Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Vill varna för särskilt anställningsstöd”

Krystyna Johansson i Malmö arbetade ett helt år med särskilt anställningsstöd utan att veta om det. När hon blev uppsagd stod hon helt plötsligt utan a-kassa. Nu vill hon varna andra.

Publicerad 19 april 2010
”Vill varna för särskilt anställningsstöd”

När Krystyna Johansson blev uppsagd från sitt jobb som kontorist på ett taxibolag i Malmö kändes det tråkigt, men inte krisartat.
– Det brukar alltid leda till någonting bättre så jag var optimistisk, säger hon.
Krystyna anmälde sig direkt till arbetsförmedling och sedan till a-kassan. Där kom kallduschen.
– Jag fick veta att jag hade arbetat ett helt år med ett anställningsstöd som inte ger rätt till a-kassa.

Stödet som Krystyna haft var så kallat särskilt anställningsstöd som inte berättigar till a-kassa. Krystyna protesterade och det hela dubbelkollades. Men svaret blev detsamma: ett helt år av heltidsarbete gav inte rätt till a-kassa.
– Det kom som en chock. Eftersom jag varit anställd och fått lön direkt av företaget så kunde jag aldrig drömma om att det inte skulle räknas som en inkomst.

Det var Krystynas dåvarande handläggare på arbetsförmedlingen som ordnade en månads praktik på taxibolaget. Men arbetsgivaren ville ha kvar henne, så praktiken blev till en fast anställning.
– Min handläggare berättade att hon hade ordnat en bidragsanställning åt mig. Jag blev så klart glad. Jag såg att det var ett annat stöd än jag haft tidigare och frågade vad det var, men fick inget svar.

Sofie Persson, chef på Arbetsförmedlingen Service i Malmö, vill inte uttala sig om enskilda ärenden. Hon säger dock att det är olyckligt om den arbetssökande inte känner till vilka villkor som gäller för det anställningsstöd de får.
– Vi har ett absolut krav på att informera. Sedan kan en person känna att hon ändå inte fått information. Därför gäller det för oss att säkerställa att informationen har gått fram. Men det är inte bra.

Även om Krystyna vetat om vad det särskilda anställningsstödet skulle få för konsekvenser, är det inte säkert att hon hade kunnat tacka nej, säger Sofie Persson.
– Man kan säga nej till en anställning med särskilt anställningsstöd, men då är risken att man får sin vilja till arbete ifrågasatt. Resultatet kan då bli att vi återkallar beslut om jobb- och utvecklingsgarantin.

I efterhand kan Krystyna ångra att hon inte själv kollade upp vilka regler som gällde, men förklarar det med rädslan för att bli utan pengar.
– Man är i en beroendeställning och vågar inte ifrågasätta arbetsförmedlarna. Man är rädd att bli utan ersättning.

Tur i oturen är att det särskilda anställningsstödet bara kan användas i ett år. För Krystynas del innebar det att hon fick en annan stödform, ett nystartsjobb, under det sista halvåret på taxibolaget. Det betyder att hon i dag får ut en halv ersättning från a-kassan: 373 kronor per dag. Ekonomin är hårt ansträngd.

– När hyran är betald återstår bara ett par, tre hundra kronor. Jag har levt på sparade pengar och det som fanns i frysen. Men nu börjar båda ta slut.
Hon hoppas nu att någon ska titta på hennes ärende och se om något fel har begåtts. Om inte så vill hon åtminstone uppmärksamma problemet med särskilt anställningsstöd.
– Jag hoppas att min historia får andra att våga ifrågasätta och ställa frågor till arbetsförmedlingen. Inte bara acceptera det de säger.

Omdiskuterat anställningsstöd

  • Syftet med särskilt anställningsstöd är att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit långtidsarbetslösa.
  • Det kan betalas ut till arbetsgivare som anställer någon som gått igenom första fasen i jobb- och utvecklingsgarantin.
  • Stödet bekostar 85 procent av lönekostnaden och kan ges i maximalt tolv månader.
  • Särskilt anställningsstöd är det enda aktivitetsstöd som inte ger den anställde rätt till ersättning från a-kassan. Trots det ger arbete med särskilt anställningsstöd rätt till inträde i a-kassan, och kräver att medlemmen betalar den förhöjda avgiften till kassan.
  • För den som är anställd med särskilt anställningsstöd gäller inte heller lagen om anställningsskydd, LAS.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter RESTRIKTIONER

”Nu har vi en stol per bord”

Max en gäst per bord gäller nu för serveringsställen på handelsplatser. Seija Andersson Ter-Borchs arbetsplats, restaurangen på Ikea Haparanda, är en av dem som påverkas av de nya restriktionerna.

Publicerad 5 mars 2021 Kommentera
”Nu har vi en stol per bord”
Seija Andersson Ter-Borch jobbar på Ikea Haparandas restaurang, som berörs av de nya restriktionerna. Foto: Nina Sandell/Mostphotos, Tomas Bergman
Seija Andersson Ter-Borch.

Vilka förändringar har ni gjort efter de senaste restriktionerna?
– Vi har tagit bort alla sittplatser i bistron vid utgången. Inne i restaurangen har vi nu en stol per bord, så det är 85 sittplatser i stället för 230 som det blev när vi glesade ut förra gången. Det är en märkbar skillnad. Jag hade inte varit så glad om jag var kund, men samtidigt är det bara att gilla läget.

Sköter kunderna sig?
– De duktiga sätter sig vid varsitt bord även om de kommer in tillsammans. Andra flyttar på stolarna. Vi kan bara informera om vad som gäller, våra besökare har ett eget ansvar att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Pandemin gör sitt och den stängda gränsen också.

Något som har ändrats gällande maten?
– Vi tillagar halvbleck till lunchen, för att det inte ska bli svinn. Folk kan någon gång få vänta lite medan vi steker på nytt. Men det här är ju Norrland så de klarar att vänta. Menyn är annars samma, köttbullar och kyckling går bäst.

Hur mycket kunder har ni?
– Pandemin gör sitt och den stängda gränsen också. Så det är ganska lugnt. Men sakteligen kommer folk mer och mer, det är inte som i början. Jag tror att de helt enkelt är less på att vara hemma. Det ska bli spännande att se hur det är på lördag, då brukar det vara lite mer folk.

Ingår i temat: Coronakrisen 117 artiklar

Alla artiklar i temat (114 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här