Fokus SJUKFÖRSÄKRINGEN

”Det har blivit mycket tuffare”

Avslag på avslag och hänvisning till »normalt förekommande arbete«. Försäkrings­kassans praxis slår hårt mot sjuka. Restaurangbranschens anställda hör till de värst drabbade.

Publicerad 19 november 2019
”Det har blivit mycket tuffare”
Förvaltningsdomstolarna får in allt fler mål där rätten till sjukpenning eller sjukersättning ska prövas. Men en allt mindre andel sjuka som får besluten ändrade. Grafik: Istockphoto, Sofia Andersson

De senaste åren har allt fler sjuka vänt sig till facket för att få hjälp när Försäkringskassan säger nej till ersättning.
– Det har blivit mycket mycket tuffare. Det spelar ingen roll vilka argument man har, säger Eva-Lotta Ramberg, förbunds­jurist på Hotell- och restaurangfacket.

Sedan rehabiliteringskedjan infördes 2008 har debatten om sjukförsäkringen stormat.
Då kunde man höra om horribla fall där cancer­sjuka tvingades bevisa att de skulle vara döda inom fem år för att få pengar. Personer som var sängliggande på sjukhus skulle ta sig till närmaste arbetsförmedling för att skriva in sig. Protesterna ledde till smärre förändringar i Försäkringskassans uppdrag. Man skulle vara mänskligare.

För några år sedan, 2015, satte regeringen en siffra på önskat sjuktal. Försäkringskassan skulle se till att sjuktalet låg på 9,0 dagar senast i december 2020.
– Det fick konsekvenser. Försäkringskassan har blivit mycket mer benägen att fatta ett avslagsbeslut. Avslagen på sjukpenning ökade fem–sex gånger mellan 2015 och 2017, framför allt bland de som varit sjuka i 180 dagar. Det är här som många fullkomligt orimliga beslut fattas, säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad. Kjell Rautio, utredare på LO

Numera är målet om 9,0 sjukdagar borttaget, men Försäkringskassans praxis har inte förändrats. Avslagen är fortsatt många. Och de drabbar hårt.
–  Många är äldre och har jobbat ett helt yrkesliv. När deras kropp eller psyke inte orkar mer blir de svikna av ett system som de har bidragit till att finansiera. Liv blir sönderslagna, det gör mig väldigt frustrerad, säger Kjell Rautio.

Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Källa: Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen Grafik: Sofia Andersson
Eva-Lotta Ramberg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Frustrerad är också Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Även han ser att de stora problemen kommer vid dag 180, när den sjuke ska »prövas mot normalt förekommande arbete«.
– Vad är ett normalt förekommande arbete? När Försäkringskassan gör sin bedömning avslöjar de inte vad de ser framför sig. Det gör det väldigt svårt för oss, för vi har inget att förhålla oss till.

Normalt arbete skulle kunna vara ingenjör, sjuksköterska eller snickare. Men för en restauranganställd är det i regel svårt att ta de jobben. Omställningen tar tid. Ibland längre tid än den sjuke har kvar till pension.
– Jag tycker faktiskt inte att Försäkringskassan uppfyller sin utredningsskyldighet. De fattar beslut på ett alldeles för litet underlag. Men det värsta av allt är att de inte pratar med eller träffar de sjuka. Ingen tar det ansvaret, säger Eva-Lotta Ramberg.

Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent.Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd

Hon och Robert Sjunnebo upplever att varken Försäkringskassan eller domstolarna ändrar särskilt många beslut, trots att de får fler uppgifter och nya underlag.
– Ändringsfrekvensen i Stockholm har gått ned till 5–10 procent. Tidigare låg det på 25 procent, säger Robert Sjunnebo.

Innan de skarpa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan infördes kunde Försäkringskassan ta viss individuell hänsyn. Den som var äldre kunde till exempel få sjukpenning, eftersom omskolning eller anpassning skulle ta så lång tid att personen skulle hinna bli pensionär. Även bostadsort och utbildning kunde vägas in i bedömningen.
– Nu bedöms en 21-åring och en 61-åring på samma sätt utifrån samma kriterier. Men en 21-åring som exempelvis drabbas av dubbla diskbråck har lättare att ställa om än 61-åringen, säger Kjell Rautio.

Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd

LO och Rättsskyddet är överens om att sjukförsäkringen snarast måste förändras vad gäller prövningen mot normalt förekommande arbete.
– Försäkringskassan måste kunna ange ett konkret och faktiskt existerande arbete som den försäkrade bedöms klara av. De ska till exempel kunna säga att »du kan jobba som busschaufför«. Vi måste få ett slut på prövningen av arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad, säger Kjell Rautio.

Nu står hoppet till en utredning som ska presenteras i januari. En tidigare chef på LO-TCO Rättsskydd har fått regeringens uppdrag att se över just »normalt förekommande arbete«.
Till dess fortsätter facken att företräda medlemmar som drabbas.
– Skulle vi inte driva de här ärendena skulle frågan dö ut. Det här är de människor som mår sämst. De har inte kraft att förändra politiken, det måste vi göra, säger Robert Sjunnebo.
– Man gör någon form av medlemsnytta, men frågan är om det är sånt här som fackföreningsrörelsen ska syssla med. Systemen ska ju fungera, säger Eva-Lotta Ramberg.

Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här