Nyheter LÖN

Sverige protesterar mot europeisk minimilön

Den nya EU-kommissionen vill lagstifta om minimilöner, och Europafacket är försiktigt positivt. Men svenska Europaparlamentariker är eniga om att det hotar den svenska modellen.

Publicerad 27 februari 2020
Sverige protesterar mot europeisk minimilön
Abir Al-Sahlani, C, Johan Danielsson, S och Sara Skyttedal KD är alla emot en europeisk minimilön. Foto: Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna

– Vi vill inte ha någon politisk inblandning i lönebildningen i Sverige. Kärnan i vår arbetsmarknadsmodell är att arbetsmarknadens parter är självständiga och fria att själva reglera löner i kollektivavtal, säger Johan Danielsson, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna och tidigare EU-samordnare på LO.

Den nytillträdda EU-kommissionen har lovat att snabbt lägga fram ett förslag om minimilöner på EU-nivå. I början av året skickades frågan på remiss till Europafacket, som består av fackliga organisationer från 38 europeiska länder. Majoriteten ställde sig bakom ett svar som öppnar för tvingande lönelagstiftning. De svenska facken var emot.

Lagstadgade minimilöner finns redan i de flesta av EU:s medlemsländer. Samtidigt är löneskillnaderna stora mellan länder. Europafacket vill därför att EU sätter en riktlinje så att minimilönen är minst 60 procent av varje lands medianlön.

Men det hjälper inte när medianlönen är låg, menar Johan Danielsson.

– Lönerna behöver höjas genom att uppmuntra organisering hos arbetsmarknadens parter och få fram branschavtal. De som löper störst risk att bli fattiga trots att de arbetar är deltidsanställda och egenanställda. Det kommer vi inte heller åt genom lagstiftning.

Fakta:

Initiativet om minimilön kan resultera i ett bindande direktiv eller en icke-bindande rekommendation. EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit har lovat att förslaget ska utformas så att kollektivavtalsmodellen skyddas, eventuellt genom ett undantag. Men om det blir ett direktiv är det inte säkert att EU-domstolen gör samma tolkning som kommissionen, och då kan domstolen ändå få behörighet att döma över svensk lönebildning.

 

I Europaparlamentet är enigheten stor bland de svenska partierna, som unisont motsätter sig lagstiftning om minimilön. Sara Skyttedal, Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, har engagerat sig starkt i frågan.

– Det är inte utan anledning som fack, näringsliv, regering och en enad riksdag trots löften om undantag fortsatt är rädda för ett direktiv.

Abir Al-Sahlani är Europaparlamentariker för Centerpartiet och Sveriges enda ordinarie ledamot i utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Hon anser inte heller att de garantier EU-kommissionen gett hittills är betryggande, och försöker övertyga sina kollegor om att inte röra den svenska modellen.

– Många tycker att Sveriges position i frågan är problematisk, men jag tycker att vi kan säga detsamma om de andra ländernas hållning. I stället för att lösa frågor som arbetsmiljö och lönepolitik på hemmaplan så lägger de över ansvaret på EU. Men EU är inte alls en god instans att lösa de här frågorna på.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här