameraövervakningslagen. Hur bilder och annan information om de övervakade personerna får sparas och hanteras står i personuppgiftslagen. Datainspektionen ser till att lagarna följs, och i början av 2017 ska de göra en specialgranskning av sju hotell i olika delar av landet för att se hur de följer lagarna.  Bland dem som ska granskas ingår ett Elitehotell.

Man behöver inte ha tillstånd för kameror som bara filmar det som sker inne på hotellet, dit allmänheten inte har tillträde. Däremot ska de förhandlas med facket, vilket Elite tänker göra nu.
– Generellt ser vi över alla kameror som är bakom kulisserna. Där det har varit tveksamt har vi plockat bort dem och nu ska vi försöka se till att allt blir rätt, till exempel genom att förhandla med facket innan de sätts upp igen, säger Anders Wahlund.

Förhandlingsdatum är inte satt än, men Elite Hotels vill att det ska gå snabbt. Skyddsombudet Lars-Robert Nordin tycker inte att det är lika bråttom. Han har varit i kontakt med Datainspektionen och fått rådgivning.
– Kamerorna hade suttit uppe i sju år utan tillstånd eller förhandling. Nu tycker jag det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt. Det känns väldigt skönt nu när kamerorna är borta.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här