Personalen var irriterad. De fick bara två t-tröjor per heltidsanställd. Dessutom var de tvungna att själva tvätta dem.
– Det var en medlem som kontaktade oss. Hon berättade att personalen hade påtalat för chefen flera gånger att de behövde fler tröjor och en tvättmaskin. Hon frågade om vi kunde hjälpa dem, säger Johan Östman, ombudsmannaaspirant på HRF Stockholm-Gotland.
Han begärde en överläggning med arbetsgivaren.
– Jag kände att jag inte behövde slå till med storsläggan och begära förhandling med en gång.
Enligt kollektivavtalet ska arbetsgivaren ansvara för att arbetskläderna blir tvättade. Många löser det med att installera en tvättmaskin på arbetsplatsen. Det var dock inte möjligt här, eftersom lokalen var för liten.
Johan Östman föreslog därför kortare arbetstid som en lämplig kompensation för att de anställda tvättar sina arbetskläder.
– Vi kom överens om att minska arbetstiden med en timme i månaden på en heltidstjänst. Dessutom ska arbetsgivaren dela ut tvättmedel en gång per kvartal. Och nu får man fem t-shirts per heltidsanställd.
Tror att det är ganska vanligt att folk tar hem sina kläder och tvättar själva
Sedan uppgörelsen blev känd har ytterligare medlemmar hört av sig om samma sak.
– Jag tror att det är ganska vanligt att folk tar hem sina kläder och tvättar själva, trots att det står i avtalet att arbetsgivaren ska stå för tvätten. Det är kul att förhandla en sak som faktiskt förbättrar arbetsvardagen.
Organisationsgraden bland arbetare har sjunkit stadigt sedan 2006. Störst är minskningen i hotell- och restaurangbranschen. Om trenden inte vänder äventyras hela den svenska modellen, menar forskaren Anders Kjellberg.
År 2006 var runt åtta av tio arbetare med i facket. Förra året var siffran knappt sex av tio. Om medlemstappet fortsätter i samma takt kommer ungefär hälften av landets arbetare att vara fackanslutna år 2023, beräknar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin senaste rapport.
– Då skulle klyftan mellan tjänstemän och arbetare öka ytterligare, säger han.
Anders Kjellberg har forskat om facklig organisationsgrad under många år. Han menar att det finns flera förklaringar till medlemstappet. Den avgjort viktigaste är den kraftigt höjda a-kasseavgiften som blev effekten av den reform som den borgerliga regeringen införde 2007. Över en natt höjdes avgiften med upp till 300 kronor i månaden, för bland annat hotell- och restauranganställda.
Hotell- och restaurangfacket tillhör också de förbund som tappat allra flest medlemmar. År 2006 hade HRF 54 500 medlemmar. År 2018 var förbundet nästan halverat. Under samma period sjönk organisationsgraden bland arbetare i branschen med 22 procentenheter, från 52 till 30 procent. Detta innebär faktiskt en ökning från 2017. Då var organisationsgraden bland hotell- och restaurangarbetare 27 procent.
– Det kan bero på att facket intensifierat rekryteringsansträngningarna, det vet vi inte, säger Anders Kjellberg.
Hans forskning visar också att många av hotell- och restaurangbranschens anställda tillhör de grupper som är svårare att rekrytera: utrikesfödda, unga och visstidsanställda.
– Det är också en genomgångsbransch vilket försvårar facklig organisering.
Fakta: Mer från rapporten
Medan organisationsgraden har sjunkit bland arbetare, har organisationsgraden bland arbetsgivare följt en annan trend. År 2000 var organisationsgraden i stort sett densamma, men år 2017 var arbetsgivarnas 19 procent högre än arbetarnas.
Hotell- och restaurangbranschen är inget undantag. År 2010 var 42 procent av småföretagen i hotell- och restaurangbranschen anslutna till en arbetsgivarorganisation. År 2015 hade andelen ökat till 50 procent.
Detta gör att andelen svenska anställda som omfattas av kollektivavtal fortsätter att vara hög. År 2017 täcktes 82 procent av alla anställda i den privata sektorn av kollektivavtal. Det är i stort sett samma som år 2007.
Även tjänstemannafacken har tappat medlemmar, men inte alls i samma skala. Förra året var 72 procent av tjänstemännen med i facket, att jämföra med 77 procent år 2006. En förklaring är inkomstförsäkringarna, säger Anders Kjellberg.
– Eftersom taket i a-kassan inte höjs blir det allt viktigare för fler grupper. Det kan vara något att fundera på även för Hotell- och restaurangfacket.
För det är viktigt att vända trenden, menar han. Låg organisationsgrad skapar tysta och rädda anställda som inte vågar ställa krav och till sist äventyras hela den svenska modellen.
– Än så länge är det ingen större fara för den svenska modellen, men fackförbunden måste reagera. Om facken inte ser upp kan det gå illa, säger Anders Kjellberg.
Statistiken kommer från rapporten ”Den svenska modellen i fara?” av Anders Kjellberg och Arena Idé.
Annika Knutsson
12 november 2018 / 11:12
2018-11-12 / 11:12
Intressant lösning. Hur funkar det med kraven inom HACCP/egenkontroll?
Det brukar inte vara ok att själv tvätta de yrkeskläder som används vid livsmedelshantering. Vore spännande att se hur Miljö- och hälsa ställer sig till det?
Linda Svensson, Hotellrevyn
14 november 2018 / 15:43
2018-11-14 / 15:43
Bra fråga! Enligt branschriktlinjerna för jobb på restaurang, som är kontrollerade och godkända av Livsmedelsverket gäller följande:
”Oavsett om arbetskläderna tvättas på en särskild tvättfirma, i restaurangens lokaler eller i personalens bostad så är det viktigt att följa dessa riktlinjer. Det är ett sätt att säkerställa att kläderna inte överför föroreningar till maten.
* Personer som tvättar arbetskläder får inte ha smittsam sjukdom som skulle kunna överföras med kläderna.
* Tvättning ska ske i maskin vid minst 60°C.
* Tvättmedel ska användas och doseras enligt anvisningarna på förpackningen.
* Torkning ska ske i torktumlare eller i ett hygieniskt utrymme. Toalettutrymme, dusch eller badrum är inte hygieniskt utrymme.
* Tvättade arbetskläder ska transporteras och förvaras så att de inte förorenas innan de används på arbetsplatsen.
* Om personalen tvättar arbetskläderna hemma ska de få anvisningar så att dessa rekommendationer kan följas.”
På söndag är det dags för val till EU-parlamentet. Johan Danielsson, till vardags EU-samordnare på LO, kandiderar för socialdemokraterna och vill bli arbetarnas röst i Bryssel.
Vilka är dina viktigaste frågor? – Ordning och reda på arbetsmarknaden. Företag från andra EU-länder ska till exempel inte kunna komma till Sverige och erbjuda arbete till lägre löner och sämre villkor. Vi är på rätt väg med det reviderade utstationeringsdirektivet, men vi behöver kontrollåtgärder för att få allt på plats. Sedan vill jag jobba för ett europeiskt arbetsmiljödirektiv som innebär att ingen ska behöva bli skadad av jobbet.
Kan LO:s medlemmar räkna med att du tar till vara deras intressen? – Det är vad jag kommer att jobba med varje dag i fem år.
Vilken fråga ser du som mest angelägen att jobba med för HRF:s medlemmar? – Dels att vi får på plats grundläggande arbetsmiljöskrivningar om förslitningsskador och psykosocial arbetsmiljö. Men också bitar av den sociala pelaren – att vi får bort de otrygga anställningarna.
Fakta
Den sociala pelaren
EU har en icke tvingande överenskommelse som innebär att medlemsländerna ska verka för:
Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
Rättvisa arbetsvillkor
Social trygghet och integration
Bland annat framgår det att arbetsmarknadens parter ska lyssnas på, att de ska uppmuntras att förhandla och teckna kollektivavtal. Den sociala pelaren talar om att arbetstagare har rätt till bra arbetsmiljö, rättvis lön och trygga arbetsvillkor.
Utstationeringsdirektivet
Sedan 2018 gäller att den som utför arbete i ett annat EU-land ska ha lön och villkor i nivå med andra som utför samma arbete. Det räcker alltså inte längre med miniminivåer.
Vilken är den största utmaningen?
– Framväxten av de högerextrema partierna. De är inte bara högerextrema, de är också fackfientliga. Med deras framväxt blir det svårare att få igenom beslut som skapar ordning och reda på arbetsmarknaden.
Är du oroad över det hittills svala intresset för Europavalet?
– Jo, det är klart. Förra valet gick bara 4 av 10 av LO-förbundens medlemmar och röstade, medan 8 av 10 av Sacos medlemmar gjorde det. Då blir det ju deras frågor som får genomslag i parlamentet. Men magkänslan säger att det blir högre valdeltagande i år.
Annika Knutsson
12 november 2018 / 11:12
2018-11-12 / 11:12
Intressant lösning. Hur funkar det med kraven inom HACCP/egenkontroll?
Det brukar inte vara ok att själv tvätta de yrkeskläder som används vid livsmedelshantering. Vore spännande att se hur Miljö- och hälsa ställer sig till det?
Linda Svensson, Hotellrevyn
14 november 2018 / 15:43
2018-11-14 / 15:43
Bra fråga! Enligt branschriktlinjerna för jobb på restaurang, som är kontrollerade och godkända av Livsmedelsverket gäller följande:
”Oavsett om arbetskläderna tvättas på en särskild tvättfirma, i restaurangens lokaler eller i personalens bostad så är det viktigt att följa dessa riktlinjer. Det är ett sätt att säkerställa att kläderna inte överför föroreningar till maten.
* Personer som tvättar arbetskläder får inte ha smittsam sjukdom som skulle kunna överföras med kläderna.
* Tvättning ska ske i maskin vid minst 60°C.
* Tvättmedel ska användas och doseras enligt anvisningarna på förpackningen.
* Torkning ska ske i torktumlare eller i ett hygieniskt utrymme. Toalettutrymme, dusch eller badrum är inte hygieniskt utrymme.
* Tvättade arbetskläder ska transporteras och förvaras så att de inte förorenas innan de används på arbetsplatsen.
* Om personalen tvättar arbetskläderna hemma ska de få anvisningar så att dessa rekommendationer kan följas.”
År 2005 förbjöds rökning inomhus på serveringsställen, och i sommar är det slutrökt även på uteserveringar. Liksom inför rökförbudet inomhus varnar krögare för stök och krångel när rökare måste lämna serveringen. En rundringning som sajten Dagens Opinion har gjort visar att över hälften av krögarna tror att de nya reglerna påverkar dem negativt, medan en tredjedel inte ser något större problem.
Krögaren Chian Alkoyun, som driver två restauranger i Eskilstuna, ligger någonstans mitt emellan.
– Särskilt stökigt kommer det nog inte att bli, men kanske lite bökigt. Krogarna har redan så mycket olika saker att tänka på, det här blir ytterligare en. Men i grunden är det en positiv sak. Det kommer att funka, säger han.
På Chian Alkoyuns restauranger, O´Learys och Royal Oak, förbjöds rökning redan när uteserveringarna öppnade i början av april.
– Mest var det för att vi kände att det inte är säkert att det kommer att funka hundraprocentigt med en gång. Vi ville ha en inkörningsperiod, så att vi är redo när förbudet införs, säger han.
Vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.
Responsen har varit blandad, berättar han. Anställda har fått tillrättavisa gäster ett antal gånger, och en del ifrågasätter förbudet.
– Man får vara lite pedagogisk och prata med dem. Då går det bra. Men vi får se när det är fredag och fint väder, då kommer det nog att vara mer att göra för vakterna.
Det här gäller enligt nya lagen
Från den 1 juli blir det förbjudet att röka på vissa allmänna platser. Förutom uteserveringar omfattas även busshållplatser, tågperronger och lekplatser.
Rökförbudet gäller både vanlig tobak och så kallade e-cigaretter samt vattenpipor.
Den som äger eller hyr lokalen eller utomhusytan har ansvar för att förbudet följs.
Det införs också ett krav på tillstånd för att få sälja tobaksvaror.
De har ställt upp en »rökstation« en bit bort. Ett problem som Chian Alkoyun ser är att ensamma gäster som vill gå dit och röka, måste lämna sin dryck obevakad.
– Det finns en risk att någon kan stoppa något i den, säger han.
Helst skulle Chian Alkoyun vilja att kommunen ordnade särskilda rökplatser i det krogtäta området.
– Då skulle det dels bli snyggare, och dels skulle det bli tydligare för gästerna vad som gäller.
Han tror att det nya förbudet på sikt kommer att bli lika självklart som förbudet mot att röka inomhus.
– Jag hade krog även när det blev rökförbud inne och det var ju en ännu större övergång. Men det gick bra det med.
Annika Knutsson
12 november 2018 / 11:12
2018-11-12 / 11:12
Intressant lösning. Hur funkar det med kraven inom HACCP/egenkontroll?
Det brukar inte vara ok att själv tvätta de yrkeskläder som används vid livsmedelshantering. Vore spännande att se hur Miljö- och hälsa ställer sig till det?
Linda Svensson, Hotellrevyn
14 november 2018 / 15:43
2018-11-14 / 15:43
Bra fråga! Enligt branschriktlinjerna för jobb på restaurang, som är kontrollerade och godkända av Livsmedelsverket gäller följande:
”Oavsett om arbetskläderna tvättas på en särskild tvättfirma, i restaurangens lokaler eller i personalens bostad så är det viktigt att följa dessa riktlinjer. Det är ett sätt att säkerställa att kläderna inte överför föroreningar till maten.
* Personer som tvättar arbetskläder får inte ha smittsam sjukdom som skulle kunna överföras med kläderna.
* Tvättning ska ske i maskin vid minst 60°C.
* Tvättmedel ska användas och doseras enligt anvisningarna på förpackningen.
* Torkning ska ske i torktumlare eller i ett hygieniskt utrymme. Toalettutrymme, dusch eller badrum är inte hygieniskt utrymme.
* Tvättade arbetskläder ska transporteras och förvaras så att de inte förorenas innan de används på arbetsplatsen.
* Om personalen tvättar arbetskläderna hemma ska de få anvisningar så att dessa rekommendationer kan följas.”
Intressant lösning. Hur funkar det med kraven inom HACCP/egenkontroll?
Det brukar inte vara ok att själv tvätta de yrkeskläder som används vid livsmedelshantering. Vore spännande att se hur Miljö- och hälsa ställer sig till det?
Bra fråga! Enligt branschriktlinjerna för jobb på restaurang, som är kontrollerade och godkända av Livsmedelsverket gäller följande:
”Oavsett om arbetskläderna tvättas på en särskild tvättfirma, i restaurangens lokaler eller i personalens bostad så är det viktigt att följa dessa riktlinjer. Det är ett sätt att säkerställa att kläderna inte överför föroreningar till maten.
* Personer som tvättar arbetskläder får inte ha smittsam sjukdom som skulle kunna överföras med kläderna.
* Tvättning ska ske i maskin vid minst 60°C.
* Tvättmedel ska användas och doseras enligt anvisningarna på förpackningen.
* Torkning ska ske i torktumlare eller i ett hygieniskt utrymme. Toalettutrymme, dusch eller badrum är inte hygieniskt utrymme.
* Tvättade arbetskläder ska transporteras och förvaras så att de inte förorenas innan de används på arbetsplatsen.
* Om personalen tvättar arbetskläderna hemma ska de få anvisningar så att dessa rekommendationer kan följas.”