Fokus SJUKFÖRSÄKRINGEN

”Det har blivit mycket tuffare”

Avslag på avslag och hänvisning till »normalt förekommande arbete«. Försäkrings­kassans praxis slår hårt mot sjuka. Restaurangbranschens anställda hör till de värst drabbade.

Publicerad 19 november 2019
”Det har blivit mycket tuffare”
Förvaltningsdomstolarna får in allt fler mål där rätten till sjukpenning eller sjukersättning ska prövas. Men en allt mindre andel sjuka som får besluten ändrade. Grafik: Istockphoto, Sofia Andersson

De senaste åren har allt fler sjuka vänt sig till facket för att få hjälp när Försäkringskassan säger nej till ersättning.
– Det har blivit mycket mycket tuffare. Det spelar ingen roll vilka argument man har, säger Eva-Lotta Ramberg, förbunds­jurist på Hotell- och restaurangfacket.

Sedan rehabiliteringskedjan infördes 2008 har debatten om sjukförsäkringen stormat.
Då kunde man höra om horribla fall där cancer­sjuka tvingades bevisa att de skulle vara döda inom fem år för att få pengar. Personer som var sängliggande på sjukhus skulle ta sig till närmaste arbetsförmedling för att skriva in sig. Protesterna ledde till smärre förändringar i Försäkringskassans uppdrag. Man skulle vara mänskligare.

För några år sedan, 2015, satte regeringen en siffra på önskat sjuktal. Försäkringskassan skulle se till att sjuktalet låg på 9,0 dagar senast i december 2020.
– Det fick konsekvenser. Försäkringskassan har blivit mycket mer benägen att fatta ett avslagsbeslut. Avslagen på sjukpenning ökade fem–sex gånger mellan 2015 och 2017, framför allt bland de som varit sjuka i 180 dagar. Det är här som många fullkomligt orimliga beslut fattas, säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad. Kjell Rautio, utredare på LO

Numera är målet om 9,0 sjukdagar borttaget, men Försäkringskassans praxis har inte förändrats. Avslagen är fortsatt många. Och de drabbar hårt.
–  Många är äldre och har jobbat ett helt yrkesliv. När deras kropp eller psyke inte orkar mer blir de svikna av ett system som de har bidragit till att finansiera. Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad, säger Kjell Rautio.

Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Eva-Lotta Ramberg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Frustrerad är också Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Även han ser att de stora problemen kommer vid dag 180, när den sjuke ska »prövas mot normalt förekommande arbete«.
– Vad är ett normalt förekommande arbete? När Försäkringskassan gör sin bedömning avslöjar de inte vad de ser framför sig. Det gör det väldigt svårt för oss, för vi har inget att förhålla oss till.

Normalt arbete skulle kunna vara ingenjör, sjuksköterska eller snickare. Men för en restauranganställd är det i regel svårt att ta de jobben. Omställningen tar tid. Ibland längre tid än den sjuke har kvar till pension.
– Jag tycker faktiskt inte att Försäkringskassan uppfyller sin utredningsskyldighet. De fattar beslut på ett alldeles för litet underlag. Men det värsta av allt är att de inte pratar med eller träffar de sjuka. Ingen tar det ansvaret, säger Eva-Lotta Ramberg.

Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent.Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd

Hon och Robert Sjunnebo upplever att varken Försäkringskassan eller domstolarna ändrar särskilt många beslut, trots att de får fler uppgifter och nya underlag.
– Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent. Tidigare låg det på 25 procent, säger Robert Sjunnebo.

Innan de skarpa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan infördes kunde Försäkringskassan ta viss individuell hänsyn. Den som var äldre kunde till exempel få sjukpenning, eftersom omskolning eller anpassning skulle ta så lång tid att personen skulle hinna bli pensionär. Även bostadsort och utbildning kunde vägas in i bedömningen.
– Nu bedöms en 21-åring och en 61-åring på samma sätt utifrån samma kriterier. Men en 21-åring som exempelvis drabbas av dubbla diskbråck har lättare att ställa om än 61-åringen, säger Kjell Rautio.

Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd

LO och Rättsskyddet är överens om att sjukförsäkringen snarast måste förändras vad gäller prövningen mot normalt förekommande arbete.
– Försäkringskassan måste kunna ange ett konkret och faktiskt existerande arbete som den försäkrade bedöms klara av. De ska till exempel kunna säga att »du kan jobba som busschaufför«. Vi måste få ett slut på prövningen av arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad, säger Kjell Rautio.

Nu står hoppet till en utredning som ska presenteras i januari. En tidigare chef på LO-TCO Rättsskydd har fått regeringens uppdrag att se över just »normalt förekommande arbete«.
Till dess fortsätter facken att företräda medlemmar som drabbas.
– Skulle vi inte driva de här ärendena skulle frågan dö ut. Det här är de människor som mår sämst. De har inte kraft att förändra politiken, det måste vi göra, säger Robert Sjunnebo.
– Man gör någon form av medlemsnytta, men frågan är om det är sånt här som fackföreningsrörelsen ska syssla med. Systemen ska ju fungera, säger Eva-Lotta Ramberg.

Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Nyheter utbildning

Hallå där, Sara Lake

Ett pilotprojekt ska hjälpa uppsagda Nordic Choice-anställda i Göteborg att få nya jobb genom utbildning i bland annat yrkessvenska och kundservice. Bakom står hotellkedjan och Göteborgs stad, berättar Sara Lake, vd för Clarion Post.

Publicerad 27 maj 2020 Kommentera
Hallå där, Sara Lake
Sara Lake, vd på Clarion Hotel Post i Göteborg. Foto: Nordic Choice Hotels

– Vi har ju tyvärr fått varsla många, två tredjedelar av bemanningen som det ser ut just nu. Vi hade ett upparbetat samarbete med staden sedan tidigare, och det föll sig naturligt att prata om vad vi kan göra för att hjälpa dem som nu står utan arbete.

Vad är målet?
– Att bredda och stärka kompetensen. Att de ska få ett certifikat på utbildningen, ett kvitto på vad de faktiskt kan för att göra det lättare för dem att få nya jobb.

Vilka får gå utbildningen?
– I ett första skede är det 40-45 personer från städavdelningarna på våra sju Göteborgshotell. Men vi hoppas på och planerar för en fortsättning där även andra yrkesgrupper, som restaurangpersonal, också skulle kunna få gå.

Om projektet

Utbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs stad och Nordic Choice Hotels. I första omgången utbildas 40 till 45 anställda som sagts upp från sju Nordic Choice-hotell i Göteborg.
Deltagarna ska lära sig yrkessvenska, hjärt- och lungräddning, digital färdighet, hållbart miljöarbete samt kundservice och bemötande. Utbildningen pågår under åtta veckor, cirka 30 timmar i veckan. Den som går klart utbildningen får ett yrkesbevis inom städservice.

 

Nyheter AVGIFT

A-kassan lämnar avgiften orörd

Flera a-kassor planerar att höja avgiften på grund av ökade utbetalningar. Hotell- och restauranganställdas a-kassa kommer inte att göra det i dagsläget.

Publicerad 26 maj 2020 Kommentera
A-kassan lämnar avgiften orörd
Inga högre räkningar för HRAK:s medlemmar. Än så länge låter man avgiften ligga kvar på 142 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Från den 1 juni höjer Kommunals a-kassa avgiften. Samtidigt planerar fler kassor att göra detsamma, visar en enkät som Arbetsvärlden gjort. Men på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, finns inga sådana planer.

– Vi har inte en tillräckligt bra bild av hur verksamheten kommer att se ut. Vi följer utvecklingen, säger Karin Pettersson, föreståndare.

Anledningen till att avgiften i många kassor nu ses över är att utgifterna för ersättning har ökat. Dels har många förlorat jobbet i spåren av covid-19, dels har regeringens mer generösa a-kasseregler fått medlemmar att strömma till. HRAK har på bara några månader ökat från 73 000 medlemmar till 91 500. Eftersom fler ska få mer måste också mer pengar in i försäkringen.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger Karin Pettersson.

I förra veckan meddelade regeringen att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få 100 miljoner att fördela till landets a-kassor för att säkerställa att de har resurser att hantera alla ansökningar om ersättning. Karin Pettersson tror att HRAK är en av de kassor som kommer att få pengar.

– Ja, det tror jag. Vi är den a-kassa som har påverkats mest och snabbast av covid-19 skulle jag vilja påstå. Det vore orimligt om inte vi fick del av de pengarna.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här