På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Växande buffé av bidragsjobb

Allt fler hotell- och restauranganställda får lönen helt eller delvis betald via Arbetsförmedlingen. På fyra år har antalet tredubblats. Facket får allt oftare förhandla för medlemmar med bidragsjobb.

Publicerad 11 december 2012
Växande buffé 
av bidragsjobb
Ett smörgåsbord av subventionerade anställningar för branschens arbetsgivare att hugga in på. Foto: Sofia Andersson Fakta: Arbetsförmedlingen

Klicka på bildspelet här nedan för att se diagram över utvecklingen.­
– Det här har
gått helt, helt överstyr. Det är en kolossal sponsring av branschen, knappt någon anställs utan bidrag längre. Jag förstår inte varför de seriösa företagen inte blir mer förbannade – de som betalar riktiga löner blir ju utkonkurrerade, säger Jouni Salonen, ombudsman i HRF:s avdelning Nord.
Han är en av många ombudsmän som upplever hur löne­bidrag och nystartsjobb påverkar arbetsmarknaden. Jouni Salonen berättar om företag där nästan samtliga anställda är bidragsanställda. Där ungefär hälften av personalkostnaderna betalas av samhället.

Sedan 2008 har det totala antalet bidrags­anställningar ökat från
108 000 till 168 000.
I hotell- och restaurang­branschen har ökningstakten varit ännu högre, ­sär­skilt vanliga är bidrags­jobben hos restauranger. I oktober 2012 var antalet bidrags­anställ­ningar i hotell- och restaurang­branschen cirka 13 000. De flesta, fem av sex, är ­anställda på ett ­restaurangföretag.
Det är nystarts­jobben som ökar mest. På hotell har de fyrdubblats, och på kaféer och restauranger mer än femdubblats på fyra år. I dag finns cirka 600 nystartsjobbare på ­hotell, och 4 500 på restauranger och kaféer.
Det finns dock inga samlade uppgifter på hur många bidragstjänster som är på deltid respektive  heltid.
Totalt arbetar cirka 125 000 anställda inom hotell- och restaurang­näringen, varav många är deltidstjänster. Omräknat till heltid motsvarar det cirka 30 000 anställda på ­hotell, och cirka 70 000 på restaurangerna.
Det betyder alltså att statliga subventioner finns bakom var tionde jobb i branschen.

Hur mycket pengar
det handlar om är osäkert, bland annat då ­arbetsförmedlingen inte räknar kostnaderna branschvis. Men en grov skattning är att det handlar om en lönesubvention i ­storleksordningen 1,4 – 2,3 miljarder per år för hotell och ­restauranger – som har en total lönekostnad på cirka 26 miljarder.
På grund av sekretessregler berättar inte arbetsförmedlingen heller vilka företag som har nystartsjobbare anställda. Men flera av HRF:s ombudsmän har sett samma mönster. Christer Eriksson, kassör i HRF avdelning Väst, sammanfattar vad många säger:
– Nystartsjobben är flest på mindre kaféer och restauranger. Innan de anställer någon, dubbelkollar man: »kan vi få stöd för dig?«.

Utvecklingen oroar HRF:s förbunds­ordförande, Ella Niia.
– Bidragsanställningarna snedvrider konkurrensen i relation till andra branscher, men framför allt inom branschen.
Ella Niia anser att det handlar om politik, och att man ska sätta de subventionerade anställningarna i relation till bland annat den försämrade a-kassan. Regeringen vill få folk att sänka sina lönekrav och det slår särskilt hårt i HRF:s branscher, säger hon.
– Ibland känns det som att hela branschen är osund. Vår bransch är kraftigt subventionerad sedan tidigare, med rabatter på ungas arbetsgivaravgifter och momssänkningen. Totalt handlar det om åtskilliga miljarder där man verkligen måste fråga sig vad sysselsättningseffekten är. Hur många jobb har det blivit, och vad för sorts jobb?
Det hotar branschens framtid, menar hon. Den höga personalomsättningen är redan ett stort problem, och riskerar öka när de statliga anställningsstöden ­belönar korta anställningar på osäkra villkor.
– Bara en sådan sak som kockbristen. ­Arbetsmarknadspolitiken måste handla mer om utbildning, och vi måste kunna bygga en attraktiv bransch med vettiga villkor där folk vill stanna kvar. Nu låter man i stället pengar gå i fickan på företagen utan motprestation, och utan att riktiga jobb skapas, säger Ella Niia.
 
Hotellrevyn sökte också arbetsgivar­organisationen Visitas vd, Eva Östling ­Ollén, för en kommentar. På grund av tidsbrist svarar i stället pressekreterare Björn Lundell:
– Det är på sätt och vis naturligt att våra branscher, tillsammans med exempelvis handel och offentlig sektor, är överrepresenterade i statistiken. Här finns det ju en del mindre kvalificerade arbetsuppgifter där man kan ta emot folk. Och det, måste betonas, är ju i grunden positivt att folk som står långt från arbetsmarknaden får en chans.
Björn Lundell menar att ett stort ansvar faller på arbetsförmedlingen att säkra så att bidragen hamnar rätt, och att det blir lagom balans mellan antalet »vanligt« anställda och bidragsanställda på ett företag.
– Vi hade också gärna sett att man är tydligare kring kravet på kollektivavtal – det är ju en kvalitetsstämpel.
Enligt fackets erfarenheter ser det ju ofta inte ut så, särskilt inte vad gäller nystartsjobben. Anser Visita att det är ett problem och att konkurrensen snedvrids?
– Det är en väldigt relevant fråga. Men svaret beror på. Om företaget har någorlunda många anställda, och bara ett fåtal lönebidragare eller nystartsjobbare, så är det inga större problem. Men när företag sätter det i system och bygger en stor del av sin verksamhet på att ta emot bidragsanställda, då är det ett problem och kan vara fråga om snedvridning av konkurrensen, säger Björn Lundell.


Nystartsjobb ställer färre krav på arbetsgivaren

  • Av totalt 14 olika stöd till arbetsgivare för att ta emot arbetslösa var länge löne­bidragen de vanligaste. Men i  restaurangbranschen är nystartsjobben numera dubbelt så många som anställningar med lönebidrag.
  • Som trea kommer arbetspraktiken: en kortare provanställning med utbildning, där deltagaren betalas helt via aktivitetsstöd.
    Nystartsjobb betyder att arbetsgivaren får tillbaka den dubbla arbetsgivaravgiften – motsvarande nästan halva ­lönekostnaden – om man anställer någon som varit arbetslös i tolv månader.
  • Lönebidragen kan ge företaget mer i subvention – åtminstone vid låga lönenivåer. Men här krävs också motprestation,  exempelvis att det ska finnas kollektivavtal och handledare. ­Liknande gäller för arbetspraktiken.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här