Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Usla villkor utan arbetstillstånd

I köken på våra restauranger och kaféer jobbar tusentals personer svart utan arbetstillstånd. Villkoren är ofta usla. Nidal al Shaer fick 24 kronor i timmen när han var en av dem.

Publicerad 20 september 2011
Usla villkor utan arbetstillstånd
Nidal tjänade 24 kronor i timmen på en restaurang. Foto: Istockphoto

Klockan är snart tolv och kön inne på restaurangen i Malmö är lång. Två män serverar pizzor och falafel i rasande fart. Här är priserna låga, tre tior räcker till både mat och dricka. Många lunchgäster anar nog inte vad lappen på väggen betyder. »Vi söker personal« står det på ­arabiska.
Det var hit Nidal al Shaer kom en dag i maj 2006. Då var han 19 år. Nidal är palestinier från Gaza och sökte asyl i Sverige. Bästa sättet att lära sig språket måste vara att jobba och lära känna folk, tänkte han. Tillsammans med tre papperslösa jobbade Nidal sju dagar i veckan, för 24 kronor i timmen.
– Om jag skulle bli utvisad så ville jag komma tillbaka med åtminstone lite pengar, säger Nidal när vi möts över en kopp kaffe.
När pizzeriaägaren kom med den ­första lönen, 4 000 kronor i hundra­lappar, såg det mycket ut. Nidal visste inte vad ­restauranganställda ­brukar tjäna. Han varken röker ­eller dricker vilket bidrog till känslan att han tjänat bra med pengar. Tillsammans med sex andra ­killar i liknande situation delade han en liten lägenhet där en sovplats kostade 1 250 kronor i månaden.

Ägaren påminde dem ofta om att de inte hade uppehåll­s­tillstånd. Därför var de mindre värda.
– Det var hemskt. Vi var tvungna att ­acceptera och lyda. Hela tiden sa han att vi inte kunde ­någonting. Man kände sig som en slav.
Den smutsiga toaletten fungerade som omklädningsrum och lagerutrymme. Tvätta sig var de tvungna att göra på samma ställe som disken.
– Oavsett hur mycket vi jobbade så ­behandlade chefen oss illa.
 Ägaren erbjöd högre lön när Nidal ville sluta. Men lönen höjdes aldrig.

Nidal slutade
på pizzerian efter fyra månader. En restauranggäst berättade att det fanns jobb hos en livsmedelsgrossist. Jobbet var inte lika tungt och cheferna schystare. Hos grossisten tjänade han 220 kronor om dagen för nio timmars arbete. Därefter höjdes lönen till 250 kronor. Men jobbet var lättare jämfört med disken och ibland blev han bjuden på mat.
– Vi fick betalt varje söndag, alltid i hundralappar.
På företaget jobbade minst 30 personer till liknande villkor, enligt Nidals uppskattning. De ­sorterade kött och grönt. En del hade försörjningsstöd, det som förut kallades ­socialbidrag, samtidigt som de jobbade svart. Andra var papperslösa.
En söndag när Nidal behövde vara ledig ville chefen tvinga honom att jobba. Schismen ledde till att han slutade och fick tjata för att få den sista tusenlappen av lönen. Då hade han jobbat där i ungefär ett halvår.

Diskare på ett kafé och bageri blev nästa jobb. Lönen var 250 kronor per dag. Den höjdes senare till 300 kronor och arbets­uppgifterna blev mer ­varierande.
– Inte mycket pengar, men det var bättre där. Jag lärde mig baka. Kunderna var bara svenskar så jag lärde mig mycket svenska.
I sju månader jobbade Nidal på ­kaféet. Efter ett avslag och väntan i ett år och sju månader fick han till slut uppehållstillstånd.  I dag studerar han till sjuksköterska och helgjobbar på ett kafé.

Nidal fick, som asylsökande i Sverige, en dagersättning på 61 kronor, knappt 1900 kronor i ­månaden. Ersättningen har inte höjts sedan 1994 och ska räcka till mat, kläder, hygienartiklar, ­läkemedel, sjukvård och tandvård. Det gör den inte för många asyl­sökande.
– Det finns de som jobbar tolv timmar om dagen för hundra kronor. 161 kronor är mer än 61 kronor, säger Nina Aknouche, handläggare på Migrations­verkets mottagningsenhet i Malmö.
Svartarbete, skatt och försäkringar tas upp på informationsmöten som Migration­s­­­verket har för alla asylsökande. Men det händer att asyl­sökande råkar ut för allvarliga olyckor när de jobbar svart. Om ­arbetsgivaren påstår att han inte vet vem den skadade är, så är denne rättslös.
Det finns legala vägar till arbets­livet för asylsökande. Genom att praktisera kan en asylsökande få arbetslivserfarenhet. När han eller hon hittat en praktikplats skriver Migrationsverket ett praktikavtal på tre månader om arbetsgivaren godkänns. Det kan förlängas med ytterligare tre månader. Men för praktiken betalas varken lön eller ersättning.
Ett annat sätt att skaffa arbetslivs­erfarenhet är att få ett tillfälligt arbetstillstånd redan under asylprocessen. Då krävs att den asylsökande kan visa upp en id-handling.

Migrationsminister Tobias Billström (M) är regeringens ansvarige i frågor som rör asylsökande och papperslösa.
– Sanktionsdirektivet, som införs via EU, kommer att innebära en förändring, svarar han på frågan om vad regeringen gör åt ­utnyttjande arbetsgivare.
Sanktionsdirektivet innebär att ­arbetsgivare som blir påkomna med att utnyttja asylsökande som svart ­arbetskraft ska få betala en straffavgift på ett halvt prisbas­belopp (21 400 kronor) per person som jobbat på företaget utan tillstånd.
För dem som kan bevisas ha jobbat där längre än tre månader blir avgiften den dubbla. Arbetsgivaren blir samtidigt tvungen att betala ut lön till dem som jobbat där.  
Men den här åtgärden dröjer. Tobias Billström hoppas att regeringens proposition ska bli klar i år.
– Tidigare har ingen velat kännas vid problemen. Nu är vi medvetna om dem, förklarar han.
Tobias Billström tror dock inte att en höjning av dagersättningen skulle minska svartjobben.

HRF försöker få så många arbetsgivare som möjligt att teckna kollektivavtal.
Avtalets villkor gäller för alla på arbets­platsen.
– Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal kan han betala vad som helst, säger Antonio Lopez Lopez, ­ledamot i HRF:s förbunds­styrelse och tidigare ordförande i Papperslösas förening.
Pappers­lösas förening kräver att alla tillståndslösa ska legaliseras för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare. Hur många papperslösa som jobbar i Sverige vet ingen, men föreningen uppskattar antalet till mellan 15 000 och 50 000 personer.
Arbetsrätten för papperslösa är lägre prioriterad än sjukvården. En utredning ­föreslog nyligen att papperslösa ska få samma rätt till subventionerad sjukvård som alla andra som bor i landet. De borgerliga partierna är splittrade i den frågan.

På pizzerian där Nidal jobbade sitter lappen med texten »Vi söker personal« kvar. Villkoren för att få jobb där är att man saknar arbetstillstånd, ­accepterar usel arbetsmiljö och nöjer sig med en lön på mindre än ­tvåhundra om dagen.
– Det gör ont när jag tänker på alla ­papperslösa som jobbar här i Sverige, säger Nidal.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här