Nyheter Arbetslöshet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Ett års jobbjakt för Ann-Christin

Måndagens besök på arbetsförmedlingen och fredagens ideella arbete på Folkets park är fasta inslag i kallskänkan Ann-Christins vardag. Det behövs, efter nästan ett år som arbetslös.

Publicerad 25 maj 2010
Ett års jobbjakt 
för Ann-Christin
Foto: Mikael Ljungström
inlinebild
– Jag gör allt jag kan för att få ett jobb, så jag skäms inte, säger Ann-Christin om tiden som arbetslös. Foto: Mikael Ljungström

I april 2010 hade nästan 412 000 svenskar, 9 procent av arbetskraften, inget vanligt jobb att gå till. En av dem är Ann-Christin Hellman. För nästan ett år sedan, i juni 2009, fick hon lämna sitt jobb som kallskänka på Götes festvåning i Lidköping. Då hade hon varit där i 30 år.
– Det kändes konstigt. Det är ju mer än halva mitt liv. Men jag tänkte att det kunde vara gött att pröva något annat. Det tycker jag fortfarande.

Vi sitter i köket i familjen Hellmans rödmålade villa. Huset, som maken Conny byggt själv, ligger omgivet av åkrar och ängar. På en av dem har tranorna slagit sig ner.
– På mornarna väcker de oss med sin sång. Just nu är det mysigt, men fram i höst står man knappt ut, säger Ann-Christin, eller Stina som hon kallas.

Här i Skånings-Åsaka är arbetslösheten påtaglig. Närheten till Trollhättan och Skövde, där både Volvo och Saab dragit ner, gör sitt. Och i Skara har köttproducenten Scan nyligen varslat.
– Alla här känner någon som är arbetslös, säger Stina och häller upp kaffe.
Trots det skäms många för att de inte har något jobb, säger hon. På arbetsförmedlingen ser hon folk som nästan gömmer sig för att inte bli igenkända. Så känner inte hon. Inte alls.
– Jag har jobbat i alla år och gjort rätt för mig. Jag gör allt jag kan för att få ett jobb, så jag skäms inte.

Omställningen var tuff. Bara att skriva in sig i datorn på arbetsförmedlingen tog henne timmar.
– Senast jag sökte jobb var jag tjugo år. Det har hänt rätt mycket sedan dess, datorer och internet, säger Stina och skrattar.
Hon reser sig och hämtar den svarta laptopen hon fick av sin familj när hon fyllde 50 förra året. Det är dags att kolla dagens jobbskörd på Platsbanken.se. En sökning på Västra götaland ger en hoppfull siffra: 1 589 hotell-, restaurang- och storhushållsjobb. Många är tyvärr sådana som redan är tillsatta men inte borttagna, säger Stina,– Men jodå, det har kommit lite nya, säger hon belåtet och klickar vidare.

De flesta är tillfälliga och i Göteborgstrakten, men Stina är inte främmande för att vare sig flytta eller pendla. Plötsligt dyker ett intressant jobb upp: en tjänst som kock på Vara folkhögskola.
– Tillsvidare, ja. Heltid, ja. Viss helgtjänst, ja, det är man ju van vid. Och Vara, det är ju inte så långt, säger hon gillande.
    
Stina har också varit runt på företag och presenterat sig. Ännu har ingen hört av sig, men hon är hoppfull.
– Jag har lärt mig att man måste tro att saker löser sig.
Insikten kom för några år sedan när Stina fick bröstcancer. Både hennes bror och pappa var då redan sjuka i cancer, så hon vågade knappt berätta för familjen. Räddningen blev människorna hon mötte på bussen på väg till Sahlgrenska i Göteborg för strålnings­behandling.
– Från början spred alla ut sig i bussen för att slippa ha kontakt, men efter 25 resor var vi ett sammansvetsat gäng som skojade och skrattade.I dag har några av dem gått bort, men Stina är så gott som friskförklarad. Bara några ärr på underarmarna påminner om sjukdomen.
– Jag tror att jag fick helt andra värderingar efter det, säger hon och stänger ner datorn.

Varje måndag åker hon till arbetsförmedlingen och hämtar Platsjournalen. ­Ibland, inte så ofta, träffar hon sin handläggare. När hon blev uppsagd fick hon en coach, men Stina funderar på att byta eftersom han aldrig hör av sig. Just nu har hon stöd av dottern Hanna som också är arbetslös.
– Det är skönt. Vi kan skoja om hur det är att vara arbetslös. Ibland hittar vi på lite galna grejer, som att åka till Coop och titta på folk. Det är viktigt att komma ut.

Även när hon jobbade hade Stina många järn i elden. I dag är de ännu fler. Hon jobbar politiskt och fackligt, sitter i kommunfullmäktige, nattvandrar och nästan varje fredag jobbar hon ideellt i garderoben på Skara folkets park.
– Det har nog varit min räddning, att vara aktiv och träffa mycket folk.

Men fackligt och politiskt arbete är inte a-kassegrundande, vilket märktes tydligt på ersättningen från a-kassan. I dag får Stina ut runt 4 000 kronor i månaden.
– Som det är nu går det runt, men det blir inga stora utsvävningar. Man kanske kollar lite efter extrapriser.
Hon klagar inte. Bristen på pengar är inte det tyngsta med att vara arbetslös. Det är att sakna en fast punkt, ett ställe att åka till. Och så arbetskompisarna.
– Det är ju sköj att jobba i restaurangbranschen! Det kan vara för jävligt ibland, men sen skrattar man ihop, säger hon och ler.

Stina vill gärna tillbaka till branschen, men hon kan tänka sig många andra yrken också. För att hon kommer att få ett jobb tvivlar hon inte på, frågan är bara när och var. Det värsta hon vet är när folk säger saker som »det finns allt jobb för den som verkligen vill ha ett«.
– Det är så tanklöst, för det stämmer inte. Det kanske gjorde det förr, men inte längre.

»Skapa rutiner och håll kontakten med folk«

Att förlora jobbet kan vara lika krisartat som att skilja sig eller förlora en närstående. Viktigast är att träffa folk, hålla rutiner och försöka se möjligheterna, säger Elisabeth Pernby, arbetspsykolog på arbetsförmedlingen.
– Det är helt normalt att må dåligt när man blir arbetslös. Det är en av de stora händelserna som påverkar hur vi mår.
I sitt arbete möter hon människor som är i olika stadier av kris på grund av arbetslöshet. Hennes roll är att hjälpa till att sortera och strukturera tankarna.
– Det gäller att hitta sina starka sidor och förmågor. När man har landat i situationen kan det öppna sig helt nya möjligheter.

För den som är arbetslös länge är det viktigt att inte isolera sig, säger Elisabeth. Man måste försöka upprätthålla kontakter, både med arbetsmarknaden och med vänner.
– På en arbetsplats ingår man i ett sammanhang. Om man inte har ett jobb måste man hitta ett annat sammanhang.

Fler tips från Elisabeth
Se möjligheter, fastna inte i hindren.
Skapa rutiner. Annars riskerar man att tappa fotfästet helt.
Var inte rädd för att ta hjälp, från arbetsförmedlingen eller från vården till exempel.
Håll kontakten, träffa och prata med folk.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter konkurs

Så kan du göra om lönen uteblir

Det är tuffa tider för många företag just nu. Har din arbetsgivare svårt att betala ut din lön? Då gäller det att agera snabbt. Här är tips på vad du kan göra.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Så kan du göra om lönen uteblir
Om lönen uteblir är det dags att kolla upp vad som är på gång. Det kan vara en konkurs, och då gäller det att vara med. Foto: Colourbox

Var beredd. En konkurs kommer sällan från en dag till en annan. Det brukar finnas tecken på att företaget går dåligt. Slutar leveranserna komma? Är lönen ofta sen? Då finns det anledning att förbereda dig, och att agera.

2 Gör pappersarbetet. Samla så mycket dokumentation som möjligt. Leta fram lönespecifikationer och scheman. Kolla att du har uppdaterade uppgifter hos HRF och hos a-kassan. För du är väl med i båda?

Fakta: Rätt till hjälp vidare

  • Den som blivit av med jobbet på grund av konkurs kan ha rätt till hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsfonden TSL.
  • Det gäller om arbetsplatsen har kollektivavtal, om du har varit tillsvidareanställd på minst 16 timmar i veckan och om du har arbetat minst ett år sammanhängande på arbetsplatser med kollektivavtal.
  • Det är facket som ansöker som omställningsstöd. Hjälpen kan till exempel bestå i jobbcoachning, skriva cv och ansökningar eller hitta en utbildning.

3 Kräv din rätt! Räkna ut hur mycket lön och andra ersättningar din arbetsgivare är skyldig. Prata med din arbetsgivare och kräv att få din innestående lön bums. Om din arbetsgivare inte har pengar att betala kan du be om att hen sätter företaget i konkurs.

4 Gå vidare. Om arbetsgivaren inte vill göra det kan du höra av dig till tingsrätten där du bor. Kontaktuppgifter finns här. Kolla om någon annan har lämnat in en ansökan om konkurs mot din arbetsgivare. Om det är så, kontakta konkursförvaltaren när en sådan har utsetts och berätta om ditt lönekrav. Om det inte finns har du möjlighet att begära företaget i konkurs. Hur man går till väga står här. Om du har varit medlem i HRF i mer än tre månader kan du få hjälp med detta.

5 Spill ingen tid. Den statliga lönegarantin ersätter bara lön som du tjänat in de tre senaste månaderna, räknat från dagen då en konkursansökan lämnats till tingsrätten. Det finns också ett maxtak. Garantin ersätter bara upp till fyra basbelopp, motsvarande 190 400 kronor år 2021.

6 Sedan då? Det är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska drivas vidare i väntan på en köpare. I så fall ska du jobba kvar, precis som vanligt, under tiden. Konkursförvaltaren blir då din arbetsgivare.

Fakta: Rätt till pengar

  • Den som har fyllt 40 år och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist vid till exempel konkurs kan ha rätt till pengar från försäkringen AGB.
  • Du ska ha arbetat minst 50 månader under de senaste fem åren på företag med kollektivavtal, eller hos arbetsgivare utan avtal som har tecknat en AGB-försäkring.
  • Ersättningen består av ett engångsbelopp som ökar med ålder. För år 2020 var beloppet 36 487 kronor för den som var mellan 40 och 49 år vid friställandet.
  • Ansökan görs hos Afa Försäkring.

7 När jobbet stänger. Om förvaltaren i stället stänger företaget kan du bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden, kolla med konkursförvaltaren vad som gäller. Glöm inte att anmäla dig till arbetsförmedlingen.

8 När jobbet får ny ägare. Om företaget köps upp brukar ett krav vara att personalen får följa med. Anställda som arbetat på företaget tolv månader eller mer under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning enligt las, om de blir uppsagda.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här