Nyheter Arbetslöshet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Ett års jobbjakt för Ann-Christin

Måndagens besök på arbetsförmedlingen och fredagens ideella arbete på Folkets park är fasta inslag i kallskänkan Ann-Christins vardag. Det behövs, efter nästan ett år som arbetslös.

Publicerad 25 maj 2010
Ett års jobbjakt 
för Ann-Christin
Foto: Mikael Ljungström
inlinebild
– Jag gör allt jag kan för att få ett jobb, så jag skäms inte, säger Ann-Christin om tiden som arbetslös. Foto: Mikael Ljungström

I april 2010 hade nästan 412 000 svenskar, 9 procent av arbetskraften, inget vanligt jobb att gå till. En av dem är Ann-Christin Hellman. För nästan ett år sedan, i juni 2009, fick hon lämna sitt jobb som kallskänka på Götes festvåning i Lidköping. Då hade hon varit där i 30 år.
– Det kändes konstigt. Det är ju mer än halva mitt liv. Men jag tänkte att det kunde vara gött att pröva något annat. Det tycker jag fortfarande.

Vi sitter i köket i familjen Hellmans rödmålade villa. Huset, som maken Conny byggt själv, ligger omgivet av åkrar och ängar. På en av dem har tranorna slagit sig ner.
– På mornarna väcker de oss med sin sång. Just nu är det mysigt, men fram i höst står man knappt ut, säger Ann-Christin, eller Stina som hon kallas.

Här i Skånings-Åsaka är arbetslösheten påtaglig. Närheten till Trollhättan och Skövde, där både Volvo och Saab dragit ner, gör sitt. Och i Skara har köttproducenten Scan nyligen varslat.
– Alla här känner någon som är arbetslös, säger Stina och häller upp kaffe.
Trots det skäms många för att de inte har något jobb, säger hon. På arbetsförmedlingen ser hon folk som nästan gömmer sig för att inte bli igenkända. Så känner inte hon. Inte alls.
– Jag har jobbat i alla år och gjort rätt för mig. Jag gör allt jag kan för att få ett jobb, så jag skäms inte.

Omställningen var tuff. Bara att skriva in sig i datorn på arbetsförmedlingen tog henne timmar.
– Senast jag sökte jobb var jag tjugo år. Det har hänt rätt mycket sedan dess, datorer och internet, säger Stina och skrattar.
Hon reser sig och hämtar den svarta laptopen hon fick av sin familj när hon fyllde 50 förra året. Det är dags att kolla dagens jobbskörd på Platsbanken.se. En sökning på Västra götaland ger en hoppfull siffra: 1 589 hotell-, restaurang- och storhushållsjobb. Många är tyvärr sådana som redan är tillsatta men inte borttagna, säger Stina,– Men jodå, det har kommit lite nya, säger hon belåtet och klickar vidare.

De flesta är tillfälliga och i Göteborgstrakten, men Stina är inte främmande för att vare sig flytta eller pendla. Plötsligt dyker ett intressant jobb upp: en tjänst som kock på Vara folkhögskola.
– Tillsvidare, ja. Heltid, ja. Viss helgtjänst, ja, det är man ju van vid. Och Vara, det är ju inte så långt, säger hon gillande.
    
Stina har också varit runt på företag och presenterat sig. Ännu har ingen hört av sig, men hon är hoppfull.
– Jag har lärt mig att man måste tro att saker löser sig.
Insikten kom för några år sedan när Stina fick bröstcancer. Både hennes bror och pappa var då redan sjuka i cancer, så hon vågade knappt berätta för familjen. Räddningen blev människorna hon mötte på bussen på väg till Sahlgrenska i Göteborg för strålnings­behandling.
– Från början spred alla ut sig i bussen för att slippa ha kontakt, men efter 25 resor var vi ett sammansvetsat gäng som skojade och skrattade.I dag har några av dem gått bort, men Stina är så gott som friskförklarad. Bara några ärr på underarmarna påminner om sjukdomen.
– Jag tror att jag fick helt andra värderingar efter det, säger hon och stänger ner datorn.

Varje måndag åker hon till arbetsförmedlingen och hämtar Platsjournalen. ­Ibland, inte så ofta, träffar hon sin handläggare. När hon blev uppsagd fick hon en coach, men Stina funderar på att byta eftersom han aldrig hör av sig. Just nu har hon stöd av dottern Hanna som också är arbetslös.
– Det är skönt. Vi kan skoja om hur det är att vara arbetslös. Ibland hittar vi på lite galna grejer, som att åka till Coop och titta på folk. Det är viktigt att komma ut.

Även när hon jobbade hade Stina många järn i elden. I dag är de ännu fler. Hon jobbar politiskt och fackligt, sitter i kommunfullmäktige, nattvandrar och nästan varje fredag jobbar hon ideellt i garderoben på Skara folkets park.
– Det har nog varit min räddning, att vara aktiv och träffa mycket folk.

Men fackligt och politiskt arbete är inte a-kassegrundande, vilket märktes tydligt på ersättningen från a-kassan. I dag får Stina ut runt 4 000 kronor i månaden.
– Som det är nu går det runt, men det blir inga stora utsvävningar. Man kanske kollar lite efter extrapriser.
Hon klagar inte. Bristen på pengar är inte det tyngsta med att vara arbetslös. Det är att sakna en fast punkt, ett ställe att åka till. Och så arbetskompisarna.
– Det är ju sköj att jobba i restaurangbranschen! Det kan vara för jävligt ibland, men sen skrattar man ihop, säger hon och ler.

Stina vill gärna tillbaka till branschen, men hon kan tänka sig många andra yrken också. För att hon kommer att få ett jobb tvivlar hon inte på, frågan är bara när och var. Det värsta hon vet är när folk säger saker som »det finns allt jobb för den som verkligen vill ha ett«.
– Det är så tanklöst, för det stämmer inte. Det kanske gjorde det förr, men inte längre.

»Skapa rutiner och håll kontakten med folk«

Att förlora jobbet kan vara lika krisartat som att skilja sig eller förlora en närstående. Viktigast är att träffa folk, hålla rutiner och försöka se möjligheterna, säger Elisabeth Pernby, arbetspsykolog på arbetsförmedlingen.
– Det är helt normalt att må dåligt när man blir arbetslös. Det är en av de stora händelserna som påverkar hur vi mår.
I sitt arbete möter hon människor som är i olika stadier av kris på grund av arbetslöshet. Hennes roll är att hjälpa till att sortera och strukturera tankarna.
– Det gäller att hitta sina starka sidor och förmågor. När man har landat i situationen kan det öppna sig helt nya möjligheter.

För den som är arbetslös länge är det viktigt att inte isolera sig, säger Elisabeth. Man måste försöka upprätthålla kontakter, både med arbetsmarknaden och med vänner.
– På en arbetsplats ingår man i ett sammanhang. Om man inte har ett jobb måste man hitta ett annat sammanhang.

Fler tips från Elisabeth
Se möjligheter, fastna inte i hindren.
Skapa rutiner. Annars riskerar man att tappa fotfästet helt.
Var inte rädd för att ta hjälp, från arbetsförmedlingen eller från vården till exempel.
Håll kontakten, träffa och prata med folk.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MEDLEMSMÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 2 kommentarer
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här