De flesta vet att arbetsgivare inte får diskriminera anställda på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet eller religion. Ändå sker det varje dag i Sverige. Om det händer dig eller någon på din arbetsplats är det bra att veta vad som räknas som diskriminering och vart man kan vända sig för att få hjälp. Pär Trehörning ger bra tips i denna tidning på sidan 39, under vinjetten avtal & lagar.
Det är dessvärre inte ovanligt att unga kvinnor i fertil ålder under anställningsintervjuer får frågan om de planerar att skaffa barn. Detta trots att arbetsgivarna vet att det inte är tillåtet att ställa den sortens frågor. En del kvinnor löser sådana situationer genom att ljuga. De säger att de inte kan få barn eller att de inte vill ha barn och hoppas på så sätt vara mer attraktiva för jobbet.
Andra säger som det är: »Visst vill jag och min sambo ha barn, men kanske inte just nu.«
Naturligtvis finns ingen statistik på hur många av dessa kvinnor som inte får de jobb de sökt, men klart är att det rör sig om för många.
I »Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering« av Masoud Kamali, framgår att många svenskar med utländsk bakgrund tycker att deras namn gjort det svårare för dem att få jobb. De känner sig diskriminerade. Några har till och med gått så långt att de bytt namn för att lättare komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Hur kan vi komma bort ifrån diskriminering i fall som dessa?
Ett förslag som nyligen lades fram var att anonymisera ansökningar. Det ska inte gå att se om en kille, tjej eller person med utländskt namn sökt jobbet. Då är chansen förhoppningsvis större att arbetsgivarna i högre utsträckning än i dag kallar de mest meriterade personerna till intervju. Någon garanti för att de sedan inte väljer bort kvinnor med runda magar eller människor med mörkt hår är det dock förstås inte.
Frilansjournalisten Leif Börje Frid skriver i en debattartikel i Aftonbladet att gravida och ammande borde vara löneledande: »alla som är gravida och ammar får lön motsvarande riksmedellönen«, skriver han.
Han tycker också att pensionspoängen ska baseras på denna lön tills kvinnorna blir löneledande. »Omställningen för de, män och kvinnor, som tjänar mer än riksmedellönen får väl ta ett par mandatperioder, kanske en generation. Det viktiga är att vi anger vägen.«
Frid har en viktig poäng. Allt handlar om hur vi ser på våra medmänniskor och på vad som är rätt och fel. Det är viktigt att vi påminner oss själva om allas lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Först då kan vi uppnå en underbar blandning av olika slags människor på våra arbetsplatser runt om i landet.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.