Nya företag specialiserar sig på att låta anställda i branschen plocka ut sin lön i förtid. Både HRF och Visita varnar för att det kan vara en potentiell skuldfälla.

I andra länder är de redan etablerade, företagen där affärsidén är att låta anställda ta ut i lön i förtid. Nu finns de även i Sverige. Grace och Mysaly är två av företagen som har tagit trenden hit.
– Vi erbjuder företagen en möjlighet att erbjuda sina medarbetare en förmån, att de kan få ta ut en liten del av sin lön i förtid, säger Mikael Ingelson som är vd och en av grundarna till Mysaly.
– Det kan vara för att det har dykt upp oförutsägbara utgifter som att bilen går sönder eller att barnen behöver nya vinterskor när det är långt kvar till lön.

Han berättar att den främsta målgruppen är personer med så kallade timanställningar, vars inkomster kan variera kraftigt mellan månaderna.
– Det är många som inte har ett sparkapital att luta sig tillbaka på. Vi har sett i undersökningar att det är många timanställda som känner finansiell stress. Det här ska underlätta för dem.

Företaget delägs av Quinyx, som har branschens mest använda app för schema- och tidsrapportering. I nuläget är det framför allt Quinyx kunder som Mysaly vänder sig till, säger Mikael Ingelson.
– Vi måste ha tillgång till lönesystem för att säkert kunna betala ut pengar. Vi måste veta att timmarna är attesterade för att kunna betala ut pengar i systemet. Vi sysslar inte med låneverksamhet.

Kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen.Malin Ackholt, ordförande HRF

Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, ser flera problem med tjänsten. Ett är att det blir svårt för de anställda att överblicka sin inkomst.
– Det handlar om en väldigt sårbar grupp anställda som redan i dag har svårt att förutse vad de kommer att tjäna.

Det andra problemet som hon ser är att det riskerar att sätta anställda i skuld.
– Om du i ett pressat läge tar ut lön kan det ställa till med stora ekonomiska problem i ett längre perspektiv. Det är ett system som kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen. Jag är väldigt skeptisk, säger hon.

Går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla.Torbjörn Granevärn, förhandlingschef Visita

Torbjörn Granevärn är förhandlingschef på branschorganisationen Visita. Han säger att han tycker att idén om flexibelt löneuttag i grunden är god, men att det ställer höga krav på transparens och spårbarhet.
– I ett sådant här system är det oerhört viktigt att man kan följa hur arbetstagare har arbetat och fått ut lön i förskott. Vi har ett regelverk som ska följas, det kommer man inte runt genom att använda sig av en sådan tjänst. Det måste skötas korrekt.

Torbjörn Granevärn säger att Visita inte ser några hinder i vare sig kollektivavtal eller lagar. Att som arbetsgivare bevilja anställda ett förskott på lönen är möjligt redan i dag, säger han.
– Då ligger ansvaret på den goda arbetsgivaren att göra en helhetsbedömning av läget, att det blir rätt belopp och att den anställde klarar sin ekonomi långsiktigt.

Men även Visita ser en risk för att anställda skuldsätter sig när det momentet försvinner, säger han.
– Det går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla. Framför allt när man gör den här transaktionen i en bransch där medellönen är låg.

Mikael Ingelson, vd på Mysaly, säger att företaget skulle skjuta sig i foten om de bidrog till att de anställda hamnade i en dålig sits.
– Det här är ju en förmån som ska hjälpa arbetsgivare att bli extra attraktiva. Det måste ske ansvarsfullt. Våra kunder har möjlighet att sätta ett tak på hur mycket pengar de anställda kan ta ut och hur ofta, till exempel max två uttag eller max 2 000 kronor i månaden. Det är också det vi föreslår att de gör.

Hur många kunder Mysaly har i dagsläget vill Mikael Ingelson inte avslöja, men säger att det är ”ett gäng”.
– Vi startade verksamheten under året så corona har så klart påverkat oss, men vi har ett gäng nöjda kunder och vi är i dialog med ytterligare ett antal.

Att företag som Mysaly växer i hotell- och restaurangbranschen visar att det finns problem där. Det säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.
– Det visar att vi har working poor i Sverige. Att vi har en arbetsmarknad som inte borde finnas år 2020. Det är ett förkastligt system, med folk som inte får fasta anställningar så att de klarar sig. Det här ju deras jobb, inte deras extrajobb.