På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Växande buffé av bidragsjobb

Allt fler hotell- och restauranganställda får lönen helt eller delvis betald via Arbetsförmedlingen. På fyra år har antalet tredubblats. Facket får allt oftare förhandla för medlemmar med bidragsjobb.

Publicerad 11 december 2012
Växande buffé 
av bidragsjobb
Ett smörgåsbord av subventionerade anställningar för branschens arbetsgivare att hugga in på. Foto: Sofia Andersson Fakta: Arbetsförmedlingen

Klicka på bildspelet här nedan för att se diagram över utvecklingen.­
– Det här har
gått helt, helt överstyr. Det är en kolossal sponsring av branschen, knappt någon anställs utan bidrag längre. Jag förstår inte varför de seriösa företagen inte blir mer förbannade – de som betalar riktiga löner blir ju utkonkurrerade, säger Jouni Salonen, ombudsman i HRF:s avdelning Nord.
Han är en av många ombudsmän som upplever hur löne­bidrag och nystartsjobb påverkar arbetsmarknaden. Jouni Salonen berättar om företag där nästan samtliga anställda är bidragsanställda. Där ungefär hälften av personalkostnaderna betalas av samhället.

Sedan 2008 har det totala antalet bidrags­anställningar ökat från
108 000 till 168 000.
I hotell- och restaurang­branschen har ökningstakten varit ännu högre, ­sär­skilt vanliga är bidrags­jobben hos restauranger. I oktober 2012 var antalet bidrags­anställ­ningar i hotell- och restaurang­branschen cirka 13 000. De flesta, fem av sex, är ­anställda på ett ­restaurangföretag.
Det är nystarts­jobben som ökar mest. På hotell har de fyrdubblats, och på kaféer och restauranger mer än femdubblats på fyra år. I dag finns cirka 600 nystartsjobbare på ­hotell, och 4 500 på restauranger och kaféer.
Det finns dock inga samlade uppgifter på hur många bidragstjänster som är på deltid respektive  heltid.
Totalt arbetar cirka 125 000 anställda inom hotell- och restaurang­näringen, varav många är deltidstjänster. Omräknat till heltid motsvarar det cirka 30 000 anställda på ­hotell, och cirka 70 000 på restaurangerna.
Det betyder alltså att statliga subventioner finns bakom var tionde jobb i branschen.

Hur mycket pengar
det handlar om är osäkert, bland annat då ­arbetsförmedlingen inte räknar kostnaderna branschvis. Men en grov skattning är att det handlar om en lönesubvention i ­storleksordningen 1,4 – 2,3 miljarder per år för hotell och ­restauranger – som har en total lönekostnad på cirka 26 miljarder.
På grund av sekretessregler berättar inte arbetsförmedlingen heller vilka företag som har nystartsjobbare anställda. Men flera av HRF:s ombudsmän har sett samma mönster. Christer Eriksson, kassör i HRF avdelning Väst, sammanfattar vad många säger:
– Nystartsjobben är flest på mindre kaféer och restauranger. Innan de anställer någon, dubbelkollar man: »kan vi få stöd för dig?«.

Utvecklingen oroar HRF:s förbunds­ordförande, Ella Niia.
– Bidragsanställningarna snedvrider konkurrensen i relation till andra branscher, men framför allt inom branschen.
Ella Niia anser att det handlar om politik, och att man ska sätta de subventionerade anställningarna i relation till bland annat den försämrade a-kassan. Regeringen vill få folk att sänka sina lönekrav och det slår särskilt hårt i HRF:s branscher, säger hon.
– Ibland känns det som att hela branschen är osund. Vår bransch är kraftigt subventionerad sedan tidigare, med rabatter på ungas arbetsgivaravgifter och momssänkningen. Totalt handlar det om åtskilliga miljarder där man verkligen måste fråga sig vad sysselsättningseffekten är. Hur många jobb har det blivit, och vad för sorts jobb?
Det hotar branschens framtid, menar hon. Den höga personalomsättningen är redan ett stort problem, och riskerar öka när de statliga anställningsstöden ­belönar korta anställningar på osäkra villkor.
– Bara en sådan sak som kockbristen. ­Arbetsmarknadspolitiken måste handla mer om utbildning, och vi måste kunna bygga en attraktiv bransch med vettiga villkor där folk vill stanna kvar. Nu låter man i stället pengar gå i fickan på företagen utan motprestation, och utan att riktiga jobb skapas, säger Ella Niia.
 
Hotellrevyn sökte också arbetsgivar­organisationen Visitas vd, Eva Östling ­Ollén, för en kommentar. På grund av tidsbrist svarar i stället pressekreterare Björn Lundell:
– Det är på sätt och vis naturligt att våra branscher, tillsammans med exempelvis handel och offentlig sektor, är överrepresenterade i statistiken. Här finns det ju en del mindre kvalificerade arbetsuppgifter där man kan ta emot folk. Och det, måste betonas, är ju i grunden positivt att folk som står långt från arbetsmarknaden får en chans.
Björn Lundell menar att ett stort ansvar faller på arbetsförmedlingen att säkra så att bidragen hamnar rätt, och att det blir lagom balans mellan antalet »vanligt« anställda och bidragsanställda på ett företag.
– Vi hade också gärna sett att man är tydligare kring kravet på kollektivavtal – det är ju en kvalitetsstämpel.
Enligt fackets erfarenheter ser det ju ofta inte ut så, särskilt inte vad gäller nystartsjobben. Anser Visita att det är ett problem och att konkurrensen snedvrids?
– Det är en väldigt relevant fråga. Men svaret beror på. Om företaget har någorlunda många anställda, och bara ett fåtal lönebidragare eller nystartsjobbare, så är det inga större problem. Men när företag sätter det i system och bygger en stor del av sin verksamhet på att ta emot bidragsanställda, då är det ett problem och kan vara fråga om snedvridning av konkurrensen, säger Björn Lundell.


Nystartsjobb ställer färre krav på arbetsgivaren

  • Av totalt 14 olika stöd till arbetsgivare för att ta emot arbetslösa var länge löne­bidragen de vanligaste. Men i  restaurangbranschen är nystartsjobben numera dubbelt så många som anställningar med lönebidrag.
  • Som trea kommer arbetspraktiken: en kortare provanställning med utbildning, där deltagaren betalas helt via aktivitetsstöd.
    Nystartsjobb betyder att arbetsgivaren får tillbaka den dubbla arbetsgivaravgiften – motsvarande nästan halva ­lönekostnaden – om man anställer någon som varit arbetslös i tolv månader.
  • Lönebidragen kan ge företaget mer i subvention – åtminstone vid låga lönenivåer. Men här krävs också motprestation,  exempelvis att det ska finnas kollektivavtal och handledare. ­Liknande gäller för arbetspraktiken.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KONKURS

Fler restauranger i konkurs

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade under 2019. Det visar Upplysningscentralens analys. Oseriösa bolag står fortfarande för en stor andel.

Publicerad 23 januari 2020 Kommentera
Fler restauranger i konkurs
Restauranger tappar i omsättning. Foto: Colourbox

Under 2019 gick 505 restauranger i konkurs, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Ungefär 700 personer förlorade sina jobb i samband med detta.

Enligt Konjunkturinstitutet sjunker allmänhetens förtroende för Sveriges ekonomi. Det kan leda till att konsumtionen minskar, med fler konkurser som följd. Detta påverkar enligt Upplysningscentralen, UC, särskilt restaurangbranschen.

UC räknar med att tre procent av alla restaurang- och hotellbolag kommer att hamna på obestånd under 2020.
– Mindre och nystartade restauranger har länge haft det besvärligt med finansieringen. När banker inte lånar ut till dem söker de finansiering på annat håll, från nära och kära eller leverantörer, säger Richard Damberg på UC.

Minst vart fjärde av alla konkursade bolag i olika branscher bedöms vara oseriösa. Det finns tecken på att de lurar staten eller andra intressenter på pengar. Bilden bekräftas av de konkursförvaltare som UC talat med.

Totalt sett var det lika många företag som gick i konkurs förra året som 2018 och 2017.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här