På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Växande buffé av bidragsjobb

Allt fler hotell- och restauranganställda får lönen helt eller delvis betald via Arbetsförmedlingen. På fyra år har antalet tredubblats. Facket får allt oftare förhandla för medlemmar med bidragsjobb.

Publicerad 11 december 2012
Växande buffé 
av bidragsjobb
Ett smörgåsbord av subventionerade anställningar för branschens arbetsgivare att hugga in på. Foto: Sofia Andersson Fakta: Arbetsförmedlingen

Klicka på bildspelet här nedan för att se diagram över utvecklingen.­
– Det här har
gått helt, helt överstyr. Det är en kolossal sponsring av branschen, knappt någon anställs utan bidrag längre. Jag förstår inte varför de seriösa företagen inte blir mer förbannade – de som betalar riktiga löner blir ju utkonkurrerade, säger Jouni Salonen, ombudsman i HRF:s avdelning Nord.
Han är en av många ombudsmän som upplever hur löne­bidrag och nystartsjobb påverkar arbetsmarknaden. Jouni Salonen berättar om företag där nästan samtliga anställda är bidragsanställda. Där ungefär hälften av personalkostnaderna betalas av samhället.

Sedan 2008 har det totala antalet bidrags­anställningar ökat från
108 000 till 168 000.
I hotell- och restaurang­branschen har ökningstakten varit ännu högre, ­sär­skilt vanliga är bidrags­jobben hos restauranger. I oktober 2012 var antalet bidrags­anställ­ningar i hotell- och restaurang­branschen cirka 13 000. De flesta, fem av sex, är ­anställda på ett ­restaurangföretag.
Det är nystarts­jobben som ökar mest. På hotell har de fyrdubblats, och på kaféer och restauranger mer än femdubblats på fyra år. I dag finns cirka 600 nystartsjobbare på ­hotell, och 4 500 på restauranger och kaféer.
Det finns dock inga samlade uppgifter på hur många bidragstjänster som är på deltid respektive  heltid.
Totalt arbetar cirka 125 000 anställda inom hotell- och restaurang­näringen, varav många är deltidstjänster. Omräknat till heltid motsvarar det cirka 30 000 anställda på ­hotell, och cirka 70 000 på restaurangerna.
Det betyder alltså att statliga subventioner finns bakom var tionde jobb i branschen.

Hur mycket pengar
det handlar om är osäkert, bland annat då ­arbetsförmedlingen inte räknar kostnaderna branschvis. Men en grov skattning är att det handlar om en lönesubvention i ­storleksordningen 1,4 – 2,3 miljarder per år för hotell och ­restauranger – som har en total lönekostnad på cirka 26 miljarder.
På grund av sekretessregler berättar inte arbetsförmedlingen heller vilka företag som har nystartsjobbare anställda. Men flera av HRF:s ombudsmän har sett samma mönster. Christer Eriksson, kassör i HRF avdelning Väst, sammanfattar vad många säger:
– Nystartsjobben är flest på mindre kaféer och restauranger. Innan de anställer någon, dubbelkollar man: »kan vi få stöd för dig?«.

Utvecklingen oroar HRF:s förbunds­ordförande, Ella Niia.
– Bidragsanställningarna snedvrider konkurrensen i relation till andra branscher, men framför allt inom branschen.
Ella Niia anser att det handlar om politik, och att man ska sätta de subventionerade anställningarna i relation till bland annat den försämrade a-kassan. Regeringen vill få folk att sänka sina lönekrav och det slår särskilt hårt i HRF:s branscher, säger hon.
– Ibland känns det som att hela branschen är osund. Vår bransch är kraftigt subventionerad sedan tidigare, med rabatter på ungas arbetsgivaravgifter och momssänkningen. Totalt handlar det om åtskilliga miljarder där man verkligen måste fråga sig vad sysselsättningseffekten är. Hur många jobb har det blivit, och vad för sorts jobb?
Det hotar branschens framtid, menar hon. Den höga personalomsättningen är redan ett stort problem, och riskerar öka när de statliga anställningsstöden ­belönar korta anställningar på osäkra villkor.
– Bara en sådan sak som kockbristen. ­Arbetsmarknadspolitiken måste handla mer om utbildning, och vi måste kunna bygga en attraktiv bransch med vettiga villkor där folk vill stanna kvar. Nu låter man i stället pengar gå i fickan på företagen utan motprestation, och utan att riktiga jobb skapas, säger Ella Niia.
 
Hotellrevyn sökte också arbetsgivar­organisationen Visitas vd, Eva Östling ­Ollén, för en kommentar. På grund av tidsbrist svarar i stället pressekreterare Björn Lundell:
– Det är på sätt och vis naturligt att våra branscher, tillsammans med exempelvis handel och offentlig sektor, är överrepresenterade i statistiken. Här finns det ju en del mindre kvalificerade arbetsuppgifter där man kan ta emot folk. Och det, måste betonas, är ju i grunden positivt att folk som står långt från arbetsmarknaden får en chans.
Björn Lundell menar att ett stort ansvar faller på arbetsförmedlingen att säkra så att bidragen hamnar rätt, och att det blir lagom balans mellan antalet »vanligt« anställda och bidragsanställda på ett företag.
– Vi hade också gärna sett att man är tydligare kring kravet på kollektivavtal – det är ju en kvalitetsstämpel.
Enligt fackets erfarenheter ser det ju ofta inte ut så, särskilt inte vad gäller nystartsjobben. Anser Visita att det är ett problem och att konkurrensen snedvrids?
– Det är en väldigt relevant fråga. Men svaret beror på. Om företaget har någorlunda många anställda, och bara ett fåtal lönebidragare eller nystartsjobbare, så är det inga större problem. Men när företag sätter det i system och bygger en stor del av sin verksamhet på att ta emot bidragsanställda, då är det ett problem och kan vara fråga om snedvridning av konkurrensen, säger Björn Lundell.


Nystartsjobb ställer färre krav på arbetsgivaren

  • Av totalt 14 olika stöd till arbetsgivare för att ta emot arbetslösa var länge löne­bidragen de vanligaste. Men i  restaurangbranschen är nystartsjobben numera dubbelt så många som anställningar med lönebidrag.
  • Som trea kommer arbetspraktiken: en kortare provanställning med utbildning, där deltagaren betalas helt via aktivitetsstöd.
    Nystartsjobb betyder att arbetsgivaren får tillbaka den dubbla arbetsgivaravgiften – motsvarande nästan halva ­lönekostnaden – om man anställer någon som varit arbetslös i tolv månader.
  • Lönebidragen kan ge företaget mer i subvention – åtminstone vid låga lönenivåer. Men här krävs också motprestation,  exempelvis att det ska finnas kollektivavtal och handledare. ­Liknande gäller för arbetspraktiken.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Snabbkurs ELD I BAKEN!

Så lindrar du kockbrännan

Sommar, sol och stress i ångande heta kök. Det är högsäsong för kockbrännan, besväret som ger eld i baken. Här är några tips för att hantera problemet.

Publicerad 10 juni 2021 Kommentera
Så lindrar du kockbrännan
Skinkskav – inte kul. Foto: Istockphoto

1  Då uppstår problemet. Höga temperaturer, fukt, illasittande plagg och upp­repade rörelser under lång tid. Där har du receptet på kockbränna, skavet som kan uppstå mellan skinkorna, men också i ljumsk- och lårområdet.

2 Drabbar fler än bara kockar. Det är inte bara köksanställda som råkar ut för ­detta. Åkomman kallas infanterield i det militära men är även känt som rövbränna, jägarbrand och gångsirka. Eller lårskav och chub rub när det sitter längre ned.

3 Smörj i förväg. Vet du med dig att du lätt får problem? Förebygg genom att smörja med idomin, vaselin eller någon annan fet kräm redan innan du börjar få skav. Det finns även produkter speciellt för detta, olika stift och roll on som inte ska lämna fettfläckar på tyget.

4 Rätt under gör under. Undvik bomullsunderkläder – bomull håller kvar fukten i tyget och fukt hjälper till att luckra upp huden. Försök hitta något i funktionstyg. Det är också viktigt att plagget sitter bra och inte korvar sig, och att sömmarna på insidan är platta. I sportaffärer finns under­kläder för långdistanslöpare, kolla hur de är sydda.

5 Smörj i efterhand. Säg att kockbrännan är ett faktum. Då gäller upplägget som är bekant för många småbarnsföräldrar: Håll rent, håll torrt, lufta och smörj. På apoteket finns salvor som är mjukgörande och skyddande.

6 Tajma in talket. Kroppstalk lindrar sveda och minskar friktionen. Men talk nöts bort efter en tid, speciellt ihop med fukt och värme. Det bästa är att talka på ren, torr hud när manvet att man ska ta det lugnt ett tag.

 

7 Potatismjölet då? Knepet att gnida in utsatta delar med potatismjöl har säkert de flesta hört talas om. Potatismjöl finns till hands i många kök och är inte farligt att använda. Men precis som talk nöts mjölet bort snabbt, så spara behandlingen till nödlägen.

8 Kolla upp det. Går ­kockbrännan inte över? Förvärras symtomen? Ta kontakt med vården, även om det känns lite pinsamt.

Källa: 1177.se, utsidan.se, fjallvandring.com

Nyheter STIPENDIUM

Stipendiat med sikte på ledarskap

Varje år delar Hotell- och restaurangfacket ut ett stipendium till elever som går sista året på en hotell- och restauranglinje. I år fick tre elever 5 000 kronor var – en av dem är Emma Eriksson i Kalmar!

Publicerad 9 juni 2021 Kommentera
Stipendiat med sikte på ledarskap
Foto: Privat

Emma Eriksson har precis gått ut hotell- och turismprogrammet på Jenny Nyströmskolan i Kalmar.
Under studietiden har hon arbetat extra på Stufvenäs Gästgifveri, i städ, frukost och reception.

– Jag vill fördjupa mig och vidareutbilda mig. Stipendiet ska bli ett bidrag till det. Jag har inte bestämt vilken utbildning, men jag tänker mig någon tvåårig hotel management-utbildning som kan göra att jag har chans att få en ledande roll, kanske ansvarig för ekonomi eller reception på något hotell.

Varför lockar ledarskap inom hotell?
– Under de här åren har jag känt att jag gillar det här med service, det är så kul att se och höra att gäster är nöjda. Jag har alltid tyckt om att ta ansvar och så har jag sett hur avdelningscheferna jobbar. Det har sakta men säkert blivit en dröm att få ta mer ansvar och leda grupper.

Hur har det varit att gå utbildningen under pandemin?
– Det har så klart varit tråkigt med distansundervisning och vi missade praktiken i tvåan. Men samtidigt har de löst det bra. Vi har fått komma in för vissa moment, dryckeskunskap och ansvarsfull alkoholhantering till exempel. Det skulle ju vara svårt att känna av karaktären på vin på distans. Vi hade tur som var de flesta praktiska ämnena i ettan och tvåan, innan pandemin drabbade ordentligt.

Nyheter las

HRF: ”Risk för a- och b-lag på arbetsmarknaden”

Lättare att säga upp för arbetsgivare och bättre möjligheter till omställning för anställda. Det är huvuddragen i de föreslagna förändringarna i arbetsrätten som presenterades i går. HRF ser en del bra saker men också problem.

Publicerad 8 juni 2021 Kommentera
HRF: ”Risk för a- och b-lag på arbetsmarknaden”
Malin Ackholt hoppas att de kommande förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv kan lösa en del problem med de föreslagna förändringarna i arbetsrätten. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

I går presenterade regeringen och samarbetspartierna slutligen förslaget till förändringar i arbetsrätten.
– Jag är stolt över att presentera den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark under presskonferensen.

Flera av förslagen syftar till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp. Bland annat föreslås att tre personer ska kunna undantas turordningslistan vid uppsägning. I dag finns möjlighet att undanta två personer på företag med högst tio anställda.

Ett annat förslag är att saklig grund för uppsägning ändras till sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara till exempel ordervägran, samarbetssvårigheter, olovlig frånvaro eller bristande prestation. När en anställd brutit mot anställningsavtalet på ett allvarligt sätt ska det heller varken göras någon vägning mot den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen eller någon prognos över hur den anställde kan tänkas bete sig i framtiden, föreslår utredningarna.

Jag är stolt över att presentera den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister

Dessutom föreslås att en anställning ska upphöra vid uppsägningstidens slut, även om ett fackförbund har ogiltigförklarat den. Det innebär att arbetsgivaren inte behöver betala lön under tiden som en tvist om uppsägningen pågår. Samtidigt föreslås högre skadestånd för felaktiga uppsägningar och avsked.
– Det ska bli billigare och lättare att göra rätt, och dyrare och svårare att göra fel, sade Martin Ådahl, Centerpartiets talesperson när förslagen presenterades.

Resultat av Januariavtalet

Bakgrunden till förslagen är det så kallade Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet, där ett av kraven var ett mer flexibelt anställningsskydd.

Arbetsmarknadens parter försökte, på regeringens uppdrag, tillsammans utforma förändringarna, men lyckades inte enas.

Till slut tecknades en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK, som även LO-förbunden Kommunal och IF Metall anslöt sig till. I denna ställs krav på förändringar av såväl lagen om anställningsskydd, las, som krav på politiska förändringar och satsningar från statens sida. Ytterligare en del handlar om saker som regleras i avtal mellan parterna.

Nyligen begärde LO nya förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

Mer om förslaget finns att läsa här.

Men det finns också förslag som ska öka tryggheten för anställda. Heltid blir norm, den som hyvlas har rätt till omställningstid och allmän visstid byts ut mot särskild visstid som snabbare ska ge rätt till tillsvidareanställning. Det ska också införas ett nytt offentligt stöd för omställning för anställda som inte omfattas av kollektivavtal, liksom möjlighet till studiestöd i upp till 44 veckor för den som vill byta bana.

Förslagen bygger på den överenskommelse om nytt huvudavtal som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal gjorde i slutet av förra året. Därför var det få överraskningar i det som presenterades i går, säger Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket.
– Det ligger helt i linje med den överenskommelsen. Vad jag uppfattar som en nyhet är att staten nu ska utreda förutsättningarna för en kollektivavtalsreglerad arbetslöshetsförsäkring. Det är en del som har varit viktig för LO-förbunden.

Då skulle det skapa ett a-lag och ett b-lag på svensk arbetsmarknad. Malin Ackholt, ordförande HRF

Malin Ackholt ser en del saker som är bra ur HRF-medlemmarnas perspektiv, så som möjlighet till snabbare tillsvidareanställning för tidsbegränsat anställda.
– Frågan är om det är tillräckligt bra. Vi hade hellre sett fylligare skrivningar kring tidsbegränsade anställningar.

Hon tycker också att det hade behövts tydligare skrivningar på flera områden.
– I nuläget finns en del oklarheter. Det är därför LO begärt förhandling med Svenskt Näringsliv, med avsikt att lösa dessa problem.

Malin Ackholt är hoppfull om att parterna ska kunna komma överens.
– Jag har stora ambitioner att vi lyckas hitta en bra lösning i de kommande förhandlingarna om trygghet och omställning. Det kan inte vara så att vi inte löser det. Då skulle det skapa ett a-lag och ett b-lag på svensk arbetsmarknad. Det är helt orimligt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni nästa år. Förslagen ska nu ut på remiss.

Fråga om jobbet.
105
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här