Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Usla villkor utan arbetstillstånd

I köken på våra restauranger och kaféer jobbar tusentals personer svart utan arbetstillstånd. Villkoren är ofta usla. Nidal al Shaer fick 24 kronor i timmen när han var en av dem.

Publicerad 20 september 2011
Usla villkor utan arbetstillstånd
Nidal tjänade 24 kronor i timmen på en restaurang. Foto: Istockphoto

Klockan är snart tolv och kön inne på restaurangen i Malmö är lång. Två män serverar pizzor och falafel i rasande fart. Här är priserna låga, tre tior räcker till både mat och dricka. Många lunchgäster anar nog inte vad lappen på väggen betyder. »Vi söker personal« står det på ­arabiska.
Det var hit Nidal al Shaer kom en dag i maj 2006. Då var han 19 år. Nidal är palestinier från Gaza och sökte asyl i Sverige. Bästa sättet att lära sig språket måste vara att jobba och lära känna folk, tänkte han. Tillsammans med tre papperslösa jobbade Nidal sju dagar i veckan, för 24 kronor i timmen.
– Om jag skulle bli utvisad så ville jag komma tillbaka med åtminstone lite pengar, säger Nidal när vi möts över en kopp kaffe.
När pizzeriaägaren kom med den ­första lönen, 4 000 kronor i hundra­lappar, såg det mycket ut. Nidal visste inte vad ­restauranganställda ­brukar tjäna. Han varken röker ­eller dricker vilket bidrog till känslan att han tjänat bra med pengar. Tillsammans med sex andra ­killar i liknande situation delade han en liten lägenhet där en sovplats kostade 1 250 kronor i månaden.

Ägaren påminde dem ofta om att de inte hade uppehåll­s­tillstånd. Därför var de mindre värda.
– Det var hemskt. Vi var tvungna att ­acceptera och lyda. Hela tiden sa han att vi inte kunde ­någonting. Man kände sig som en slav.
Den smutsiga toaletten fungerade som omklädningsrum och lagerutrymme. Tvätta sig var de tvungna att göra på samma ställe som disken.
– Oavsett hur mycket vi jobbade så ­behandlade chefen oss illa.
 Ägaren erbjöd högre lön när Nidal ville sluta. Men lönen höjdes aldrig.

Nidal slutade
på pizzerian efter fyra månader. En restauranggäst berättade att det fanns jobb hos en livsmedelsgrossist. Jobbet var inte lika tungt och cheferna schystare. Hos grossisten tjänade han 220 kronor om dagen för nio timmars arbete. Därefter höjdes lönen till 250 kronor. Men jobbet var lättare jämfört med disken och ibland blev han bjuden på mat.
– Vi fick betalt varje söndag, alltid i hundralappar.
På företaget jobbade minst 30 personer till liknande villkor, enligt Nidals uppskattning. De ­sorterade kött och grönt. En del hade försörjningsstöd, det som förut kallades ­socialbidrag, samtidigt som de jobbade svart. Andra var papperslösa.
En söndag när Nidal behövde vara ledig ville chefen tvinga honom att jobba. Schismen ledde till att han slutade och fick tjata för att få den sista tusenlappen av lönen. Då hade han jobbat där i ungefär ett halvår.

Diskare på ett kafé och bageri blev nästa jobb. Lönen var 250 kronor per dag. Den höjdes senare till 300 kronor och arbets­uppgifterna blev mer ­varierande.
– Inte mycket pengar, men det var bättre där. Jag lärde mig baka. Kunderna var bara svenskar så jag lärde mig mycket svenska.
I sju månader jobbade Nidal på ­kaféet. Efter ett avslag och väntan i ett år och sju månader fick han till slut uppehållstillstånd.  I dag studerar han till sjuksköterska och helgjobbar på ett kafé.

Nidal fick, som asylsökande i Sverige, en dagersättning på 61 kronor, knappt 1900 kronor i ­månaden. Ersättningen har inte höjts sedan 1994 och ska räcka till mat, kläder, hygienartiklar, ­läkemedel, sjukvård och tandvård. Det gör den inte för många asyl­sökande.
– Det finns de som jobbar tolv timmar om dagen för hundra kronor. 161 kronor är mer än 61 kronor, säger Nina Aknouche, handläggare på Migrations­verkets mottagningsenhet i Malmö.
Svartarbete, skatt och försäkringar tas upp på informationsmöten som Migration­s­­­verket har för alla asylsökande. Men det händer att asyl­sökande råkar ut för allvarliga olyckor när de jobbar svart. Om ­arbetsgivaren påstår att han inte vet vem den skadade är, så är denne rättslös.
Det finns legala vägar till arbets­livet för asylsökande. Genom att praktisera kan en asylsökande få arbetslivserfarenhet. När han eller hon hittat en praktikplats skriver Migrationsverket ett praktikavtal på tre månader om arbetsgivaren godkänns. Det kan förlängas med ytterligare tre månader. Men för praktiken betalas varken lön eller ersättning.
Ett annat sätt att skaffa arbetslivs­erfarenhet är att få ett tillfälligt arbetstillstånd redan under asylprocessen. Då krävs att den asylsökande kan visa upp en id-handling.

Migrationsminister Tobias Billström (M) är regeringens ansvarige i frågor som rör asylsökande och papperslösa.
– Sanktionsdirektivet, som införs via EU, kommer att innebära en förändring, svarar han på frågan om vad regeringen gör åt ­utnyttjande arbetsgivare.
Sanktionsdirektivet innebär att ­arbetsgivare som blir påkomna med att utnyttja asylsökande som svart ­arbetskraft ska få betala en straffavgift på ett halvt prisbas­belopp (21 400 kronor) per person som jobbat på företaget utan tillstånd.
För dem som kan bevisas ha jobbat där längre än tre månader blir avgiften den dubbla. Arbetsgivaren blir samtidigt tvungen att betala ut lön till dem som jobbat där.  
Men den här åtgärden dröjer. Tobias Billström hoppas att regeringens proposition ska bli klar i år.
– Tidigare har ingen velat kännas vid problemen. Nu är vi medvetna om dem, förklarar han.
Tobias Billström tror dock inte att en höjning av dagersättningen skulle minska svartjobben.

HRF försöker få så många arbetsgivare som möjligt att teckna kollektivavtal.
Avtalets villkor gäller för alla på arbets­platsen.
– Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal kan han betala vad som helst, säger Antonio Lopez Lopez, ­ledamot i HRF:s förbunds­styrelse och tidigare ordförande i Papperslösas förening.
Pappers­lösas förening kräver att alla tillståndslösa ska legaliseras för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare. Hur många papperslösa som jobbar i Sverige vet ingen, men föreningen uppskattar antalet till mellan 15 000 och 50 000 personer.
Arbetsrätten för papperslösa är lägre prioriterad än sjukvården. En utredning ­föreslog nyligen att papperslösa ska få samma rätt till subventionerad sjukvård som alla andra som bor i landet. De borgerliga partierna är splittrade i den frågan.

På pizzerian där Nidal jobbade sitter lappen med texten »Vi söker personal« kvar. Villkoren för att få jobb där är att man saknar arbetstillstånd, ­accepterar usel arbetsmiljö och nöjer sig med en lön på mindre än ­tvåhundra om dagen.
– Det gör ont när jag tänker på alla ­papperslösa som jobbar här i Sverige, säger Nidal.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KARPALTUNNEL

Bra att veta om ”baristahandled”

Så uppstår besväret som ger stickningar, fummel och domnade händer – karpaltunnelsyndrom.

Publicerad 20 oktober 2020 Kommentera
Bra att veta om ”baristahandled”
Killen på bilden är modell, annars skulle vi tipsa honom om att göra övningen i punkt 3. Foto: Istockphoto

1 En viktig tunnel. Karpaltunneln sitter mitt i handleden, och leder den viktiga medianusnerven till fingrarna.  Karpaltunnelsyndrom är när nerven kommer i kläm.

2 Ond natt. Får du domningar och stickningar i händer och fingrar, ofta på natten? Då kan det vara just detta syndrom du råkat ut för. Nedsatt känsel, fumlighet, svårt att greppa och lätt att tappa saker är andra tecken. En del blir så svaga att det är svårt att skruva upp till exempel korken på en pet-flaska. Det kan också göra ont i handen och handleden.

3 Tidig insats. Gör armar uppåt sträck och knyt fingrarna, tio gånger per vaken timme. Det kan minska svullnaden i tidiga stadier.

4 Branschjobb frestar på. Upprepade monotona rörelser där man använder mycket kraft är en vanlig orsak. Det blir värre om man inte hinner ta paus. Kockar, städare, diskare och baristor har ofta sådant arbete. Det är inte för inte som karpaltunnelsyndrom också kallas baristahandled.

5 Hjälp finns. En arbetsterapeut kan ge behandling och träning. Stödskena är bra för att undvika böjda handleder som klämmer nerven. Kortisonspruta hjälper ibland. Ibuprofen eller andra antiinflammatoriska medel kan hjälpa. Du kan också prova behandling hos kiropraktor eller naprapat.

6 Dags för kniven. Om inget annat hjälper kan det bli operation. Ett snitt över karpaltunneln skär av ledbandet som täcker den och trycket minskar. Sedan läker ledbandet ihop av sig självt. Efteråt blir det lite mer utrymme för nerven.

7 Ta det lugnt. Efter operationen är du öm och ska ta det lugnt, speciellt under de första veckorna. Går du tillbaka för tidigt till ett arbete som överbelastar handen kan det leda till att operationen måste göras om. Det brukar behövas två till sex veckors sjukskrivning.

Källor: Danderyds sjukhus, Akademiska sjukhuset, 1177

Nyheter LAS

”Vi har kämpat”

I dag beslutade LO:s styrelse att säga nej till det bud som fanns för en överenskommelse om trygghet och omställning. ”Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången” säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
”Vi har kämpat”
Det blev en del sena förhandlingskvällar, men till slut sade LO nej till avtalsförslaget. Foto: Mostphotos

I går återupptog LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlingarna om trygghet och omställning. I dag på eftermiddagen stod det klart att parterna inte kunnat enas.

– Vi har verkligen försökt att ända in i kaklet få till stånd en överenskommelse, men inte lyckats, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson vid en pressträff.

Att arbetsmarknadens parter inte kommit överens om ett avtal betyder att den utredning som presenterades i juni ska ligga till grund för ny lagstiftning.

Susanna Gideonsson. Foto: Joacim Schwartz

– Vi kan konstatera att den politiska inblandning som kom efter januariavtalet inte har varit av godo. Utgångspunkten för samtalet har blivit annorlunda. Det har alltid funnits ett annat alternativ som har legat på sidan om och som faktiskt har påverkat våra förhandlingar.

Enligt Susanna Gideonsson lyckades inte facken få till stånd mer trygghet för medlemmarna.

– Vi har lyckats bra på vissa bitar. Vi har lyckats mindre bra på de bitar som faktiskt var huvudanledningen till att vi begärde förhandling. Den om att lagen om anställningsskydd inte fungerar, att det är alldeles för många som står utan skydd, som inte ens omfattas av lagen.

Dagens besked innebär att många fackförbund i stället kommer att driva frågor om trygghet i den pågående avtalsrörelsen. HRF har till exempel kompletterat sina yrkanden till Visita med krav på ökat skydd mot hyvling och starkare rättigheter för deltidsanställda.

HRF:s ordförande Malin Ackholt säger i ett uttalande att ”Förslaget till överenskommelse var inte tillräckligt bra. Vi har gått in med ambitionen att sluta ett avtal som kan hålla över tid. Vi kan konstatera att Svenskt Näringsliv inte har gått oss till mötes i viktiga trygghetsfrågor för våra medlemmar på den framtida arbetsmarknaden”.

Susanna Gideonsson antydde på pressträffen att arbetsmarknadens parter inte kan ta ansvar för den politiska kris som eventuellt uppstår nu när man inte lyckades landa en överenskommelse.

– Vi har kämpat. Vi har trott på en överenskommelse, vi tror på den svenska modellen, vi tror på starka parter. Vi tror på facklig styrka, och det kommer vi att fortsätta göra.

Nyheter TRÄNGSEL

Fortsatt trängsel kan leda till vite

Trängseln på restaurangerna ser inte ut att minska. Fortfarande får många anmärkningar vid inspektion och när nattklubbarna i Stockholm öppnade blev klagomålen fler.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
Fortsatt trängsel kan leda till vite
Senaste helgen var det mycket folk på nattklubbar kring Stureplan. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos

Sedan i juli har minst en tredjedel av de ställen som inspekterats av kommunernas miljöförvaltningar fått anmärkningar, både i Stockholm och Göteborg.

Förra helgen öppnade dessutom flera av de nattklubbar kring Stureplan i Stockholm som varit stängda. Enligt vittnesmål ska gästerna inte ha hållit säkerhetsavstånd.
– Efter helgen har vi fått in ett antal klagomål på ställen runt Stureplan. Vi tar till oss det och arbetar nu med hur vi kommer att gå vidare, säger Kristine Fornander, enhetschef på livsmedelskontrollen.

Kristine Fornander, enhetschef livsmedelskontrollen, Stockholm.

Av de 19 restauranger och kaféer som inspekterades under lördagen i Stockholm fick 7 anmärkningar. Nattklubbar ingick inte bland dem som fick besök.

Kommer de att inspekteras den här helgen?
– Vi berättar aldrig på förhand. Våra inspektioner är alltid oanmälda, säger Kristine Fornander.

Ungefär 35 procent av de ställen som inspekterats sedan i juli har fått anmärkningar.
– Det är för mycket. Vi har hållit på med det här så länge nu att fler borde klara att se till att avstånd hålls och bord glesas ut. Men jag förstår att det är svårt, säger Kristine Fornander.

Sedan i juli har kommunerna ansvar för att serveringsställen följer regler och ser till att det inte blir trängsel. De kan också komma med föreläggande om vite, det vill säga böter. Det vanligaste i Stockholm är att restaurangerna först får en anmärkning och chans att rätta till bristerna. Har de inte gjort det vid ett andra besök blir det föreläggande med vite.

Så många har inspekterats

  • Stockholm: sedan i juli har 999 serveringsställen inspekterats. 382 har fått anmärkningar. 35 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.
  • Göteborg: sedan i juli har 959 inspekterats. 303 har fått anmärkningar. 26 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.

Ungefär tio procent av dem som haft anmärkningar har inte åtgärdat bristerna vid det andra besöket. Ett fåtal av dem gör det inte heller till besök nummer tre. Då skickar inspektionen vidare ärendet till förvaltningsrätten som bestämmer om utdömande av vite. Ännu har inga sådana beslut kommit, men 35 företag i Stockholm riskerar att få betala.

Skulle bristerna vara mycket stora kan inspektörerna även stänga ett ställe direkt. Sedan månadsskiftet mars-april har 19 ställen fått stänga. Samtliga har kunnat öppna igen. Sedan kommunen tog över ansvaret och viten infördes är det bara tre som fått stänga.

Vid inspektionerna i Göteborg helgen 2–3 oktober fick 7 av 26 inspekterade anmärkningar för att det var för trångt.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här