Jonathan Johansson är internationell sekreterare inom Food services and Young Workers i den fackliga internationalen IUL. Han anser att facken har glömt bort en stor och alltjämt växande industri – snabbmatssektorn.

Ungefär 13 miljoner personer jobbar inom snabbmatsindustrin.
Det gör den till en av världens största sektorer.
– Av de 13 miljonerna skulle jag bli förvånad om 100 000 var fackligt organiserade.
Det säger Jonathan Johansson, som jobbar med snabbmatsbranschen i IUL.
McDonald’s är moderskeppet när det kommer till snabbmatssektorn.
– McDonald’s är moderskeppet när det kommer till snabbmatssektorn. Det gick från ett litet gatukök till ett enormt företag mycket tack vare franchisemodellen. Det är en extremt standardiserad industri. McDonald’s lägger mer tid på att utveckla sina kök än vad Nasa lägger på sina raketer. Det är inte bara för de hårda delarna man har det här standardiserade, det är även för arbetsledning.
Resultatet blir ganska avhumaniserande jobb, säger han.
– Bra för investerarna, mindre bra för arbetarna. Vi som fackförbund kan inte strunta i det – för vad är vi då?
Jonathan Johansson ser hur klyftorna ökar över hela världen.
Det är en utveckling som ingen trodde var möjlig för femtio år sedan. Kanske är det därför som många har tagits på sängen.
Ännu fler kommer att bli tredje klassens daglönare.
– Affärsmodellen är att behandla sina anställda som maskiner. Det är talande för hur ojämlikheten ökar.
Många av oss kommer att leva bekväma medelklassliv framöver också, men ännu fler kommer att bli tredje klassens daglönare.
Kamp i USA
- I november 2012 gick över 100 snabbmatsanställda i New York ut i strejk för högre löner. Kravet var minimilöner på 15 dollar i timmen, slagordet blev Fight for 15.
- Protesterna spred sig över landet och under kommande år bröt strejker ut på flera platser.
- I flera amerikanska städer och delstater ligger minimilönen per timme numera på 15 dollar eller mer.
– Det är en utveckling som vi i facket inte varit beredda på. Vi har avfärdat snabbmatssektorn som ungdomsjobb. Men det stämmer bara delvis och beroende på land.
Väldigt många jag pratat med är medelålders kvinnor och familjeförsörjare. Det arbetarna i den här sektorn har gemensamt är att de är utsatta på arbetsmarknaden.
Det finns en framtid för facket här.
Jonathan Johansson menar att fackliga organisationer världen över måste börja ta snabbmatsindustrin på allvar.
Annars riskerar man förlora greppet om arbetstagarnas villkor.
– Organisationsgraden är fem-tio procent i snabbmatsbranschen i Sverige. För arbetarrörelsens överlevnads sak måste vi organisera snabbmatsbranschen. Det finns en framtid för facket här.