Nyheter LÖN

”Sista ordet är inte sagt”

Kollektivavtal är att föredra, men där det redan finns lagstadgad minimilön måste den ligga på en nivå som garanterar att folk kan försörja sig. Det menar EU-kommissionen som på onsdagen lade fram förslag till direktiv. Svenska fack och arbetsgivare är starkt kritiska, trots att Sverige ska slippa lagstiftning.

Publicerad 29 oktober 2020
”Sista ordet är inte sagt”
– Undantaget vi får håller inte för en rättslig prövning, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Sveriges modell är skyddad. Det garanterade kommissionär Nicolas Schmit i samband med att förslaget till direktiv om minimilöner presenterades i dag.

– Jag garanterar att det inte påverkar ert system. Tvärtom – det skyddar ert system. Om vi hade den nordiska modellen i alla länder skulle vi inte behöva det här direktivet, sade Schmit vid en digital pressträff med svenska och danska medier.

Men det är inte en garanti som håller rättsligt, menar Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.
– Jag tror visserligen att de har lagt manken till och försökt hitta ett vattentätt undantag. Men vi svenska parter är nog ganska överens om att det är en rökridå. Läser man innehållet så skingras röken ganska snabbt. Undantaget vi får håller inte för en rättslig prövning.

I förslaget framgår att länder som redan har en fungerande kollektivavtalsmodell där löner och andra villkor regleras, inte kommer att behöva lagstifta om minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtalen. Men själva det faktum att det är ett direktiv får svenska parter att reagera.
– Vi står fortfarande för att kommissionen bryter mot EU:s fördrag, som säger att de inte har rätt att stifta lagar kring lönebildning, föreningsrätt och konflikträtten, säger Therese Guovelin.

Ett EU-direktiv måste införlivas i nationell lag. LO hade hellre sett att kommissionen lyssnat på förslaget om en rekommendation.

Det vore bättre att EU skapade en fond för att hjälpa till att bygga upp facklig organisation.

– Om kommissionen så gärna vill värna vår modell hade de gått på en rekommendation som riktar sig till de länder som redan har en statlig inblandning i lönebildningen. Vi vill ju inte att arbetstagare i Ungern ska ha sämre villkor än vi. Men vi vet att lösningen på det är att organisera sig. Det vore bättre att EU skapade en fond för att hjälpa till att bygga upp facklig organisation. Vi bidrar gärna med ett bildningsuppdrag, säger Therese Guovelin, och tillägger:

– Vi har en sjukdom, nämligen att alltför många tjänar för dåligt. Den sjukdomen måste behandlas. Men nu rekommenderar man en medicin som har så starka biverkningar att den friska patienten, det vill säga länder som Sverige och Danmark, riskerar att dö.

Förslaget ska nu behandlas av riksdagen och arbetsmarknadsutskottet. De ska bland annat titta på om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Therese Guovelin har gott hopp om att de kommer att landa i samma slutsats som LO, och föreslå att kommissionen arbetar om förslaget. LO skulle kunna acceptera ett direktiv om det innebar att Sverige var fullständigt undantagna.
– Sista ordet är inte sagt. Jag kommer att vara uthållig i den här frågan. Vi kommer att kämpa till sista droppen. Som Nicolas Schmit själv brukar säga: If it´s not broken don´t fix it. Tyvärr håller de på att breaka det på riktigt.

Nyheter arbetsmiljö

Tungt arbete för branschens anställda

Många hotell- och restauranganställda upplever sitt arbete som både fysiskt uttröttande och psykiskt ansträngande. Samtidigt är det bara ett fåtal som har tillgång till företagshälsovård. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste undersökning.

Publicerad 25 november 2020 Kommentera
Tungt arbete för branschens anställda
Hotell- och restaurangpersonal tillhör de grupper som upplever sitt arbete som mest ansträngande, både fysiskt och psykiskt. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos

Det är en dyster bild av arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen som framträder i Arbetsmiljöverkets rapport över 2019.

I undersökningen, som omfattar cirka 7 000 personer, säger mer än var femte branschanställd att de upplever sitt jobb som psykiskt påfrestande. Fyra av tio upplever att arbetet är kroppsligt ansträngande, och i flera yrkesgrupper säger åtta av tio att de är kroppsligt uttröttade minst en dag i veckan på grund av arbetet. Det gäller bland annat snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden samt städare.

Rapporten visar också att det är si och så med det systematiska arbetsmiljöarbetet i branschen. Ungefär var fjärde hotell- och restauranganställd säger att det bedrivs på deras arbetsplatser. Det kan jämföras med nio av tio på arbetsplatser som arbetar med el, gas, värme eller kyla.

I samma bransch säger nio av tio anställda att de har tillgång till företagshälsovård. Det kan jämföras med två av tio inom hotell- och restaurangbranschen, som därmed tar jumboplatsen på listan.

Och av de branschanställda som faktiskt har tillgång till företagshälsovård är det bara tre procent som har haft besök eller fått sin arbetssituation bedömd av företagshälsovården.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

Så blir din nya lön

Nu har HRF och Visita enats om beräkningarna av det nya avtalets löner. Semesterlönegarantin återstår dock fortfarande.

Publicerad 24 november 2020 Kommentera
Så blir din nya lön
Nu är löneökningarna klara, berättar Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Peter Jönsson, Hans Christiansson/Mostphotos

Det är en vecka sedan den hotande konflikten blåstes av och ett nytt avtal mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita tecknades. Först nu är beräkningarna av de nya lönerna och ob-tilläggen klara.

– Det brukar ta så här lång tid. Det är en matematisk övning med en del avrundningsproblem, säger Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.

Från den 1 november i år höjs utgående löner för en heltidstjänst med 685 kronor i månaden. För en deltidstjänst räknas löneökningen om så att den motsvarar tjänstgöringsgraden. Är du till exempel anställd på 50 procent blir den hälften av 685 kronor, det vill säga 342:50. Jobbar du 75 procent blir höjningen 513:75 kronor i månaden. Timlönerna höjs med 3:96 kronor.

I Gröna riksavtalet finns dock en skrivning om lönepott. Det innebär att 60 procent av löneökningen ska gå till en pott som fördelas utifrån hur de anställda har uppfyllt vissa fastställda kriterier. Det är facket och arbetsgivaren som förhandlar om fördelningen av potten.

För att det ska bli aktuellt att pottförhandla måste arbetsgivaren begära förhandling senast den 4 december. Gör företaget inte det kommer varje heltidsanställd att få 685 kronor mer i månaden. Per Persson tror att det gäller de flesta medlemmar som omfattas av Gröna riksavtalet.

– För att kunna förhandla potten ska arbetsgivaren långt tidigare ha förhandlat om kriterier och haft utvecklingssamtal. Jag tror inte att så många har gjort det.

Minimilönerna räknas upp med tre procent. För den som redan är anställd gäller dock fortfarande 685 kronor i ökning för en heltidstjänst. OB-tillägget höjs från den 1 november till 23:53 kronor.

Ytterligare 14 kollektivavtal återstår att förhandla före årsskiftet.

Så blir minimilönerna i Gröna riksavtalet 1 november 2020:

Lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete:
Utan 6 års yrkesvana 23 854 kr/mån Eller 137:88 kr/h
Med 6 års yrkesvana 25 617 kr/mån Eller 148:07 kr/h
Lönegrupp 2, yrkesarbete
Utan 6 års yrkesvana 22 548 kr/mån Eller 130:33 kr/h
Med 6 års yrkesvana 24 311 kr/mån Eller 140:52 kr/h

 

Ingår i temat: Avtal 2020 25 artiklar

Alla artiklar i temat (22 till)
Nyheter tävling

Hon gjorde silvermackan

Ogräs, lingon och svamp – det innehöll smörgåsen som gav HRF:aren Eva Stoltz Olsson silvret i årets Mack-SM.

Publicerad 23 november 2020 Kommentera
Hon gjorde silvermackan
Eva Stoltz Olsson tog hem silvret i Mack-SM med sitt bidrag "Naturen på en sur en”. Foto: Sara Trus

Grattis!
– Tack!

Hur kom du på receptet?
– Temat för tävlingen var nyttigt och klimatsmart. Jag gillar att vara ute i skogen, så jag tänkte att jag skulle göra en skogsmacka. Jag plockade ogräs, som ängssyra och kirskål, som jag gjorde en pesto av. Jag stekte svamp och picklade lingon. Det blev mustiga smaker från skogen.

Silvermackan ”Naturen på en sur en”. Foto: Sara Trus

Hur kom det sig att du ställde upp i tävlingen?
– Det var mina chefer som pushade mig att vara med. Jag har ju ingen utbildning som kallskänka, utan jag är självlärd. Jag har jobbat i handeln i 20 år och började i restaurangbranschen för bara ett år sedan. Jag tänkte att jag som inte har någon erfarenhet inte skulle kunna matcha de här duktiga deltagarna, men jag bestämde mig för att skicka in ett bidrag i alla fall.

Fick du mersmak för att tävla?
– Jag fick mersmak för att jobba mer med mat i alla fall. Tävlingen var lite som en utmaning för mig själv för att se om det är något som jag borde satsa på. Och det känner jag ju så klart att jag vill göra.

Fakta: Tävlingen

Eva Stoltz Olssons bidrag ”Naturen på en sur en” innehöll ogräspesto, fänkålssallad, svampröra, picklade lingon och vegansk majonnäs.

Vann tävlingen gjorde Gabriel Olsson med sitt bidrag ”Södermalms hembrännare”, med bland annat linsfalafel, hummus gjord på rostad sparris och lök, honungsbakade morötter och konfiterad lök.

Mack-SM anordnas av organisationen Sveriges bagare & konditorer. Den som vill testa något av tävlingsbidragen hittar recepten här.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här