Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Underbetalda diskare fick 240 000 kronor för uteblivna löner

På ett kafé i Göteborg jobbade fyra utländska studenter extra till alldeles för låga löner. Några andra kaféanställda fick reda på det och tog kontakt med facket. Nu får studenterna sammanlagt 240 000 kronor för uteblivna löner och 5 000 kronor var i skadestånd.

Publicerad 27 november 2007

De fyra studenterna, som kommer från Pakistan, arbetade extra med att diska på ett kafé. Några arbetskamrater reagerade på att diskarna fick väldigt låg timlön, 60 kronor i timmen. Dessutom saknades anställningsbevis. Arbetskamraterna, som var medlemmar i facket, tog kontakt med Hotell- och restaurangfacket.

– Vi fick inte ta pauser, ingen lunch och fanns inte inlagda i schemat som de andra. Dessutom blev vi ofta hemskickade om det regnade eller om chefen inte tyckte att det kom tillräckligt med folk, säger Nasir.
Han och de andra har levt under en otroligt stark psykisk press.
– Vi har varit beroende av vårt jobb och har inte känt till våra rättigheter. Vi blev ofta utskällda av vår chef och kände oss hotade.

Per-Anders Pettersson (bilden) är ombudsman på Göteborgsavdelningen. Han har skött förhandlingen för de fyra studenterna.
– Upprinnelsen är att några arbetskompisar till studenterna tog kontakt med oss eftersom de tyckte att det var fördjävligt hur deras anställningsvillkor, löner och liknande såg ut, säger Per-Anders Pettersson.
Han träffade de fyra studenterna som valde gå med i facket.
– Vi är nu klara med beloppen och skadestånden.
Arbetsgivaren kommer att betala ut totalt 240 000 kronor till de fyra studenterna, säger Per-Anders Pettersson.

– Vi är jätteglada och känner att vi har fått upprättelse. Men det är inte pengarna som är viktigast utan signalen om att det inte är okej att en arbetsgivare får behandla sina anställda hur som helst, säger Salman.
Studenterna har också fått fasta anställningar på kafét samtidigt som de fortsätter med sina studier.
– Det känns okej att jobba kvar. Vi behöver våra jobb, säger Zahid.

Han berättar att arbetsgivaren behandlat dem korrekt efter förhandlingarna, även om det kompisaktiga tonfallet är borta. De fyra vännerna uppmanar nu anställda i liknande situationer att höra av sig till facket.
– Kontakta facket så att du blir medveten om dina rättigheter och om vad lagen säger, säger Shaheen.
– Vi har fått reda på vilka rättigheter vi har och nu känns det som att det går att se ljust på framtiden i Sverige igen, tidigare kände vi oss ensamma och dåligt behandlade, säger Nasir.

Nasir och hans kamrater heter egentligen något annat men vill vara anonyma. Bilden är tagen i ett annat sammanhang och visar inte personerna i artikeln.

Fakta: Vad händer nu?
? Beloppen kommer att betalas ut i omgångar den 25 december, den 25 januari och den 25 februari.
? Utöver detta får var och en ett allmänt skadestånd på 5 000 kronor.
? Arbetsgivaren ska också betala 25 000 kronor till HRF för brott mot kollektivavtalet.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter omställning

LO vänder i las-frågan

LO har inte helt släppt idén om ett nytt avtal kring trygghet och omställning. Den 27 maj ska ett extra repskap ta ställning till om man ska göra ett omtag, i huvudsak när det gäller omställningsförsäkringen.

Publicerad 18 maj 2021 Kommentera
LO vänder i las-frågan
I slutet av maj ska LO:s representantskap avgöra om man vill återuppta förhandlingar om omställning. Foto: Sofia Andersson

I höstas tecknades ett nytt avtal om trygghet och omställning mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Senare anslöt även två LO-förbund: Kommunal och IF Metall. Men LO kunde däremot inte ställa sig bakom avtalet. Nu ser det ut att ändras.

Den 27 maj kommer LO att hålla ett extra repskap, där förbunden ska enas om hur man går vidare.

Fakta repskap

LO:s representantskap är det högsta beslutande organet mellan kongresserna. Där samlas företrädare från samtliga fjorton medlemsförbund plus LO-styrelsen.

Framför allt är det frågan om omställningsförsäkringen. Enligt det avtal som Kommunal och IF Metall har undertecknat med arbetsgivarna ska reglerna i den LO-gemensamma TSL-försäkringen förändras. Och nu verkar LO intresserade av att ta upp saken igen.

– Det handlar om vår gemensamma omställningsorganisation och hur den ska fungera framgent, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson till Ekot.

Nyheter utredning

HRF: Bra att samråden utreds

En statlig utredning ska titta på hur man kan få samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackliga organisationer att fungera bättre. Bra, tycker HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Men han hyser inte särskilt stort hopp om en lösning.

Publicerad 18 maj 2021 Kommentera
HRF: Bra att samråden utreds
HRF stoppade samråden 2019. Nu ska processen utredas. Bra, tycker Per Persson, avtalssekreterare. Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen, Peter Jönsson

Det är snart två år sedan som HRF bestämde sig för att sluta yttra sig över arbetsgivare som vill anställa med lönestöd.
I normala fall ska Arbetsförmedlingen, innan de godkänner till exempel en lönebidragsanställning, inhämta uppgifter från relevant facklig organisation för att avgöra om det är en lämplig arbetsgivare.

Det är många som aldrig får en riktig anställning

I oktober 2019 beslutade sig HRF för att upphöra med sina yttranden. Anledningen var att det tog mycket resurser, motsvarande 4–6 heltidstjänster per år.
Det hade HRF dock kunnat leva med, om man inte dessutom upplevde att Arbetsförmedlingen inte lyssnade på vad man sade.
Även tjänstemannaförbundet Unionen har upphört med samråden.

Nu har regeringen meddelat att man vill utreda samråden för att de ska fungera bättre.
Bland annat ska utredningen titta på om fackliga organisationer kan få ekonomisk ersättning för det arbete de utför.

– Det är bra att de utreder det här, men jag har inte jättestora förhoppningar. Ett eventuellt förslag ska också passera liberaler och centerpartister, och att de skulle säga ja till att ge fackliga organisationer pengar känns avlägset, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Men det är synd, säger han. För det är en viktig uppgift att se till att stöden hamnar rätt.

– Det är viktigt att kontrollera vilka företag som får statliga pengar, men också att se till att folk inte bli utnyttjade. Det är många som hamnar i de här stödåtgärderna som aldrig får en riktig anställning, säger Per Persson.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Nöjesparker

Grönan anställer 1 100

I dagarna kommer Gröna Lund i Stockholm att skriva under runt 1 100 anställningsavtal för säsongsjobbare. ”Nu kommer vi att göra många glada”, säger Magnus Widell, vd på Gröna Lund.

Publicerad 17 maj 2021 Kommentera
Grönan anställer 1 100
Från den 1 juni lättas restriktionerna och nöjesparkerna kan öppna. Det betyder jobb för 1 100 personer på Gröna Lund, berättar vd Magnus Widell. Foto: Colourbox, Frans Hällqvist

Det har varit en lång väntan för nöjesparker, som har tvingats hålla stängt i mer än ett år. I förra veckan kom beskedet att de får öppna den 1 juni, med viss begränsning.
– Vi är lättade och glada. Vi har levt med ganska mycket besvikelse under så lång tid, säger Magnus Widell.

För nöjesparker gäller att de får ta in en besökare per 20 kvadratmeter. Det betyder för Gröna Lunds del att de kan ta in 3 100 personer samtidigt. För att maxa antalet besökare kommer man att erbjuda förmiddags- eller eftermiddagspass.
– Om vi får den beläggningen som restriktionerna tillåter så kommer vi att gå runt. Men det ger oss inte utrymme att investera i nytt, säger Magnus Widell.

Det är många säsongsjobbare som har levt med osäkerhet kring om de ska få jobba i sommar eller inte. För 1 100 personer som kommer att anställas på Gröna Lund är inkomsterna i sommar säkrade.

I nuläget känner jag ingen oro över att vi inte får ihop tillräckligt med personal.

– Det har varit en väldigt stor oro, och det finns folk som har hoppat av. I nuläget känner jag ingen oro över att vi inte får ihop tillräckligt med personal. Det som kan bli problematiskt, inte bara för oss, det är på kocksidan, säger Magnus Widell.

Även om man är lättad över att restriktionerna anpassas den 1 juni så lever besvikelsen över hur nöjesparkernas verksamhet hanterats kvar.
– Vi är de enda parkerna i Europa som inte fått hålla öppet. Jag tycker att man har använt oss som symbolpolitik, som ett bevis på att man tar pandemin på allvar, säger Magnus Widell.

Ingår i temat: Coronakrisen 133 artiklar

Alla artiklar i temat (130 till)
Fråga om jobbet.
105
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här