På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Växande buffé av bidragsjobb

Allt fler hotell- och restauranganställda får lönen helt eller delvis betald via Arbetsförmedlingen. På fyra år har antalet tredubblats. Facket får allt oftare förhandla för medlemmar med bidragsjobb.

Publicerad 11 december 2012
Växande buffé 
av bidragsjobb
Ett smörgåsbord av subventionerade anställningar för branschens arbetsgivare att hugga in på. Foto: Sofia Andersson Fakta: Arbetsförmedlingen

Klicka på bildspelet här nedan för att se diagram över utvecklingen.­
– Det här har
gått helt, helt överstyr. Det är en kolossal sponsring av branschen, knappt någon anställs utan bidrag längre. Jag förstår inte varför de seriösa företagen inte blir mer förbannade – de som betalar riktiga löner blir ju utkonkurrerade, säger Jouni Salonen, ombudsman i HRF:s avdelning Nord.
Han är en av många ombudsmän som upplever hur löne­bidrag och nystartsjobb påverkar arbetsmarknaden. Jouni Salonen berättar om företag där nästan samtliga anställda är bidragsanställda. Där ungefär hälften av personalkostnaderna betalas av samhället.

Sedan 2008 har det totala antalet bidrags­anställningar ökat från
108 000 till 168 000.
I hotell- och restaurang­branschen har ökningstakten varit ännu högre, ­sär­skilt vanliga är bidrags­jobben hos restauranger. I oktober 2012 var antalet bidrags­anställ­ningar i hotell- och restaurang­branschen cirka 13 000. De flesta, fem av sex, är ­anställda på ett ­restaurangföretag.
Det är nystarts­jobben som ökar mest. På hotell har de fyrdubblats, och på kaféer och restauranger mer än femdubblats på fyra år. I dag finns cirka 600 nystartsjobbare på ­hotell, och 4 500 på restauranger och kaféer.
Det finns dock inga samlade uppgifter på hur många bidragstjänster som är på deltid respektive  heltid.
Totalt arbetar cirka 125 000 anställda inom hotell- och restaurang­näringen, varav många är deltidstjänster. Omräknat till heltid motsvarar det cirka 30 000 anställda på ­hotell, och cirka 70 000 på restaurangerna.
Det betyder alltså att statliga subventioner finns bakom var tionde jobb i branschen.

Hur mycket pengar
det handlar om är osäkert, bland annat då ­arbetsförmedlingen inte räknar kostnaderna branschvis. Men en grov skattning är att det handlar om en lönesubvention i ­storleksordningen 1,4 – 2,3 miljarder per år för hotell och ­restauranger – som har en total lönekostnad på cirka 26 miljarder.
På grund av sekretessregler berättar inte arbetsförmedlingen heller vilka företag som har nystartsjobbare anställda. Men flera av HRF:s ombudsmän har sett samma mönster. Christer Eriksson, kassör i HRF avdelning Väst, sammanfattar vad många säger:
– Nystartsjobben är flest på mindre kaféer och restauranger. Innan de anställer någon, dubbelkollar man: »kan vi få stöd för dig?«.

Utvecklingen oroar HRF:s förbunds­ordförande, Ella Niia.
– Bidragsanställningarna snedvrider konkurrensen i relation till andra branscher, men framför allt inom branschen.
Ella Niia anser att det handlar om politik, och att man ska sätta de subventionerade anställningarna i relation till bland annat den försämrade a-kassan. Regeringen vill få folk att sänka sina lönekrav och det slår särskilt hårt i HRF:s branscher, säger hon.
– Ibland känns det som att hela branschen är osund. Vår bransch är kraftigt subventionerad sedan tidigare, med rabatter på ungas arbetsgivaravgifter och momssänkningen. Totalt handlar det om åtskilliga miljarder där man verkligen måste fråga sig vad sysselsättningseffekten är. Hur många jobb har det blivit, och vad för sorts jobb?
Det hotar branschens framtid, menar hon. Den höga personalomsättningen är redan ett stort problem, och riskerar öka när de statliga anställningsstöden ­belönar korta anställningar på osäkra villkor.
– Bara en sådan sak som kockbristen. ­Arbetsmarknadspolitiken måste handla mer om utbildning, och vi måste kunna bygga en attraktiv bransch med vettiga villkor där folk vill stanna kvar. Nu låter man i stället pengar gå i fickan på företagen utan motprestation, och utan att riktiga jobb skapas, säger Ella Niia.
 
Hotellrevyn sökte också arbetsgivar­organisationen Visitas vd, Eva Östling ­Ollén, för en kommentar. På grund av tidsbrist svarar i stället pressekreterare Björn Lundell:
– Det är på sätt och vis naturligt att våra branscher, tillsammans med exempelvis handel och offentlig sektor, är överrepresenterade i statistiken. Här finns det ju en del mindre kvalificerade arbetsuppgifter där man kan ta emot folk. Och det, måste betonas, är ju i grunden positivt att folk som står långt från arbetsmarknaden får en chans.
Björn Lundell menar att ett stort ansvar faller på arbetsförmedlingen att säkra så att bidragen hamnar rätt, och att det blir lagom balans mellan antalet »vanligt« anställda och bidragsanställda på ett företag.
– Vi hade också gärna sett att man är tydligare kring kravet på kollektivavtal – det är ju en kvalitetsstämpel.
Enligt fackets erfarenheter ser det ju ofta inte ut så, särskilt inte vad gäller nystartsjobben. Anser Visita att det är ett problem och att konkurrensen snedvrids?
– Det är en väldigt relevant fråga. Men svaret beror på. Om företaget har någorlunda många anställda, och bara ett fåtal lönebidragare eller nystartsjobbare, så är det inga större problem. Men när företag sätter det i system och bygger en stor del av sin verksamhet på att ta emot bidragsanställda, då är det ett problem och kan vara fråga om snedvridning av konkurrensen, säger Björn Lundell.


Nystartsjobb ställer färre krav på arbetsgivaren

  • Av totalt 14 olika stöd till arbetsgivare för att ta emot arbetslösa var länge löne­bidragen de vanligaste. Men i  restaurangbranschen är nystartsjobben numera dubbelt så många som anställningar med lönebidrag.
  • Som trea kommer arbetspraktiken: en kortare provanställning med utbildning, där deltagaren betalas helt via aktivitetsstöd.
    Nystartsjobb betyder att arbetsgivaren får tillbaka den dubbla arbetsgivaravgiften – motsvarande nästan halva ­lönekostnaden – om man anställer någon som varit arbetslös i tolv månader.
  • Lönebidragen kan ge företaget mer i subvention – åtminstone vid låga lönenivåer. Men här krävs också motprestation,  exempelvis att det ska finnas kollektivavtal och handledare. ­Liknande gäller för arbetspraktiken.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.