Nyheter RÖKFÖRBUD

Här har de fimpat i förtid

Den första juli är det slutrökt på landets uteserveringar. Men krögaren Chian Alkoyun införde förbud redan i april. – Vi ville ha en inkörningsperiod.

Publicerad 17 maj 2019
Här har de fimpat i förtid
Chian Alkoyun vid en av sina två rökfria uteserveringar. Foto: Per Groth

År 2005 förbjöds rökning inomhus på serveringsställen, och i sommar är det slutrökt även på uteserveringar. Liksom inför rökförbudet inomhus varnar krögare för stök och krångel när rökare måste lämna serveringen. En rundringning som sajten Dagens Opinion har gjort visar att över hälften av krögarna tror att de nya reglerna påverkar dem negativt, medan en tredjedel inte ser något större problem.

Krögaren Chian Alkoyun, som driver två restauranger i Eskilstuna, ligger någonstans mitt emellan.
– Särskilt stökigt kommer det nog inte att bli, men kanske lite bökigt. Krogarna har redan så mycket olika saker att tänka på, det här blir ytterligare en. Men i grunden är det en positiv sak. Det kommer att funka, säger han.

På Chian Alkoyuns restauranger, O´Learys och Royal Oak, förbjöds rökning redan när uteserveringarna öppnade i början av april.
– Mest var det för att vi kände att det inte är säkert att det kommer att funka hundraprocentigt med en gång. Vi ville ha en inkörningsperiod, så att vi är redo när förbudet införs, säger han.

Vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.

Responsen har varit blandad, berättar han. Anställda har fått tillrättavisa gäster ett antal gånger, och en del ifrågasätter förbudet.
– Man får vara lite pedagogisk och prata med dem. Då går det bra. Men vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.

Det här gäller enligt nya lagen

  • Från den 1 juli blir det förbjudet att röka på vissa allmänna platser. Förutom ute­serveringar omfattas även busshållplatser, tågperronger och lekplatser.
  • Rökförbudet gäller både vanlig tobak och så kallade e-cigaretter samt vattenpipor.
  • Den som äger eller hyr lokalen eller utomhus­ytan har ansvar för att förbudet följs.
  • Det införs också ett krav på tillstånd för att få sälja tobaksvaror.

De har ställt upp en »rökstation« en bit bort. Ett problem som Chian Alkoyun ser är att ensamma gäster som vill gå dit och röka, måste lämna sin dryck obevakad.
– Det finns en risk att någon kan stoppa något i den, säger han.
Helst skulle Chian Alkoyun vilja att kommunen ordnade särskilda rökplatser i det krogtäta området.
– Då skulle det dels bli snyggare, och dels skulle det bli tydligare för gästerna vad som gäller.

Han tror att det nya förbudet på sikt kommer att bli lika självklart som förbudet mot att röka inomhus.
– Jag hade krog även när det blev rökförbud inne och det var ju en ännu större övergång. Men det gick bra det med.

Nyheter ORGANISERING

Allt fler HRF-klubbar i Stockholm

Det bildas allt fler fackklubbar i Stockholm. Scandic Continental är en av de nya klubbarna. Stödet från HRF fick dem att organisera sig.

Publicerad 18 juni 2019 Kommentera
Allt fler HRF-klubbar i Stockholm
Scandic Continental har fått HRF-klubb. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I år har Hotell- och restaurangfackets avdelning Stockholm-Gotland fått tolv nya klubbar. Det är mycket, med tanke på att avdelningen tidigare hade 33 klubbar och att det totalt finns 87 i landet.

Förtroendevalda HRF:arna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas arbetar som organisatörer två dagar i veckan. Det var de som kontaktade medlemmarna på Scandic Continental.
– Vi ringde alla i förväg och berättade att vi ville ordna ett möte för att prata om att kanske bilda klubb. Det blev bra samtal, säger Tseegii Byambadorj.

Helen Meurk var då ensam facklig på arbetsplatsen.
– Vi var två platsombud i början, men sedan slutade min kollega. Det blev för mycket för en person att försöka få i gång facket, säger Helen Meurk.

Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta. Tseegii Byambadorj

Organisatörerna tyckte att det verkade finnas intresse för en klubb. Men helt säkra var de inte, säger Tseegii Byambadorj.
– Vi visste inte om det kanske bara skulle bli vi två och Helen på mötet. Men det kom 23 personer. Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

På det första mötet brukar de berätta om vilka fackliga uppdrag som finns.
– Många vet inte vad det innebär att ha förtroendevalda och klubb, att man till exempel kan förhandla lokalt med arbetsgivaren, säger Georgios Gkoratsas.
De förklarar varför det är viktigt att organisera sig.
– Medlemmarna känner arbetsplatsen bättre än vad vi och ombudsmännen gör. De vet vilka behoven är, säger Tseegii.

Adriana Ovalle Esquivel
Adriana Ovalle Esquivel. Foto: Elis Hoffman

Medlemmarna på Continental bestämde att de ville bilda klubb. Adriana Ovalle Esquivel valdes till ordförande. Hittills har hon haft två möten med hotellets vd.
– Vi kommer att träffas en gång i månaden. Han var väldigt intresserad, vi pratade om arbetsmiljö och om att kanske försöka få sfi-utbildning till hotellet.
Arbetsmiljö är klubbens viktigaste fråga.
– Det gäller speciellt house-keeping och frukosten. Ergonomin måste vara bra och personalen ska inte känna sig stressad på grund av bemanningen, säger Adriana Ovalle Esquivel.

Diana Rodriguez Navarro är försäkringsinformatör. Hon har varit på sin första medlemsutbildning.
– Det är verkligen viktigt att ha information när man ska lösa problem. Jag  ska gå fler kurser. Då kan jag prata mer med våra medlemmar och sprida informationen.

Helen Meurk
Helen Meurk. Foto: Elis Hoffman

Helen Meurk har varit HRF-medlem i 27 år, det här är första gången hon jobbar på ett ställe med fackklubb. Men de anställda skulle nog ha bildat klubb ändå till sist, tror hon.
– Men det gick snabbare och lättare så här. Det känns som att vi kommer att bli en stark klubb.

På bilden från vänster: Adriana Ovalle Esquivel, Diana Rodriguez Navarro, Helen Meurk, de två organisatörerna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas, Kerry Nwokolo.

Nyheter ORGANISERING

”Inget har fungerat lika bra som det här”

Avdelning Stockholm-Gotland har aldrig förut haft en sådan medvind i organiseringen, berättar HRF-ombuds­man Annika de Klonia.

Publicerad 18 juni 2019 Kommentera
”Inget har fungerat lika bra som det här”
HRF har testat olika sätt att få i gång facklig organisering. Foto: Anna-Karin Nilsson
Annika de Klonia
Annika de Klonia. Foto: Anna Simonsson

Målet för 2019 var att bilda klubbar eller utse platsombud och skyddsombud på åtta arbetsplatser. Redan i maj hade det bildats tolv nya klubbar och utsetts flera platsombud, skyddsombud och försäkringsinformatörer.

Arbetet har gjorts av fyra organisatörer, som först ringt alla medlemmar på arbetsplatsen för att höra om det finns intresse av att organisera sig.
– Har tillräckligt många verkat intresserade har jag tagit kontakt med hotellchefen för att få lokal för möte, säger ­Annika de Klonia.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

Hittills har varje sådant möte gett resultat i form av klubb eller förtroendevalda. Klubbstyrelserna får en introduktionsdag så att de vet vad som krävs. Sedan hålls styrelseutbildning, där de lägger upp en plan.
– Det dyker alltid upp »bubblare«, sådant som är på gång hos dem och som de vill jobba med.

Avdelningen har genom åren testat olika sätt att organisera.
– Vi har besökt arbetsplatser utan att ha bokat möten, vi har gått gata upp och gata ner för att värva. Men inget har fungerat lika bra som det här när vi ringer runt till alla medlemmar.

Varför har det varit så svårt ?
– En stor del av förklaringen är den höga personalomsättningen, men också att HRF synts för lite. Det finns arbetsplatser där medlemmar arbetat i många år utan att någon från HRF kontaktat dem.

Nyheter AVGIFT

Medlemsavgiften höjs

Från den 1 juli höjs medlemsavgiften för de allra flesta. Det har HRF:s förbundsstyrelse beslutat.

Publicerad 13 juni 2019 Kommentera
Medlemsavgiften höjs
I juli höjs avgiften i Hotell- och restaurangfacket. Foto: lolostock/Istockphoto

Hotell- och restaurangfacket behöver öka sina intäkter. Nu har man fattat beslut om att höja medlemsavgiften med i snitt elva kronor per månad. På det viset räknar man med att få in ytterligare 3,4 miljoner per år.

Nya avgifterna:

Lön
Avgift före höjning
Höjning Ny avgift från 1 juli
–8699 199 kr 0 kr 199 kr
8 700–12 699 270 kr 9 kr 279 kr
12 700–22 699 365 kr 10 kr
375 kr
22 700 – 390 kr 19 kr
409 kr

 

Fråga om jobbet.
73
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här