Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Tre HRF:are om sextrakasserier

Kocken Linas chef föreslog att de skulle titta på porrfilm ihop. Servitrisen Sanna har gråtit i disken många gånger. Och croupieren Tommie får höra spelare kommentera utseendet på andra kasinoanställda.

Publicerad 19 november 2013
Tre HRF:are om sextrakasserier
Kocken Lina fick det här förslaget från sin dåvarande kökschef.

Lina och hennes anonyma kollegor heter egentligen något annat, och det är inte de eller deras arbetsplatser som syns på bilderna i artikeln.

Linas kollegor snackar porrfilm och onani

Kocken Lina kan fort­farande lamslås av jargongen efter tio år i restaurangbranschen.
»Ett av mina allra första jobb var på en bättre krog på Skeppsbron, ägd av en känd krögare. Jag hade fått sommarjobb som restaurangbiträde. På ett personalmöte frågar krögaren mig först hur gammal jag är och sedan om jag har en pojkvän. Jag säger ›nej, jag har inte pojkvän‹. Då säger han att han ska fixa en åt mig. Jag visste inte hur jag skulle hantera det, jag var bara 16 år. Det kändes pinsamt.
En gång jobbade jag säsong där vi övernattade också. Min dåvarande köksmästare sa: ›Ska du inte komma över och kolla porrfilm med mig?‹
Som kock fick jag mitt första jobb när jag var 18 år på en klassisk krog på Söder. Vi åkte på inspirationsresor till andra storstäder. Alla i köket var män utom jag. Eftersom krögaren sa att vi inte hade råd med enkelrum fick jag dela rum med min närmaste chef, vi fick dessutom dela en dubbelsäng. En natt blev min chef jättefull och drog mig till sig när jag sov på min kant. Jag blev rädd och hoppade ur sängen. Nästa dag frågade jag honom om han kom ihåg vad han gjorde. Han blev jättearg. När vi kom hem ville han prata och sa att om det här kommer ut kan det förstöra hans äktenskap, sen förnekade han att han över huvud taget hade gjort det. Då blev jag för första gången jättearg. Jag sa att det var han som hade varit full, dragit mig till sig, att han som min chef och äldre än jag hade ett ansvar. Jag kände segerrus över att jag äntligen sa ifrån. Efter det såg jag på honom med andra ögon. Tidigare hade jag sett upp till honom.
På söderkrogen jobbade jag i två och ett halvt år och fick i princip varje dag jag höra kommentarer om mitt festande, pojkvänner och mitt sexliv. Om jag var snäll mot en manlig kollega tjatades det om att jag ville ligga med honom.
Jag har sedan dess jobbat runt på olika ställen, allt från stjärnkrogar till kvarterskrogar och upplevt sexism på varje ställe. Jag har hört allt för många samtal om porrfilmer. Nyligen började två manliga kollegor prata om hur ofta de onanerar medan vi förberedde service. Sedan gick de över till att i detalj beskriva konsistensen i sin sperma. Till slut sa jag: ›nu får ni ta och ge er‹. Och då kommer direkt en kommentar: ›Är du pryd eller?‹
Fortfarande, efter tio år i branschen, lamslås jag av den här sortens kommentarer. Jag fick flera lager skinn på näsan men jag är inte stolt över jargongen. Jag vill att branschen ska bli seriös. Det krävs tydliga linjer när det kommer till hur man behandlar kollegor och ha en seriös attityd till yrket.«

 sexuella trakasserier
 Det här fick Sanna höra från en gäst. De andra gästerna i hans sällskap skrattade.

 »Det är upp till oss på golvet att hantera«

Krögarna bryr sig mer om sina fina gäster än om de anställda, säger servitrisen Sanna.
»Från början hade jag tur. Kan bero på att jag arbetade i en liten ort. Men jag har fått min beskärda del efter att ha flyttat till Stockholm. Många står ut för ›sån är branschen‹, det säger man alltid. Vare sig det handlar om långpannor, utebliven övertidsersättning, fusk med kollektivavtal eller sexism.
Det största problemet är gästerna. Det verkar som att folk inte förstår när de går på krogen att det är någons arbetsplats. De är så inrutade i att gästen alltid har rätt. Jag som servitris är just bara en servitris i restaurangbesökarnas ögon, det finns inte att jag stämplar ut och går hem och har ett liv vid sidan av mitt jobb.
Jag har haft den där klassiska situationen, gästen öppnar menyn och säger: ›Jaha, nu ska vi se vad servitriserna kostar här.‹ De andra i sällskapet skrattar.
En del kollegor kan säga att jag inte ska överreagera när gäster har tafsat. Det har hänt att gäster har tagit mig på rumpan eller brösten, dragit ner mig i sitt knä, anmärkt på mitt utseende eller på mina arbetskläder. Vi får höra att det är för mycket byxor och skjortor, att vi borde ha korta kjolar och spets.
Det händer nästan aldrig att en chef kliver in och ber sällskapet lämna restaurangen hur svinigt de än beter sig. På finkrogar vill man inte säga ifrån utan låter saker bero. Jag skulle vilja att krögarna visade nolltolerans och sa: ›Tyvärr är ni inte välkomna.‹ Men de är mer rädda om sina fina gäster. Som det är nu är det upp till oss på golvet att hantera situationen. Det jag gör är att lämna bordet till en annan kollega.
För inte så länge sedan serverade jag ett sällskap på fem – sex äldre herrar i kostym och med mycket pengar. Det var på en anrik krog i Gamla stan. En av männen tog mig på rumpan. Min närmaste chef sa inget till dem men lät en manlig kollega ta över. Om en hovmästare kliver in och säger ifrån tror jag att den får skit från ledningen.
När jag var yngre tog jag det med mig hem. Nu släpper jag det när jag stämplar ut. Men det förstör hela mitt arbetspass. Jag har gråtit i disken många gånger. Även om jag är van vid sexuella trakasserier betyder det inte att jag inte blir ledsen. En gång hade jag en chef som markerade väldigt tydligt mot en gäst som tog på mig på rumpan. Det är den enda gången som en chef har ställt upp för mig.«

sexuella trakasserier
 En kasinogäst vid Tommies bord sa så här om en av Tommies kollegor.

Tommie får höra att han jobbar med »pumor«

Tommie är croupier på Casino Cosmopol och hör hur spelarna snackar om hans kollegor.
»En klassiker är: ›Aha, ska man inte få skämta eller?‹ En gång dealade jag vid ett black jack-bord när en annan dealer öppnade ett nytt bord bredvid. De vid mitt bord – bara män –  tappade koncentrationen helt och började kommentera min kollegas utseende högt så alla kunde höra: ›Henne skulle man inte ha något emot, vilka pumor de anställer här.‹
En annan arbetskamrat satte en säker­hetsnål i sin skjorta eftersom manliga spelare vid hennes bord kommenterat färgen på hennes behå när hon satt och delade kort. Hon berättade att hon blev jättestressad när de pratade om hennes behå men var tvungen att fortsätta arbeta som om inget hade hänt.
Jag har inte egen erfarenhet av sexuella trakasserier, men det är svårt att vara på en arbetsplats där kvinnliga kollegor utsätts hela tiden. Vi hade teammöte för inte så länge sedan och pratade om trivsel. En av killarna sa: ›Hade jag varit tjej och bara dealade poker hade jag slutat för länge sedan. För det de får stå ut med i pokern är inte kul.‹
Sedan handlade diskussionen om hur vi ska förbereda den kvinnliga personalen så att de kan hantera sexuella trakasserier från våra gäster. Jag sa att det var fel, för det handlar inte om att lära kvinnliga dealers hur gästerna är, utan att vi måste säga ifrån. Budskapet till män på kasinot måste vara ›Ni får inte bete er på det viset!‹. Vi har en statlig arbetsgivare, vi har mångfaldsplaner, jämställdhetsplaner. De gör ingen nytta om de inte används aktivt i vardagen. Vi behöver både nolltolerans för sexuella trakasserier och utbildningsinsatser för hela kasinot av personal och chefer.«

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här