Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Vill varna för särskilt anställningsstöd”

Krystyna Johansson i Malmö arbetade ett helt år med särskilt anställningsstöd utan att veta om det. När hon blev uppsagd stod hon helt plötsligt utan a-kassa. Nu vill hon varna andra.

Publicerad 19 april 2010
”Vill varna för särskilt anställningsstöd”

När Krystyna Johansson blev uppsagd från sitt jobb som kontorist på ett taxibolag i Malmö kändes det tråkigt, men inte krisartat.
– Det brukar alltid leda till någonting bättre så jag var optimistisk, säger hon.
Krystyna anmälde sig direkt till arbetsförmedling och sedan till a-kassan. Där kom kallduschen.
– Jag fick veta att jag hade arbetat ett helt år med ett anställningsstöd som inte ger rätt till a-kassa.

Stödet som Krystyna haft var så kallat särskilt anställningsstöd som inte berättigar till a-kassa. Krystyna protesterade och det hela dubbelkollades. Men svaret blev detsamma: ett helt år av heltidsarbete gav inte rätt till a-kassa.
– Det kom som en chock. Eftersom jag varit anställd och fått lön direkt av företaget så kunde jag aldrig drömma om att det inte skulle räknas som en inkomst.

Det var Krystynas dåvarande handläggare på arbetsförmedlingen som ordnade en månads praktik på taxibolaget. Men arbetsgivaren ville ha kvar henne, så praktiken blev till en fast anställning.
– Min handläggare berättade att hon hade ordnat en bidragsanställning åt mig. Jag blev så klart glad. Jag såg att det var ett annat stöd än jag haft tidigare och frågade vad det var, men fick inget svar.

Sofie Persson, chef på Arbetsförmedlingen Service i Malmö, vill inte uttala sig om enskilda ärenden. Hon säger dock att det är olyckligt om den arbetssökande inte känner till vilka villkor som gäller för det anställningsstöd de får.
– Vi har ett absolut krav på att informera. Sedan kan en person känna att hon ändå inte fått information. Därför gäller det för oss att säkerställa att informationen har gått fram. Men det är inte bra.

Även om Krystyna vetat om vad det särskilda anställningsstödet skulle få för konsekvenser, är det inte säkert att hon hade kunnat tacka nej, säger Sofie Persson.
– Man kan säga nej till en anställning med särskilt anställningsstöd, men då är risken att man får sin vilja till arbete ifrågasatt. Resultatet kan då bli att vi återkallar beslut om jobb- och utvecklingsgarantin.

I efterhand kan Krystyna ångra att hon inte själv kollade upp vilka regler som gällde, men förklarar det med rädslan för att bli utan pengar.
– Man är i en beroendeställning och vågar inte ifrågasätta arbetsförmedlarna. Man är rädd att bli utan ersättning.

Tur i oturen är att det särskilda anställningsstödet bara kan användas i ett år. För Krystynas del innebar det att hon fick en annan stödform, ett nystartsjobb, under det sista halvåret på taxibolaget. Det betyder att hon i dag får ut en halv ersättning från a-kassan: 373 kronor per dag. Ekonomin är hårt ansträngd.

– När hyran är betald återstår bara ett par, tre hundra kronor. Jag har levt på sparade pengar och det som fanns i frysen. Men nu börjar båda ta slut.
Hon hoppas nu att någon ska titta på hennes ärende och se om något fel har begåtts. Om inte så vill hon åtminstone uppmärksamma problemet med särskilt anställningsstöd.
– Jag hoppas att min historia får andra att våga ifrågasätta och ställa frågor till arbetsförmedlingen. Inte bara acceptera det de säger.

Omdiskuterat anställningsstöd

  • Syftet med särskilt anställningsstöd är att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit långtidsarbetslösa.
  • Det kan betalas ut till arbetsgivare som anställer någon som gått igenom första fasen i jobb- och utvecklingsgarantin.
  • Stödet bekostar 85 procent av lönekostnaden och kan ges i maximalt tolv månader.
  • Särskilt anställningsstöd är det enda aktivitetsstöd som inte ger den anställde rätt till ersättning från a-kassan. Trots det ger arbete med särskilt anställningsstöd rätt till inträde i a-kassan, och kräver att medlemmen betalar den förhöjda avgiften till kassan.
  • För den som är anställd med särskilt anställningsstöd gäller inte heller lagen om anställningsskydd, LAS.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LAS

Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse

Fackförbunden IF Metall och Kommunal väljer att ansluta sig till den uppgörelse som PTK och Svensk Näringsliv gjorde i oktober. Det handlar bland annat turordningsregler och omställning.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse
Kommunal är ett av LO-förbunden som nu ansluter sig till den uppgörelse kring las och omställning som PTK och Svenskt Näringsliv undertecknat. Även IF Metall går med. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I mitten av oktober valde LO att säga nej till förslaget som fanns om nya regler inom arbetsrätt och omställning. Organisationerna PTK och Svenskt Näringsliv sade ja, och regeringen valde att jobba vidare med deras överenskommelse.

I dag meddelade LO-facken Kommunal och IF Metall att de väljer att ansluta sig.
– När vi får möjlighet att direkt förhandla med Svenskt Näringsliv så tar vi det ansvaret, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, vid en pressträff.

De båda LO-förbunden har fått till två stora förändringar i den uppgörelse som fanns. Dels har tidsgränsen sänkts för när den som har en särskild visstidsanställning ska erbjudas en tillsvidareanställning, från 18 till 12 månader. Särskild visstid ersätter i uppgörelsen allmän visstid. Dels har man fått gehör för att det ska finnas upp till tre månaders omställningstid när en anställd får minskad tjänstgöringsgrad, så kallad hyvling.

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, är inte förvånad över att IF Metall väljer att ansluta sig till överläggningarna.
– Jag har uppfattat IF Metall som väldigt tydliga med att de ser frågor om kompetensutveckling som oerhört viktiga för medlemmarna. Sedan om det skulle resultera i den här överenskommelsen, det har jag inte spekulerat om.

Att det här skulle skada LO och dess sammanhållning tror hon inte.
– Nej, det här handlar om att två förbund har gått vidare för att det är viktiga frågor för deras medlemmar. Det finns inget som säger att de inte kan göra det. Nu är det viktigt att LO diskuterar strategin i det fortsatta arbetet.

Överväger HRF att ansluta sig till uppgörelsen?
– Vi har inte haft en intern diskussion utifrån det ställningstagande som IF Metall och Kommunal har gjort. Vårt ansvar är att förhandla fram något som är bra för våra medlemmar, och det finns många delar i den uppgörelsen som inte är det. Nu ska vi se hur LO:s gemensamma strategi ser ut framöver.

Nyheter A-KASSA

Pressad väntan på a-kassa

Medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa har under pandemin behövt vänta upp till 15 veckor på att få sin ersättning. Väntetiden är nu kortare, men fortfarande längre än i andra branscher.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Pressad väntan på a-kassa
Rekordmånga arbetslösa inom branschen ger långa väntetider för att få a-kassa. Foto: Madelen/Mostphotos

Utan jobb och utan pengar. Så är läget för många av de hotell- och restauranganställda som förlorat jobbet på grund av coronaviruset. Under pandemin har väntetiderna för att få ut ersättning från a-kassan ökat kraftigt.

Just nu ligger väntetiden på nio veckor för medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK. Det är två veckor längre än genomsnittet för alla a-kassor. Och väntetiderna har varit uppe i så mycket som 15 veckor.

Karin Pettersson, föreståndare för HRAK, inser att detta innebär stora problem för de drabbade.
– Jag förstår att de är besvikna och vi tycker själva att det är oacceptabelt. Många medlemmar har en tuff situation, det märker vi på samtalen. Det kan vara flera i hushållet som arbetar i branschen. Människor är oroliga för att behöva gå ifrån hus och hem, och tvingas låna pengar.

Hittills i år har HRAK betalat ut ersättning till 23 000 personer. Ett vanligt år brukar det vara omkring 13 000. Karin Pettersson beskriver situationen som extrem.
– Vår organisation befinner sig i stabsläge. Vi har fått viss hjälp av andra a-kassor, men det är så otroligt stora volymer.

Medlemsantalet har i år gått från 73 500 till 93 500.
– De tre sista veckorna har vi fått in omkring 2 000 nya medlemmar som känner oro för sin framtid inom branschen. Vår prognos är att de också kommer att söka ersättning.

HRAK har fått extra ekonomiskt tillskott för att kunna anställa fler handläggare, men det löser inte problemen på kort sikt, säger Karin Pettersson.
– Det tar 12 till 24 månader för en handläggare att bli fullt ut produktiv. Vi har ett komplext gammalt regelverk med otroligt många villkor som ska uppfyllas. Vi har gjort beslutsfattare uppmärksamma på att reglerna behöver förenklas.

Ett fortsatt problem är också att arbetsgivare dröjer med att lämna arbetsgivarintyg eller fyller i dem på fel sätt.

Att vara arbetslös på grund av pandemin innebär en ny sorts press, säger Karin Pettersson.
– Det finns sorg och frustration bland serviceproffs som inte vet om de kommer att kunna jobba inom sitt yrke igen. Hur branschen kommer ut på andra sidan vet vi ju inte. Men vi kalkylerar med en hög arbetslöshet även under 2021 och en bit in på 2022.

I april bedömer Karin Pettersson att HRAK kommer att vara nere i samma väntetider som övriga a-kassor.

Nyheter PRIS

Hotellrevyns vinskribent hyllas

Hurra, säger vi för Ulrika Karlsson, sommelier och Hotellrevyns egen vinskribent, vars restaurang Krakas krog utsetts till Årets resmål av tidningen Dagens Industri.

Publicerad 3 december 2020 Kommentera
Hotellrevyns vinskribent hyllas
Hållbart och lokalt fokus var det som gav Ulrika Karlsson och Krakas krog utmärkelsen Årets resmål. Foto: Krakas.se, Annika af Klercker

Hur stort är det här?
– Det är stort. Under alla år har vi märkt att Dagens Industri har stor inverkan på våra gäster. De använder den som en guide. Du skulle se min mejlbox och min telefon nu, vi pratar hundratals gratulationer från gäster och branschkollegor. Jag blir så glad att de tar sig tid.

Vad betyder det för dig?
– När man ligger så här avsides är det viktigt med uppmärksamhet för att hålla gästernas intresse uppe. En sådan här utmärkelse sporrar oss att fortsätta arbeta med högsta kvalitet i det vi gör. Det är ganska hårt arbete att driva restaurang som vi gör, med fokus på hållbarhet och närodlat. Det är kul, men det är långa dagar och kräver stort engagemang.

Krakas krog ligger på Gotland, ungefär fyra mil från Visby. Vilka gästar er?
– Den här sommaren har det varit många nya gäster. 95 procent kommer inte från Gotland. Vi var lite oroliga när vi insåg att våra utländska gäster inte skulle kunna komma. Men det har varit hur många svenska gäster som helst. Våra väntelistor var enorma den här sommaren.

Hade önskat att vi kunde samla hela teamet.

Ni har bara öppet fyra månader om året, hur kommer det sig?
– Det är utifrån vad som finns råvarumässigt. Vi jobbar med hållbarhet och närodlat, den filosofin passar bäst under sommarmånaderna. Men vi har stretchat ut det. Tidigare stängde vi i slutet av augusti, och nu i mitten av oktober. Vi har ju jobbat så här sedan 2006 och ju längre man håller på desto mer är odlare och producenter med på tåget. Så de har hjälpt oss att förlänga säsongen.

Hur har ni firat?
– Det blev en liten utdelning med en jättefin lunch på Nour, Sayan Isakssons restaurang i Stockholm. Så firade vi lite med en riktigt god flaska vin när jag kom hem. Vi läser upp alla lyckönskningar för varandra, min man och jag. Man hade önskat att vi kunde samla hela teamet, men det går inte nu. Det kommer vi att göra sen.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här