Fokus SJUKFÖRSÄKRINGEN

”Det har blivit mycket tuffare”

Avslag på avslag och hänvisning till »normalt förekommande arbete«. Försäkrings­kassans praxis slår hårt mot sjuka. Restaurangbranschens anställda hör till de värst drabbade.

Publicerad 19 november 2019
”Det har blivit mycket tuffare”
Förvaltningsdomstolarna får in allt fler mål där rätten till sjukpenning eller sjukersättning ska prövas. Men en allt mindre andel sjuka som får besluten ändrade. Grafik: Istockphoto, Sofia Andersson

De senaste åren har allt fler sjuka vänt sig till facket för att få hjälp när Försäkringskassan säger nej till ersättning.
– Det har blivit mycket mycket tuffare. Det spelar ingen roll vilka argument man har, säger Eva-Lotta Ramberg, förbunds­jurist på Hotell- och restaurangfacket.

Sedan rehabiliteringskedjan infördes 2008 har debatten om sjukförsäkringen stormat.
Då kunde man höra om horribla fall där cancer­sjuka tvingades bevisa att de skulle vara döda inom fem år för att få pengar. Personer som var sängliggande på sjukhus skulle ta sig till närmaste arbetsförmedling för att skriva in sig. Protesterna ledde till smärre förändringar i Försäkringskassans uppdrag. Man skulle vara mänskligare.

För några år sedan, 2015, satte regeringen en siffra på önskat sjuktal. Försäkringskassan skulle se till att sjuktalet låg på 9,0 dagar senast i december 2020.
– Det fick konsekvenser. Försäkringskassan har blivit mycket mer benägen att fatta ett avslagsbeslut. Avslagen på sjukpenning ökade fem–sex gånger mellan 2015 och 2017, framför allt bland de som varit sjuka i 180 dagar. Det är här som många fullkomligt orimliga beslut fattas, säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad. Kjell Rautio, utredare på LO

Numera är målet om 9,0 sjukdagar borttaget, men Försäkringskassans praxis har inte förändrats. Avslagen är fortsatt många. Och de drabbar hårt.
–  Många är äldre och har jobbat ett helt yrkesliv. När deras kropp eller psyke inte orkar mer blir de svikna av ett system som de har bidragit till att finansiera. Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad, säger Kjell Rautio.

Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Eva-Lotta Ramberg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Frustrerad är också Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Även han ser att de stora problemen kommer vid dag 180, när den sjuke ska »prövas mot normalt förekommande arbete«.
– Vad är ett normalt förekommande arbete? När Försäkringskassan gör sin bedömning avslöjar de inte vad de ser framför sig. Det gör det väldigt svårt för oss, för vi har inget att förhålla oss till.

Normalt arbete skulle kunna vara ingenjör, sjuksköterska eller snickare. Men för en restauranganställd är det i regel svårt att ta de jobben. Omställningen tar tid. Ibland längre tid än den sjuke har kvar till pension.
– Jag tycker faktiskt inte att Försäkringskassan uppfyller sin utredningsskyldighet. De fattar beslut på ett alldeles för litet underlag. Men det värsta av allt är att de inte pratar med eller träffar de sjuka. Ingen tar det ansvaret, säger Eva-Lotta Ramberg.

Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent.Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd

Hon och Robert Sjunnebo upplever att varken Försäkringskassan eller domstolarna ändrar särskilt många beslut, trots att de får fler uppgifter och nya underlag.
– Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent. Tidigare låg det på 25 procent, säger Robert Sjunnebo.

Innan de skarpa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan infördes kunde Försäkringskassan ta viss individuell hänsyn. Den som var äldre kunde till exempel få sjukpenning, eftersom omskolning eller anpassning skulle ta så lång tid att personen skulle hinna bli pensionär. Även bostadsort och utbildning kunde vägas in i bedömningen.
– Nu bedöms en 21-åring och en 61-åring på samma sätt utifrån samma kriterier. Men en 21-åring som exempelvis drabbas av dubbla diskbråck har lättare att ställa om än 61-åringen, säger Kjell Rautio.

Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd

LO och Rättsskyddet är överens om att sjukförsäkringen snarast måste förändras vad gäller prövningen mot normalt förekommande arbete.
– Försäkringskassan måste kunna ange ett konkret och faktiskt existerande arbete som den försäkrade bedöms klara av. De ska till exempel kunna säga att »du kan jobba som busschaufför«. Vi måste få ett slut på prövningen av arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad, säger Kjell Rautio.

Nu står hoppet till en utredning som ska presenteras i januari. En tidigare chef på LO-TCO Rättsskydd har fått regeringens uppdrag att se över just »normalt förekommande arbete«.
Till dess fortsätter facken att företräda medlemmar som drabbas.
– Skulle vi inte driva de här ärendena skulle frågan dö ut. Det här är de människor som mår sämst. De har inte kraft att förändra politiken, det måste vi göra, säger Robert Sjunnebo.
– Man gör någon form av medlemsnytta, men frågan är om det är sånt här som fackföreningsrörelsen ska syssla med. Systemen ska ju fungera, säger Eva-Lotta Ramberg.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här